Translate

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Mötet med texten - inkluderande läsundervisning

Hur kan man arbeta med texter i klassrummet med elever på ett framgångsrikt sätt? Detta är något som Jenny Edvardsson, förstelärare på Wendesgymnasiet i Kristianstad, beskriver i sin nyutgivna bok: Mötet med texten - inkluderande läsundervisning (2016).

Bokbild Mötet med texten

Namnet låter kanske bekant. Hon fick 2015 Amy-priset från Myndigheten för tillgängliga medier och var även en av finalisterna till utmärkelsen Guldäpplet samma år. Vad Jenny Edvardsson gör i sin bok är att lyfta in relevant forskning och teori och koppla det till praktiken.

Spännande här är att praktiken för hennes del är läsovana elever på yrkesprogram i ämnena svenska och historia, med andra ord elever som upplever läsningen som svårt. Just utmaningen att väcka intresse för läsning hos läsovana ungdomar är nog något vi alla känner igen, oavsett vilket stadium vi undervisar på.

I förordet skriver honMin förhoppning med boken är att den ska kunna ge konkreta tips och idéer till hur man kan bygga upp en undervisning där läsningen och texten är i fokus” - något som hon lyckas mycket bra med!

Boken består av fyra kapitel, nämligen ”Framgångsfaktorer i min undervisning”, ”Att arbeta med skönlitterära texter”, ”Att arbeta med faktatexter” samt ”Att arbeta med digitala multimodala texter”.

Något som tilltalar mig är att hon inte undviker att tala om svårigheter och fallgropar. På detta sätt skapar hon en tillåtande atmosfär och uppmuntrar oss lärare till att våga prova, och att man utifrån sina mindre lyckade aktioner kan utveckla undervisningen.

Framgångsfaktorerna som hon ser är utgångspunkterna i hennes undervisning är:

  • Att skapa goda relationer
  • Att alltid arbeta i process och vikten av att modellera
  • Att göra anpassningar och arbeta med stöttning
  • Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande
  • Att arbeta med formativ bedömning och återkoppling
  • Att arbeta med autentiska uppgifter

Många av framgångsfaktorerna kan kopplas till aktuell forskning (bland annat välkända namn som John Hattie, Lev Vygotskij, Adrienne Gear, Pauline Gibbons och Dylan William) samt beprövad erfarenhet. Deras teorier tydliggörs och förklaras med konkreta modeller, något som jag som läsare uppskattar, eftersom modellerna kan vara en hjälp i det kollegiala arbetet och direkt i undervisningen i klassrummet.

Att ha höga förväntningar på eleverna är viktigt för att nå lyckade resultat.

Pauline Gibbons utgår från fyrfältaren nedan i sitt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och den visar hur graden av kognitiv utmaning och graden av stöttning kan få eleverna att lyckas i sin kunskapsinhämtning.

Just höga förväntningar på eleverna är något som Jenny Edvardsson betonar vikten av, framförallt när man som lärare har en elevgrupp som behöver det där extra stödet för att utvecklas i sin läsning och bearbetning av olika typer av texter.

(Undervisningens fyra zoner, sid 31)

Undervisningens fyra zoner

I det andra kapitlet, Att arbeta med skönlitterära texter, beskrivs hur skönlitteratur kan användas i alla ämnen, alltså inte endast i svenska och språkämnena, vilket kan vara en vanlig uppfattning. ”Den kan användas för att skapa bilder, problematisera kring ett ämne, ge nya infallsvinklar och förflytta sig i tid och rum.” (sid. 37). Modellerna som nämns här är Chambers modell för boksamtal, Langers litterära föreställningsvärldar samt lässtrategier. De pedagoger som deltagit i Läslyftet har säkert redan kommit i kontakt med dem och använt dem i olika aktiviteter med elever. Här får vi konkreta exempel med koppling till läroplanen och tips på vad som fungerat bra och mindre bra. Högläsningen som redskap är en metod som jag tror på och använder mig mycket av i arbetet med texter. Att ge tid till läsning på lektionen är viktigt, likaså att välja texter som är hanterbara. Gemensamt för arbetet med modellerna/mallarna som Jenny Edvardsson tar upp (exempelvis läsprotokoll, Venn-diagram, den klassiska berättarkurvan) är att läraren finns till hands och hjälper till med att stötta före, under och efter läsningen och modellerar. Arbetsgången för processarbetet i klassrummet är: Läraren modellerar, eleverna arbetar i grupp, eleverna arbetar enskilt.

