Arkeologi

Överallt har människor bott och levt innan oss. Du kan hitta flera spår av forntidens människor i landskapet omkring dig.

Hällkista, illustration.

Kunskapen om människans förhistoria

Fylgja utspelar sig på två platser som finns på riktigt. De ligger i Kållered i Mölndal. På de här platserna har man hittat rester av saker och byggnader från forntiden. Spår som visar hur människor levde här för flera tusen år sedan.

De som har som yrke att försöka förstå mer om gamla tider, genom att leta efter saker och spår i jorden kallas för arkeologer. Arkeologi är kunskapen om människans förhistoria. Tiden som det inte finns några nedskrivna berättelser ifrån.

Arkeologer samlar kunskap om det förflutna genom att gräva ut boplatser eller platser där man begravt sina döda. Genom att studera det man hittar kan man få reda på hur man bodde, vad man åt, vilka djur man hade och vad man odlade.

Upptäck några av de vanligaste lämningarna

Det finns många sorters fornlämningar, här kan du läsa mer om några av de vanligaste och hur du kan upptäcka spåren.

Gravhög

Gravhög, illustration.

Gravhögar ser ut som små kullar. Ibland ligger det flera bredvid varandra. Bruket att anlägga gravhögar har kommit och gått ända sedan stenåldern, många av de största är från folkvandringstiden och vikingatiden. Högen kan dölja någon annan form av fornlämning som exempelvis en döse, som är lik en hällkista.

Hällkista

Hällkista, illustration.

En hällkista är en stenkammare eller gravkammare från stenåldern eller bronsåldern. Stora stenblock står uppställda som en rektangel och bildar ett rum. Stenblock har också ofta lagts som tak.

Hällkistor finns också som gravkammare i rösen.

Andra liknande gravkammare är döse och gånggrift, som också är forntida gravar där stenblock formar ett sorts rum.

Hällristningar och skålgropar

Hällristningar, illustration.

På bronsåldern ristade man in bilder i bergshällar. Det var bilder på människor, skepp, djur, vagnar, solsymboler och mycket mer. Arkeologer har försökt tyda hällristningarna och det finns många teorier kring varför de finns där.

Skålgropar finns det också bland hällristningarna. De är urgröpta små "skålar" i stenen. Man tror att de användes som små offerplatser. Det förekommer också ensamma skålgropar på stenar och hällar lite varstans. De är mycket vanliga.

I folktro har de kallats för älvkvarnar och de har använts ända fram till 1940-talet. Det finns beskrivningar av hur man då smörjde gropen med fett och lade i mynt.

Röse

Röse, illustration.

Röse kallas en hög med stenar som inte är täckt av jord. Många av dem är gravrösen från bronsåldern och järnåldern. Här har askan från den döde och dennes tillhörigheter begravts. I de äldsta bronsåldersgravarna kan det finnas en gravkammare och en kista.

Hålväg

Hålväg, illustration.

En hålväg består av en fördjupning eller en fåra i marken som har skapats där en forntida väg har gått fram. Genom slitage av fötter, hovar och klövar och senare även av vagnar, har en fördjupning skapats i marken.

Skeppssättning

Skeppsättning, illustration.

En skeppssättning består av ett antal stenar som är utplacerade så att de bildar formen av ett skepp. Det finns några som är upp till 60 meter långa, medan andra endast är några meter.

De allra flesta skeppssättningar i Sverige är från järnåldern eller vikingatiden, men det finns också några från bronsåldern. Skeppssättningar finns ofta på gravfält, där de kan ha markerat en grav eller haft en rituell innebörd.

Lär dig mer

På Riksantikvarieämbetets webbplats Fornsök kan du söka efter fornlämingar på en karta.

På Historiska museet i Stockholm finns många av föremålen från spelet. På museets webbplats finns mängder av fakta och föremål att fördjupa sig i.

Dela på:

Senast uppdaterad 2020-09-11 12.30