Translate

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Translate

Spanskundervisning på Kanarieöarna

Ett nedslag i ett klassrum på Fässbergsskolan, ett möte med en pedagog och en grupp av elever, som hade gjort något utöver det vanliga. De hade besökt Kanarieöarna tillsammans i slutet av oktober och i början av november.

Elever Fässbergsskolan Kanarieöarna

Alla hade läst spanska sedan årskurs 6 och hade nu varit en del av ett Erasmus + Youth projekt.

Det blev ett möte om språkutveckling på riktigt och en beskrivning av ett lärande som lämnat spår hos eleverna. Jag mötte elever som dröjde sig kvar och inte ville gå, de ville så gärna berätta mer. Jag tolkade det som att det betytt så mycket för dem. Syftet med projektet var att skapa medvetenhet runt miljö och hållbarhet, men det var också ett projekt där samarbete, utbyten och möten för att främja språkutveckling var en viktig del.

Claudia Valdivieso, förstelärare i Mölndal med stort intresse för internationella projekt, heter läraren som tog emot mig. Hennes glöd och iver spred sig i rummet och in gruppen där jag fick delta i ett samtal om resan till Kanarieörna och vad den betytt för eleverna och för henne.

Kanarieöarna

Vad sa eleverna?

Jag fick träffa en del av gruppen som hade åkt: Martin, Sofia, Vilhelm, Enaya och Calle. Eleverna började med att berätta om att de tidigt vetat att tidigare årskurs 9:or hade genomfört liknande resor. Det var självklart för de flesta att de ville med även om någon tvekat först.

Vilhelm beskrev att det här var hans allra första resa utomlands, en resa som skapade drömmar om hans framtid. Han hade bland annat fått flera nya kompisar som han även idag umgicks dagligen med via Snapchat. Han beskrev också hur mycket mer han hade lärt sig att prata spanska och sa att hans upplevelse var att den resan och snapchatkontakterna gett otroligt mycket och att han absolut ville tillbaka. Hans lust att resa blev väckt och en framtida dröm var att åka till något land och utföra volontärarbete.

Sofia framförde att det var kul och lärorikt och att hon hade fått nya perspektiv efter att ha sett hur deras skola fungerade och att eleverna betalde avgift för en del av det de fick, som det hon var van vid här i Sverige. Hon beskrev att det fick henne att känna tacksamhet för det hon tidigare hade tagit för givet.

Redan efter att lyssna på två av eleverna insåg jag hur oerhört mycket resan hade betytt för dem, hur stolta de var att få berätta och hur mycket vi egentligen har att lära av att lyssna på elever som upplevt saker tillsammans. De fick mig också att fundera hur viktigt skolans kompensatoriska uppdrag är. Så rätt när så många elever får chansen i projekt som detta.

Martin berättade ivrigt hur mycket mer spanska han hade lärt sig och hur han nu såg vilken skillnad det var på spanska i klassrummet i Sverige och den spanska som talades där på plats. Extra roligt tyckte han, med glimten i ögat att det var med den spanskan som han fick lära sig av jämnåriga på kvällarna när vuxna inte var med. Han beskrev också hur mycket han lärt sig om kulturen som han inte visste innan.

Enaya fick flera nya kompisar och var glad att hans läxor nu klarades av lättare. Han beskrev att han numer ofta tog hjälp med läxorna i spanska via Skype och den spanska kompisen, i gengäld brukade han hjälpa den eleven med engelskläxa. Han beskrev också hur viktig chat hade varit för att träna sig på att få fram ord snabbare och våga konversera.

Calle behöll nu kontakten med de spanska eleverna via en gruppchat på What´s Up. Han log också när han berättade om hur de spanska eleverna trodde att de svenska inte förstod vad de sa och då sa lite fler saker än de annars skulle gjort. De förstod visst.

Morgongympa Fässbergselever Kanarieöarna

Eleverna berättade också om hur otroligt viktigt besöket var för deras kamratgemenskap i gruppen nu när de var hemma igen. Att de hade bott ihop och därmed knutit nya starka band var tydligt för dem. De beskrev hur mycket de lärt sig av att leva tillsammans och att se varandras olikheter och acceptera dem. De sa också att de nu pratade mer spanska i klassrummet efter att de hade kommit hem och hur läskigt det hade varit att samtala till att börja med och att de då också hade pratat både engelska och spanska men hur det alltmer sedan hade lossnat.

Själv blev jag nyfiken på vad som hade hänt om vi hade filmat eleverna som konverserade innan resan och nu efter resan och en tid med daglig kontakt med spanskelever på Snapchat och via Skype? Blir eleverna alltmer världsmedborgare om de får en knuff i den här riktningen är frågor som väcktes hos mig? Vad kommer resan och den dagliga kontakten att betyda på sikt för deras användning av spanska och för deras resande? Hur kommer den här resan att påverka deras betyg i ämnet spanska? I andra språk?

Claudia Valdivieso

När eleverna hade lämnat klassrummet fortsatte jag mitt samtal med Claudia Valdivieso.

Hon berättade att hon själv är invandrare och ofta har tänkt på hur hon lärde sig svenska. Hon lärde sig en del i Chile, men det var när hon kom hit och tvingades använda svenskan genom samarbete, som hon lärde sig på riktigt.

Det är ett pedagogiskt val och ett stort didaktik-intresse, som fått henne att arbeta med att lära elever språk genom att använda alla sinnen och att planera aktiviteter så att språkinlärning ska kunna ske i sociala sammanhang. Det är tillsammans med andra, som vi skapar nyfikenhet och frågor som kan hjälpa oss att utveckla våra kunskaper tillsammans. Det du ser lär du dig. Det du ser, hör och gör kan leda till ett livslångt lärande.

”Med tanke på att vi är olika individer och har olika förmågor och intelligenser, ger dessa typer av resor en upplevelse och en möjlighet för alla att blomma ut utifrån sina egna förutsättningar. Samtidigt blir undervisningen verklighetsförankrad. Undervisningen får en mening inte bara för den som reser utan för resten av eleverna som också kommer att börja längta efter att uppleva en sådan resa, säger Claudia.”

Hon beskrev hur hon tidigare hade arbetat med olika typer av E-twinningprojekt och Skypesamarbeten, men också att hon hade gjort resor av den här typen tidigare. Claudia beskrev att vinsterna med resor av den här typen också är att man skapar en helt annan relation med eleverna. Att eleverna får en utvecklingsknuff och växer på så många olika sätt förutom att deras språkkunskaper ökar. Det vill hon gärna fortsätta vara en dela av.

Claudia ser gärna att den här typen av projekt, där eleverna är deltagare växer framåt. Hon beskrev också att Fässbergsskolan har en språkinriktning, som de gärna vill utveckla framöver med olika typer av internationella projekt.

Eleverna hon varit iväg med skulle snart redovisa om sin resa och sina insamlade kunskaper runt miljö och hållbarhet för en annan grupp spanskelever på skolan på spanska och för resten av skolan på svenska. Det såg hon fram emot.

Jag påpekade hur modig jag tycker hon är som gjort och tänker göra denna typ av resor även framåt. Ödmjukt svarade hon: ”Det är värt varenda timmes arbete, när man hör dem berätta hur de upplever vad det gett dem.”

Jag lämnade ett klassrum med lätta steg och tänker på alla pedagoger som med sitt enorma engagemang gör stor skillnad på många olika sätt.

Skribent Camilla Rudevärn skolutvecklare

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2017-10-20 13.12