Translate

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Translate

Historik

Lindome ligger ungefär två mil söder om Göteborg och är Mölndals kommuns sydligaste område. Här tillverkade hantverksskickliga bönder moderna stolar för en borgerlig, kräsen kundkrets i Göteborg, från 1700-talets början till mitten av 1900-talet.

Akvarellkarta över Lindome

Hantverkarna från byarna i Lindome försåg stadsbefolkningen med lyx. Stolarna kom att spridas över Sverige och Europa. Under 1800-talet växte produktionen och omfattade alla slags möbler. Med vacker skulpterad dekor tillverkades bord, sängar, chiffonjéer och soffor.

På 1900-talet fick det exklusiva hantverket i Lindome hård konkurrens från de småländska möbelfabrikerna. Omkring 1940 hade produktionen i Lindome nästan upphört. Idag finns inte längre någon yrkesmässig framställning av möbler i Lindome. Däremot finns denna fantastiska kulturskatt av möbler bevarad i många svenska hem.

Stoltillverkningen började

Jordbruket i Lindome var magert och för att öka sina små inkomster hade bönderna ända sedan 1600-talet sålt virke och plankor samt tillverkat enklare möbler. Invånarna i Göteborg importerade sina moderna sittmöbler från England. Men denna införsel fick ett abrupt slut år 1731. Detta år infördes i Sverige ett förbud mot import av lyxartiklar, däribland stolar.

För göteborgarna innebar förbudet en besvärlig situation, då det saknades stolmakare i staden. Kunderna tog istället kontakt med bönderna från Lindome och frågade om de kunde tänka sig att tillverka stolar efter utländsk förlaga. De gav dem engelska modeller att arbeta efter och resultatet blev mycket uppskattat. Från 1730-talet och lång tid framåt var det hantverkarna i Lindome som försåg invånarna i Göteborg med moderna stolar och soffor.

Fram till 1846 reglerades hantverk av så kallade Skråförordningar. Skråväsendet var ett organisationssystem för de borgare som var hantverkare. Skråväsendet innebar bland annat att bara de som var medlemmar i ett ämbete fick ägna sig åt yrket. Bönder hade dock rätt att tillverka och sälja viss hemslöjd. Genom denna rättighet kunde de sälja enklare möbler till borgare. Något som utnyttjades i Lindome och utvecklades till ett skickligt hantverk.

Lindomestol i ett fint rum.

Vem köpte stolarna?

Stolarna som tillverkades i Lindome var utförda efter tidens mode och smak. Det var kunderna som genom sina beställningar styrde hur sittmöblerna utformades. De kom med skisser, förlagor eller modeller som hantverkarna kunde arbeta efter.

Köparna var framförallt en modemedveten borgerlig kundkrets i Göteborg. Hantverkarna i Lindome räknades som bönder då de även drev mindre jordbruk. Men deras stolar såldes inte till andra bönder.

I bondehemmen möblerade man ända fram mot mitten av 1800-talet med väggfasta bänkar. Tillverkningen i Lindome är unik då det var bönder på landet som tillverkade moderna möbler till kunder i städerna – tvärs över ståndgränserna.

Det ­finns ingen jämförbar produktion varken i Sverige eller i Skandinavien.

Blomstringstiden

Vid mitten av 1800-talet började alla sorters möbler produceras i stor omfattning i Lindome. Hantverkarna tillverkade sängar, skåp, byråer, kommoder, bord och soffor. Stolarna blev bara en produkt bland andra.

Det berodde till stor del på att det var högkonjunktur i Sverige vid den tiden. Den goda ekonomin påverkade borgerskapets levnadsvanor och behov. De började konsumera på ett nytt sätt och omge sig med fler möbler och föremål. De behövde nya möbler till matsal, salong, förmak, sängkammare, barnkammare och bibliotek – inte bara sittmöbler.

Den här perioden utmärker sig genom de många ”nystilarna”. Det blev vanligt att matsalsmöbeln gick i nyrenässans, salongsmöbeln i nyrokoko och så vidare. Att tillverka fanerade och skulpterade möbler passad de hantverksskickliga snickarna i Lindome.

Vad hände sedan?

Den omfattande möbeltillverkningen i Lindome som sysselsatt många personer i bygden under århundraden, minskade och upphörde mer eller mindre i anslutning till andra världskriget. De små verkstäderna kunde inte konkurrera prismässigt med möbelfabrikernas stordrift.

Genom modets svängningar avtog intresset för dyrbara möbler med mycket bildhuggeri. Den nya tiden eftertraktade istället möbler i enkel utformning utan utsmyckningar.

På 1930-talet startade en bussförbindelse mellan Lindome och Göteborg. Detta underlättade för många unga hantverkare att kunna ta ett lönearbete i staden. Deras yrkesskicklighet var eftertraktad på byggarbetsplatser, i verkstäder och på varven. Endast de äldre hantverkarna blev kvar i snickarverkstäderna i Lindome.

Idag ­finns inte längre några verkstäder kvar i Lindome som yrkesmässigt tillverkar möbler.

Dela på:

Senast uppdaterad 2019-06-12 13.37