Kulturgaranti för barnens bästa

Sedan 2017 finns en kulturgaranti i Mölndal. Nyckeln till den framgångsrika satsningen är samarbete över förvaltningsgränserna och förankring i alla led.

 

Syftet med kulturgarantin är att skapa en likvärdighet så att det inte spelar någon roll vilken bakgrund man har utan alla barn ska få samma möjligheter att skapa och uppleva kultur.

Två av krafterna bakom kulturgarantin är Åsa Tollbom, enhetschef konst och kultur och Maria Wilhelmsson, chef för kulturskolan som tillhör skolförvaltningen.

Kultur- och fritidsförvaltningen, där Åsa ingår, hade fått i uppdrag att uppdatera stadens barnkulturplan. De bjöd in representanter från olika verksamheter i skolförvaltningen som fick vara med och tänka kring innehållet. Snart stod det klart att det fanns en stor spretighet kring arbetet med kultur för barn och unga i Mölndal och att det behövdes en samordning kring vad barn och unga skulle få vara med om.

Kultur- och fritidsförvaltningen ordnade program med kulturaktiviteter för skolorna samtidigt som skolförvaltningen hade ett eget skapande skola-program. Ibland uppstod det krockar där samma klass blev inbokad på olika aktiviteter på samma tid eller på flera aktiviteter som liknade varandra. Det ville vi komma ifrån, samtidigt som vi såg att genom skolan kunde vi nå alla barn med kultur, säger Åsa.

Skapande skola-programmet hade gått från att vara ett frivilligt program som de som ville kunde boka in sig på till att omfatta alla elever. Den tanken byggde man vidare på.

Vi ville inte att det skulle bero på om man har kulturintresserade föräldrar, lärare eller rektor för att man ska få vara med om olika konstformer utan alla barn skulle vara garanterade att få ta del av samma program, fyller Maria i.

Samverkan för barnens bästa

Tidigare hade de båda förvaltningarna jobbat mot samma syfte men haft olika resurser, olika uppdrag och jobbat i olika stuprör. Det blev tydligt att det medförde onödigt arbete och inte blev bra för barnen. Istället bestämde man sig för att jobba ihop och samordna både resurser och program för barnens bästa.

Några ungdomar gör dansrörelser vända mot en spegel

Efter en del diskussioner kring vilket namn samarbetet skulle ha började man prata om en kulturgaranti.

Vi bjöd in Sylvia Carlsdotter från Simrishamns kommun där man införde begreppet kulturgaranti för snart 25 år sedan. Eftersom namnet säger precis det vi vill åstadkomma bad vi att få använda det och det fick vi, säger Maria.

Förankring i politiken

Kulturgarantin skrevs in som en av strategierna i stadens nya barn- och ungkulturplan. Där står det nu att alla barn och unga som går i kommunal skola och förskola i Mölndal ska få ta del av professionella konst- och kulturupplevelser och dessutom själva få möjlighet att skapa inom olika konstformer.

För att säkra upp en organisation kring detta tittade man på de olika roller som redan fanns i staden och utökade uppdragen till att omfatta kulturgarantin. Styrgruppen för skapande skola fick förstärkning av fler nyckelpersoner från de båda förvaltningarna och blev till styrgruppen för kulturgarantin.

Vår barnkultursamordnare fick bli samordnare för kulturgarantin tillsammans med den tidigare samordnaren för skapande skola och en av verksamhetsutvecklarna i förskolan, säger Åsa. Kulturgarantisamordnarna jobbar operativt med att få ihop ett program för kulturgarantin medan styrgruppen sätter riktningen.

Fyra talare står vid ett podium på en scen. I bakgrunden finns en filmduk med bilder och texten Kulturgaranti.

Styrgruppen, samordnarna och ombuden har tillsammans ansvaret för förankringen i alla led. Varenda lärare och förskollärare i kommunen är berörda av kulturgarantin och måste ta ett aktivt ansvar.