Att arbeta med faktatexter är det tredje kapitlet och just faktatexter dyker som bekant upp i alla skolans ämnen i någon form. I det språkutvecklande arbetssättet är inkluderingstanken en självklarhet, vilket betonas upprepade gånger i boken. Det handlar om att skapa en undervisning där alla elever kan delta och vara delaktiga. Vår målsättning som lärare måste vara att skapa en klassrumsmiljö där stödfunktioner finns från början och för alla. Centralt är att alla elever måste få möjlighet att lyckas! Vad kan då vara stödfunktioner enligt författaren? De kan vara av kompensatorisk karaktär som Inläsningstjänst och talsyntes. Vidare kan det vara stödmallar och grafiska modeller och slutligen strategier av olika slag. Säkert har ni redan hört talas om Gears lässtrategier och THIEVES-modellen. Jag tilltalas av Edvardssons sätt att arbeta med grafiska modeller, en metod som enligt henne är ett bra hjälpmedel för eleverna. De vanligaste strukturerna är beskrivande, jämförande, sekventiella, problem/lösning och orsak/verkan (sid. 80-82). Genom att modellera och använda dem på whiteboarden kan eleverna allteftersom använda dem på egen hand och i förlängningen kan de hjälpa dem i läsförståelsen och hur man tar sig an texter i olika ämnen. Kapitlet avslutas med ett resonemang om hur viktigt det är att muntlig aktivitet i klassrummet; att diskutera, samtala och låta eleverna arbeta muntligt med de begrepp som är i fokus för att på så sätt låta begreppen lättare bli en del av deras språk. EPA-modellen nämns som ett bra tips här (Think-Pair-Share).

Avslutningsvis, och helt i linje med dagens tekniska utveckling, kommer kapitlet Att arbeta med digitala multimodala texter. Det konstateras att dagens ungdomar tillbringar mer tid framför en skärm än de sitter framför en traditionell text i pappers- eller bokform. Intressant är vad som framkommit i Skolverkets rapport Digital och traditionell läsning 2013, nämligen ”att goda traditionella läsare ofta visar sig vara relativt goda läsare av digitala texter, medan goda digitala läsare inte är lika goda traditionella läsare.” Då förstår vi ännu mer vikten av att använda olika lässtrategier i klassrummet för att nå en likvärdig och inkluderande undervisning. Även det källkritiska förhållningssättet till det digitala materialet som ska användas i undervisningen lyfts fram i boken och vilka redskap de behöver för att kunna navigera och röra sig mellan olika texter. Säkert har ni stött på hur svårt det kan vara för eleverna att göra sökningar via en sökmotor och röra sig mellan olika webbsidor för att söka information. En strategi som nämns här är samtalsgoogla vilket innebär att man som lärare tillsammans med sina elever formulerar sökfrågor gemensamt och att man också tillsammans värderar den information man hittar. Just det här arbetssättet, att modellera, är en framgångsfaktor som nämns genomgående i hela boken.

Jag rekommenderar denna bok för er som vill utveckla er undervisning och framförallt nå de elever som upplever läsning som svårt. För en del elever kommer läsförståelsen nästan gratis när de lärt sig avkodning, medan det för andra tar tid och kräver hårt arbete. Men gemensamt för alla är att läsning är en ”färskvara” och det är här vi lärare kan arbeta aktivt med lässtrategier för att nå framgång!

”Reading skills are dynamic and need to be nurtured, trained and stimulated.” (sid. 10)

Mötet med texten, Lärarförlaget

Blogginlägget är skrivet av

Katarina Krokström, förstelärare

Språk-, läs- och skrivutvecklare

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2017-05-15 15.50