Likabehandlingsplan

Denna sida beskriver vår plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Skolenhet: Franklins gymnasium
Ansvarig rektor: Maria Solérius
Gymnasieprogram: Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet

Mål och Vision

På Franklins gymnasium ska fokus ligga på god utbildning och positiva, sociala kontakter. Trygghet, tillit och ett öppet klimat ska genomsyra den gemensamma arbetsdagen och möjliggöra såväl en god kunskapsutveckling som en personlig utveckling.
Elever ska ses som huvudpersonen i sitt eget liv och tillåtas utveckla och uttrycka sin egen person utan risk för kränkningar eller trakasserier.

Skolan ska präglas av ett demokratiskt förhållningssätt där varje elevs röst är ett viktigt inslag i den dagliga verksamheten.
Franklins gymnasium arbetar för en omtänksam skoldag!

Utvärdering av förra årets plan

Då skolan är nystartad kommer första utvärderingen att genomföras under december 2020

Kartläggning

En kartläggning syftar till att uppmärksamma och åtgärda brister i verksamheten som riskerar att leda till en otrygg studietid.
En kartläggning av elevernas upplevda trygghet och trivsel sker kontinuerligt och som ett naturligt inslag i vardagen. Mentorerna har en central roll i elevernas studietid och arbetar för att skapa en förtroendefull relation till varje elev där eventuella problem kan lyftas på ett naturligt sätt.

Ytterligare kartläggningsmetoder används för att kartlägga situationen på skolan:

  • Elevenkäter
  • Hälsosamtal med skolsköterska
  • Utvecklingssamtal med vårdnadshavare och mentor.
  • Klassråd och elevråd
  • Mentorstid

Elevers delaktighet i kartläggningen:

Eleverna ges kontinuerligt möjlighet att utvärdera såväl undervisning som schema och arbetsmiljö. Eleverna genomför även GR-enkäten där flera områden berör trivsel, trygghet, studiero och förtroendefulla relationer.
Elever uppmuntras att aktivt delta i forum för elevinflytande. I klassråd, elevråd och elevkår tränas eleverna i att framföra sina åsikter, lyssna på varandra och arbeta tillsammans mot en utvecklande, trygg och tillitsfull studietid.
Elever uppmuntras också att framföra önskemål och tankar direkt till lärare och övrig personal. Målet är att eleverna i alla frågor ska känna sig trygga att ta kontakt med vuxna på skolan. Detta kan bland annat göras genom personliga möten, utvecklingssamtal, mentorssamtal, eller under mentorstider. Elever kan också välja att kontakta rektor om de önskar.

Eleverna ger ofta en god information till lärare och rektor om vardagliga händelser som blir en del av kartläggningen av risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Personalens delaktighet i kartläggningen:

Lärare utvärderar kontinuerligt sin undervisning och diskuterar resultatet i arbetslaget och med rektor. All personal får också ta del av övergripande elevenkäter och diskutera dess resultat bland annat med avseende på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Mentorerna lyfter frågor som framkommer under utvecklingssamtal och som kan vara av vikt vid kartläggning och i det främjande arbetet.
Skolsköterskan möter alla elever under hälsosamtal och har därför med en viktig roll i kartläggningen.
Personalen arbetar nära eleverna och fångar upp det som sker på skolan vilket ger en god bild av nuläget.

Främjande arbete

Under elevernas uppstartsvecka i åk 1 läggs mycket fokus på gruppdynamik och lära-känna-aktiviteter. Att elever och personal snabbt lär känna varandra skapar en trygghet i gruppen vilket främjar en fortsatt god relation.

Sammanhållen skoldag:

Skoldagen består i regel av två längre lektionspass, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen. Få förflyttningar mellan klassrum, avsaknad av håltimmar och få raster skapar studiero och minskar de kontaktytor mellan elever där kränkningar kan uppstå.
Klassrumsplacering: Eleverna har fasta platser i klassrummen vilka bestäms av mentorer och lärare. Platserna ändras varje månad så eleverna lär känna alla i klassen på ett naturligt sätt. Lärare gör samtliga indelningar när elever arbetar i grupp.

Elevinflytande:

Skolan uppmuntrar elever att delta i elevråd, elevkår och olika föreningar på skolan. Att delta i gemensamma aktiviteter främjar trivsel och ger eleverna en möjlighet att göra sin röst hörd och själva få styra aktiviteter på och utanför skolan.