Vi jobbade i flera år med att förtydliga syftet med kulturgarantin för alla, men nu har det börjat landa. Det är mer självklart nu, säger Maria. Otroligt mycket har hänt sedan vi startade 2017. Det har blivit barnens kulturgaranti. Och vi har blivit ett med varandra, skolförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Vi gör det tillsammans, förstår varandras uppdrag och respekterar varandras förutsättningar.

Åsa poängterar vikten av att vara tydlig med att kulturgarantin inte bara garanterar att det ska finnas kulturupplevelser utan att alla barn faktiskt ska få uppleva dem.

Vi är alla viktiga spelare för att kulturen ska nå ut till alla barn.

Finansiering för barnens bästa

Statliga, regionala och kommunala resurser samverkar för att göra kulturgarantin möjlig. Men var kommer pengarna ifrån rent konkret? 

Maria Wilhelmsson får ofta frågan vad Kulturgarantin har för budget men svaret är att den inte har någon budget utan finansieras främst av olika bidrag som styrgruppen får söka. Resten utgörs av resurser från förvaltningarna. 

Förankring i budget

Kulturskolan, Mölndals stadsmuseum och biblioteken bidrar till exempel med personal och aktiviteter till kulturgarantin inom ramen för våra budgetar. Sådant som vi ändå skulle ha gjort för eleverna inom våra uppdrag. Kulturskolan har till exempel anställt en Gunnebo-pedagog som bland annat jobbar med att möta skolklasser inom kulturgarantin, säger Maria.

Kultur- och fritidsförvaltningen lägger kommunala bidrag på insatser inom kulturgarantin och samordnar de arrangörsbidrag som de kan få från regionen.

Vi tittar på vilka resurser vi har tillsammans och hur vi kan använda dem för att få bästa möjliga kultur för våra barn, istället för att stirra oss blinda på vem ska betala vad, säger Åsa Tollbom. Vi försöker också få största möjliga utväxling för sådant som vi ändå har planerat in. Till exempel kompletterar vi besök på biblioteket med en läsfrämjande insats.

Några barn sitter i en ring och en lärare håller upp en bild. En flicka med ljust hår i fläta räcker upp handen.

Maria tar upp ett annat exempel, med 6-årsboken som delas ut till alla barn i förskoleklass i Mölndal.

Där söker vi statliga Skapande skola-pengar för att kunna skicka ut en dramapedagog som kommer och jobbar med att gestalta boken tillsammans med barnen. Vi ser till att pengarna jobbar ihop för barnens skull.

Varken enskilda skolor eller enheter på kultur- och fritidsförvaltningen skulle ha haft  möjlighet att sätta ihop ett heltäckande program med professionella kulturaktörer för eleverna, varken när det gäller resurser eller organisation.

I och med att vi samarbetar får eleverna verkligen mycket mer än de hade kunnat få annars.

Delaktighet för barnens bästa

Tack vare att förvaltningarna jobbar tillsammans säkerställer de en övergripande bild av vad barnen får ta del av. De jobbar hela tiden aktivt med programmet för att garantera att alla barn får ta del av alla konstformer under sin skolgång. Men vad har barnen själva att säga till om?

Barnens röster är det viktigaste av allt, säger Maria Wilhelmsson. Varje läsår kommer representanter för elevråden till styrgruppen på ett av våra möten och pratar om hur årets aktiviteter har varit och vad de skulle vilja ha framöver.

Förankring hos eleverna

Barnen får fylla i utvärderingar efter varje kulturaktivitet, för att berätta vad de tyckte. Ibland har styrgruppen kunnat ta hjälp av ett gäng studenter som fått göra djupintervjuer och observationer under några av kulturgarantiaktiviteterna för att få fram ännu mer.

Några ungdomar intervjuar och filmar en kvinna med svart klänning och ett rött nyckelband om halsen

Underlaget ligger sedan till grund för nästa läsårs program. Samordnarna går igenom utvärderingarna och plockar bort sådant som inte varit lika uppskattat, för att göra plats för nya, efterfrågade aktiviteter. Om det kommer fram specifika synpunkter på en aktivitet från elever eller lärare hör samordnarna av sig till aktören och ser hur de kan skruva på upplägget. 

