Kreativ matematik och teknik

På Barnsjövägens förskola i Lindome flödar kreativiteten i arbetet med matematik och teknik. Barnen erbjuds en variation av fritt skapande och möjligheten att möta svårare utmaningar i en växelverkan mellan analogt och digitalt.

Förskollärarna Agneta Sandh och Carina Löwenberg arbetar i samma storarbetslag på Barnsjövägens förskola. Hela förskolan har genomfört flera moduler i läslyftet, vilket lett vidare till en fördjupning inom områdena matematik och teknik.
-Vi brukar leta matematik och teknik tillsammans med barnen och våra kollegor. Det kan vara enkla vardagliga saker som att benämna tillsammans med barnen hur det elektriska skötbordet åker upp, upp, upp, upp och ner, ner, ner, ner.

Begrepp och förståelse

Det finns mycket att upptäcka inom matematiken, som att sifferraden också kan benämnas som första, andra, tredje och så vidare. Det här har bland annat illustrerats med en tavla i tamburen som visar ordningen på hur kläderna kan kläs på när det är dags att gå ut på gården, berättar Agneta.
-Barnen tycker det är jätteroligt och säger saker som ”nu är jag på den första!”

På anslagstavlan i tamburen finns också foton på alla pedagoger i storarbetslaget. De är uppsatta i en lång rad som flyttas om varje dag så att barnen kan se i vilken ordning pedagogerna anländer säger Carina.
-Det här har gjort att barnen får en överblick över hur dagen ser ut och vem de kommer att möta. De uttrycker saker som ”idag kommer Agneta sist då är hon här när jag går hem.” Det här blir till matematik på ett väldigt vardagligt och konkret sätt genom att vi försöker få in matematiken i det vi redan gör.

Problemlösning

Vardagen i förskolan är full av möjligheter till problemlösning. Istället för att ge färdiga svar uppmuntras barnen att resonera och tänka själva. Ett exempel på detta är en adventskalender som utvecklades till en spännande process under hela december.

Projektet involverade flera områden, som matematik, teknik, digital kompetens, språk, kreativitet och skapande. Kalendern bestod av ett rutsystem på golvet, där ett barn varje dag fick programmera en robot för att navigera till rätt siffra.
-Flera av uppdragen var både kluriga och avancerade och kunde ta flera dagar arbeta med. Då kunde det under tiden dyka upp en bok eller något annat lite enklare i luckorna paralellt. Det här avvägde vi hela tiden under vägens gång för att se när barnen var redo för ett mer utmanande uppdrag igen.

Ett vinnande koncept var att vi successivt möblerade om och anpassade ordningen på uppdragen i adventskalendern för att följa barnens processer och egna initiativ.

De flesta uppdragen började med en grundidé men utvecklades vidare i mötet med barnens tankar och kreativitet. De var också anpassade till olika svårighetsnivåer, så att barn i olika åldrar fick möjlighet att utmanas på sitt eget sätt.

Granar på olika sätt

Ett särskilt populärt uppdrag i kalendern, som växte till en längre process, var att skapa granar av pappersremsor i olika längder. De yngre barnen kastade sig entusiastiskt in i uppgiften med stor kreativitet, medan de äldre, efter att ha studerat ritningen, föreslog att de istället skulle bygga granarna av brädor.
-Det här nappade vi genast på och lät det bli till ett litet större projekt där barnen fick mäta, såga och göra skiss för hur deras gran skulle utformas. Det är så viktigt att barnen får chansen att vara självständiga och testa i de här processerna. De får också tillgång till linjaler och tumstockar för att kunna utveckla sitt arbete med att förstå mätandets funktion i ett meningsfullt sammanhang.

Pyssel och problemlösning

Adventskalendern har bidragit till att Agneta och Carina tillsammans med sina kollegor har utvecklat idén om vad ett julpyssel kan vara.
-Det går att arbeta med julen som inspiration med kreativitet och problemlösning som utgångspunkt utan att barnen behöver följa färdiga mallar eller en låst syn på vad pyssel kan vara. Vi har till exempel arbetat med snögubbar som inspiration tillsammans med geometriska former.

Bakom en av luckorna i adventskalendern gömde sig ett stort antal geometriska former utklippta i papper. I mötet med formerna fick barnen utforska, skapa och konstruera utifrån sina egna tankar. Allt material spreds ut på avdelningens stora runda matta så att barnen kunde tänka och konstruera fritt med alla formerna. Det växte fram en rad olika figurer i mötet med barnens fantasi och kreativa idéer.

För att ytterligare utmana barnen fick de möjlighet att skapa Stop Motion-filmer. Det är en filmteknik som bygger på att en serie stillbilder tas och sedan sätts ihop till en rörlig film. Därefter fick barnen lägga till musik och ljudeffekter, och de äldsta barnen spelade även in berättelser till sina filmer. Hela arbetet med problemlösning, matematik och kreativitet erbjuder en variation av att skapa fritt och att få möta svårare utmaningar med instruktioner i flera steg.
-Tänk så många gånger vi valt en nivå som vi tror kan vara lite för svår men det visar sig att de nästan alltid klarar det ändå. Det säger ganska mycket.

Sagan som inramning

För att skapa engagemang och väcka extra nyfikenhet i arbetet med problemlösning presenteras många av uppdragen med en liten film från sagokaraktärer i form av handdockor. Barnsjövägen är en litteraturprofilerad förskola så barnen har lärt känna flera av karaktärerna i den aktuella temaboken om Kurran och Pigan.

Ett av projekten började med att Kurran och Pigan behövde hjälp att ta sig hem över vattnet, precis som i boken. Barnen ställdes då inför problemet ”hur kan vi konstruera en farkost som flyter?” Det ledde till många typer av utforskande, bland annat på internet, för att få reda på mer om flottar och olika typer av material.

Nästa steg var att testa i praktiken i en stor vattenbalja för att avgöra vilka material som skulle användas. De yngre barnen arbetade med återbruksmaterial, som mjölkkartonger, vilka är ganska lätta att få flyta. De äldre barnen byggde egna flottar med pinnar som surrades samman. De hade hittat inspiration på internet och det var riktigt klurigt och krävde mycket samarbete.

Flytkraft och källkritik

När flottarna och de andra farkosterna var klara behöver de också testas, och visst flöt de! Men det skulle förstås också vara roligt att få sitta på sin egen flotte. Även om det i verkligheten var omöjligt för ett stort barn att åka på en väldigt liten flotte så gick det att lösa med hjälp av digitala verktyg.

-Vi använder oss av tekniken Green screen för att skapa illusionen av att barnen åkte på sina egna flottar. Det här var ett arbete som bidrog till mycket kreativitet, men också till samtal om källkritik. Vi diskuterade hur vi kan veta vad som är på riktigt och vad som kanske är fejk.

Carina och Agneta ser oändliga möjligheter i det kreativa arbetet med matematik och teknik. Det sker hela tiden en växelverkan mellan barns och pedagogers idéer, vilket för arbetet framåt och gör det väldigt roligt för alla.

Marie Eriksson
Anders Eriksson