Mentorstiden:

Under mentorstiden har elever möjlighet att arbeta med frågor som ökar den gemensamma trivseln, motivationen och studieron. Det kan handla om gruppövningar, studieteknik, klassråd, samtalsövningar mm. Genom att fokusera på en bra utbildningssituation för eleverna minskar ytorna för otrygghet, trakasserier och kränkningar.
Under åk 1 genomförs en gemensam resa med övernattning för att bygga vidare på gemenskap och goda relationer.

Förebyggande arbete

En stor personalnärvaro bland elever gör skoldagen trygg och relationer stärks.
Förtroendefulla relationer, god kontakt med vårdnadshavare och fokus på en god studiemiljö är prioriterat och har hittills gett ett gott resultat.

Rutiner för att uppmärksamma och utreda fall av kränkande behandling

Franklins gymnasiums elevhälsoteam består av rektor, specialpedagog, skolkurator och skolsköterska.
Så snart någon i personalen på skolan fått kännedom om att en elev känner sig kränkt måste de agera och informera rektor eller någon annan i elevhälsoteamet. Elever kan vända sig direkt till lärare, elevhälsa, rektor eller annan personal som tar ärendet vidare. Om en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skolan skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring den angivna situationen.

Elevhälsans åtgärder och handlingsplan vid misstanke om kränkning

  • Vid kännedom eller misstanke om att elev utsatts för någon form av kränkande behandling kontaktas rektor eller elevhälsan. För att få en akut situation att upphöra får rektorn och lärarna vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet.
  • Rektor ska omgående starta en utredning om händelsen. I utredningen medverkar de personer som bedöms vara inblandade i händelsen. Följande aktiviteter ingår i utredningen.
    • Kontakt tas med uppgiftslämnaren och med den utsatte för att samla in information. Om mobbning eller annan kränkande behandling konstateras kontaktas vårdnadshavare till aktuella elever som inte fyllt 18 år.
    • Enskilda samtal med den eller de som misstänks ha utsatt någon för kränkande behandling genomförs och dokumenteras.
    • Åtgärderna som vidtas grundas på utredningen i det enskilda fallet.

Rutiner för uppföljning

Uppföljningssamtal och utvärdering med de inblandade ska ske efter cirka en vecka. Detta syftar till att skolan förvissar sig om att kränkningarna upphör och inte upprepas.
Åtgärderna samt uppföljningen och utvärderingen dokumenteras och tillkännages huvudman.

Skolans dokumentation kring kränkningar följs upp i samband med kartläggning. I uppföljningen undersöks om man kan se ett mönster i t.ex. tid, plats eller grupp. Detta är något som sedan tas med i det förebyggande arbetet för att nå en kränkningsfri och trygg skola.

Aktuella bestämmelser och rutiner

Lagstiftningen om förbud mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling av elever tar fasta på elevers rätt till en trygg skolgång, fri från alla former av kränkningar och missgynnanden.

Diskrimineringsgrunder

Kön och könsöverskridande identitet eller uttryck:

Alla kön; män, kvinnor samt transpersoner (såsom transsexuella, transvestiter, intersexuella samt inter- och transgenderpersoner).

Etnisk tillhörighet:

Tillhörighet till en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg.

Religion/annan trosuppfattning:

Tro på en icke-världslig högre makt eller en gud, eller avsaknad av en tro på en högre makt eller gud.

Funktionsnedsättning:

Varaktiga fysiska, psykiska eller intellektuella begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Sexuell läggning:

Personer med homosexuell-, bisexuell-, heterosexuell- eller asexuell läggning, samt queer-personer.

Ålder:

Uppnådd levnadslängd

Definitioner

Direkt diskriminering:

Innebär att en elev missgynnas genom att behandlas sämre än en annan elev skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om det har samband med elevens kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Indirekt diskriminering:

Innebär att en elev missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning viss sexuell läggning eller viss ålder. Detta gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

Bristande tillgänglighet:

Att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse.

Trakasserier:

Innebär ett uppträdande/agerande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Sexuella trakasserier:

Innebär ett uppträdande/agerande av sexuell natur som kränker en elevs värdighet.

Instruktioner att diskriminera:

En person i ledande ställning får inte ge order eller instruera om att någon elev ska diskrimineras.

Kränkande behandling:

Avser ett uppträdande/agerande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar kan också ske genom e-postmeddelanden, SMS eller liknande. Det kan även vara att man blir retad för hur man ser ut, att man är blyg eller anses annorlunda.

Styrdokument

  • Skollagen (2010:800) 6 kap 1-16 §§ samt 1 kap 4-5 §§ samt 8-9 §§ (fr.o.m. 1 juli 2011)
  • Diskrimineringslagen (2008:567) 1–4 kap
  • Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
Ange bildtext

Dela på:

Senast uppdaterad