Arbetet med att justera programmet utifrån elevernas önskningar är ständigt pågående. Och ibland är det förstås även andra faktorer som styr vilket gör att även uppskattade aktiviteter får stryka på foten. Det handlar till exempel om ekonomin. Jon Wallner, som är samordnare för kulturgarantin i skolan, berättar att finansieringen inte alltid täcker hela det tänkta programmet för det kommande läsåret.

Ibland får vi kanske bara 40 % av beloppet vi sökt och måste göra omprioriteringar. Då tar vi i första hand hänsyn till vad eleverna vill, och vad skolorna anser är möjligt utifrån sina förutsättningar.

Förankring i verksamheterna

För att alla lärare ska känna till vad kulturgarantin är och vilka aktiviteter deras klasser ska delta i har varje skola minst ett kulturgarantiombud som utgör en länk mellan skolan och styrgruppen för kulturgarantin.

Förskolans skapande förskola-ombud får även fungera som kulturgarantiombud. De utvärderar kulturgarantiaktiviteterna när de träffas i skapande förskola-nätverken, och lämnar feedback till samordnaren för kulturgarantin i förskola.

Ett litet barn med bussar och lastbilar på tröjan lägger en boll i en rosa ask

Kulturgarantiombuden i grundskolan träffas tre till fyra gånger per läsår för att samtala kring programmet och hjälpas åt att vidareutveckla det. De samlar in synpunkter och förslag från elever och kollegor och tar med sig dem till träffarna. Vid behov hjälper de även till med praktiska saker som att fixa lokaler på skolorna.  De fungerar dessutom som bollplank för samordnarna och styrgruppen, både när det gäller specifika aktiviteter och i den långsiktiga strategiska planeringen. 

Vi testar löpande våra tankar och idéer på ombuden och lyssnar in alla synpunkter och upplevelser de kommer med, säger Jon, som är tydlig med vilken betydelse kulturgarantiombuden för verksamheten. Förankring är den största framgångsfaktorn för kulturgarantin. Att alla i Mölndal förstår vad som är syftet med kulturgarantin och att den är bra för barnen. Och att alla har koll på vad de ska göra.

Ombudsträffarna hålls oftast digitalt men en gång om året försöker gruppen ses på plats för att det ska bli lättare att ha en dialog. Tillsammans hjälps de åt att förädla programmet och föra fram olika perspektiv.

Vi ser ryggen på en publik som är vänd mot sex stycken talare utspridda framför en filmduk.

Förankring hos cheferna

För att uppdraget ska fungera smidigt är det viktigt att ombuden har stöd av sina rektorer, inte minst för att frigöra tid till att delta på ombudsträffarna. Det är också bra om de till exempel kan ägna en stund på APT i början av läsåret åt att prata om årets kulturgarantiprogram, vad som är nytt, vad som bytts ut och vad man behöver ha koll på som lärare.

Kulturgarantiombuden stöttar även sina kollegor på skolorna i frågor som rör kulturgarantin och håller lite koll på bokningslistorna för att se om de behöver påminna någon som har råkat glömma att bekräfta sin tid för en aktivitet.

Jenny Bredh Ekström, som är kulturgarantiombud på Skånhällaskolan F–6, tycker att det absolut bästa med att vara kulturgarantiombud är att få vara med och påverka utbudet. Hon är stolt över sitt uppdrag och övertygad om att kulturgarantin är avgörande för att alla barn i Mölndal får samma möjlighet att ta del av kulturupplevelser och -aktiviteter. Inte bara de som har lärare som brinner för kulturen.

Jag tycker det är så fint att alla vi lärare får allting serverat inom konceptet för kulturgarantin. Alla aktiviteter är redan spikade och inbokade i början av läsåret och vi behöver bara bekräfta och dyka upp med våra klasser.

Måluppfyllelse för barnens bästa

I sin roll som lärare på lågstadiet tycker Jenny Bredh Ekström att hon får med sig mycket bra tips och inspiration från kulturgarantiaktiviteterna in i sin undervisning och att det öppnar upp för att jobba med andra verktyg än vad hon är van vid. Själv har hon alltid tyckt om att jobba med gestaltning i klassrummet men när eleverna har varit på teater finns det något ytterligare att hänga upp metoden på.

Det är som att någon annan gör introduktionen och sen kan jag fortsätta, säger hon. Ofta kommer aktörerna in med stor energi som smittar av sig på barnen och får även de som är skeptiska – och de som kanske vanligtvis har svårt att koncentrera sig – med på tåget.

Ett gäng skådespelare står framför en klunga barn. En av skådespelarna har vargsminkning och läderrock och breder ut armarna i en triumferande gest

Jenny tycker också att det är fint att få se barnen vara med om och upptäcka något de kanske aldrig fått uppleva tidigare. Många har till exempel aldrig varit på teater innan de gör sitt första teaterbesök med klassen.

Att få vara med och dela det ögonblicket med eleverna är en stor känsla.

Förankring i läroplanen

I Mölndal lägger man stor vikt vid att kulturgarantiaktiviteterna kompletterar läroplanen, utan att för den delen vara hämtade från själva kursplanen. 

Eleverna vill inte att det ska vara för likt det man gör i skolan, säger kulturgarantisamordnare Jon Wallner. Men vi är noga med att koppla aktiviteterna till målen. Inriktningen för aktiviteterna i de olika årskurserna är framtagna tillsammans med pedagoger och elever utifrån förskolans och skolans läroplaner.

  • I förskolan handlar det om att utforska med kroppen och sina sinnen och att kommunicera och väcka nyfikenhet med hjälp av olika uttrycksformer.
  • I åk F–3 och anpassad grundskola ligger fokus på språkutveckling och motoriska färdigheter. Att lära med kroppen och sina sinnen.
  • I åk 4–6 handlar det om identitet och omvärld. Eleverna ska få utveckla förmågan att samarbeta och sätta sig själv i ett sammanhang.
  • I åk 7–9 får eleverna uttrycka sig och förstå sin omvärld utifrån ett demokratiskt och människorättsligt perspektiv.

Förankring hos kulturutövarna

Aktörerna är noga utvalda utifrån såväl referenser som målförankring för att tåla högt ställda krav på både innehåll och professionalitet.

Marcus Barck Sigvardsson är musiker och pedagog och en av dem som jobbat som kulturgarantiaktör från och till ända sedan 2017. Med sin låtskrivarworkshop Barn har rätt möter han alla barn i årskurs 4 i Mölndal. Att få jobba med barn och undervisa om barnkonventionen är ett uppdrag som Marcus är både tacksam och ödmjuk inför.

Jag brinner för allas lika värde och jag gillar att inget kan göras på rutin när man jobbar med barn, då blir man avslöjad direkt. Det krävs ett ständigt fokus, säger han.

Låtskrivarworkshopen är starkt kopplad till läroplanens mål för åldersgruppen. Den inleds med att barnen får fundera kring barnkonventionens olika artiklar och dela med sig av egna exempel på saker som hur det kan vara att ha det svårt hemma, att kämpa med identitet eller att känna sig otrygg. Sedan får de tillsammans skapa text och musik till en egen låt utifrån barnkonventionen. En låt som bara några dagar senare släpps på Spotify.

En klunga glada barn flockas runt en man med glasögon som håller upp en mikrofon ovanför dem

Det blir ett sätt att avdramatisera låtskrivandet, säger Marcus. Jag vill visa hur enkelt det kan vara att skriva en låt och ge det som ett alternativ till att spela Fortnite en kväll. Jag vill att de ska bli producenter på nätet istället för konsumenter.

Så vad säger barnen?

Klasskompisarna Moa, Elliot och Kimberly, som deltagit i låtskrivarworkshopen för årskurs 4, tycker det är roligt att både få titta på och delta i kulturgarantiaktiviteter men det absolut bästa är när man får vara med och skapa själv. Och att få träffa olika personer som lär ut olika saker.

Och det var inte ens svårt att skapa en låt när vi just hade pratat om barnkonventionen, säger Moa. Det gick liksom av sig själv!

 

Läs vidare på molndal.se

Text och bild: Victoria Eriksson

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad

    Missa inget, prenumerera på våra artiklar

    Hantera prenumeration

    Äldre artiklar