Translate

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Translate

Fyrtio minuter, hundratals beslut

John Steinbergs bok är läsvärd för alla lärare, oavsett erfarenhet, tycker Katarina Krokström.

Fyrtiominuterbokblogg855X641

Nytt läsår och många spännande utmaningar som väntar oss pedagoger! Vi vet alla att vårt yrke är fyllt av möjligheter, utmaningar och beslut före, under och efter varje fyrtiominuterspass. Det kan vara beslut kring hur vi hälsar, möblerar och inleder, var vi står i rummet, vilket material, vilken metod och vilken struktur vi använder och hur vi disponerar tiden. I boken Fyrtio minuter, hundratals beslut: handbok för nya pedagoger (Gothia Fortbildning, 2017) sammanfattar John Steinberg på ett lättöverskådligt sätt sådana beslut, samtidigt som vi får stöd att ta fler medvetna beslut, vilket i förlängningen hjälper oss att bli tydligare och mer förtroendeingivande i yrkesrollen.

En handbok om medvetna beslut

John Steinberg är säkert ett välbekant namn. Han är fil. dr i pedagogik, föreläsare och författare till böcker om ledarskap, skolutveckling och lärande. I Mölndals stad har många enheter arbetat i lärgrupper med kollegialt lärande kring hans bok Ledarskap i klassrummet: handbok för arbetsro och effektivt lärande (2013). I den boken avslutas varje kapitel med övningsuppgifter och frågor att diskutera/reflektera över, vilket uppmuntrar diskussioner kring beprövad erfarenhet kopplat till forskning.

Handboken Fyrtio minuter, hundratals beslut är uppbyggd på ett liknande sätt genom att goda principer blandas med praktiska exempel som många säkert upplevt/kommer att uppleva i skolans värld. I inledningen står det att översikten är lika relevant för fritidspedagoger som för klasslärare eller ämneslärare, och att en lektion inte alltid är fyrtio minuter lång utan det kan lika väl handla om temadagar, projektarbete eller utomhusaktiviteter. Är du ny som pedagog får du praktiska tips blandade med goda principer och är du en erfaren pedagog kan handboken få dig att stanna upp och reflektera kring ditt sätt att leda lärande och utveckling. Varje kapitel avslutas med en analyserande fråga som öppnar för individuell reflektion; något som tilltalar mig eftersom det kräver ett mentalt agerande som i nästa steg kan leda till aktion och utveckling!

Hjälpsam för arbetslag

Boken består av 42 korta kapitel med tydliga rubriker, något som gör det lättare om det är något speciellt område man som pedagog vill fördjupa sig i. Det kan också vara hjälpsamt om ett arbetslag vill fokusera på något speciellt som kanske inte fungerar som man tänkt sig eller som man vill skapa en samsyn kring. De första kapitlen Förstå ditt uppdrag, Definiera dig som ledare och Bli en entusiast betonar att läraryrket är ett ledarskapsyrke dvs. vi leder ungdomars utveckling/skapar förutsättningar för lärande. Huvuduppdraget är att ge hopp, vilket i praktiken betyder enligt Steinberg (s. 8):

  • Att mycket hänger på din attityd till eleverna
  • Att mycket hänger på ditt sätt att bemöta eleverna
  • Att mycket hänger på din människosyn
  • Att mycket hänger på dina värderingar
  • Att mycket hänger på de relationer du bygger upp med eleverna

Något vi alla känner av i dagens samhälle är att kunskapsmängden ökar lavinartat hela tiden, men vår uppgift som lärare är inte att kunna allt. Givetvis måste vi ha en grund att stå på, men det viktigaste är att vi skapar förutsättningar för utveckling och lärande vilket diskuteras i kapitlen Känn dig trygg i ditt innehåll och Känn dig trygg i din struktur.

Lärarens betydelse

Gång på gång betonar Steinberg att läraryrket är ett ledarskapsyrke och ”att elevernas agerande påverkas till stor del av lärarens/ledarens uppträdande och hur han eller hon har lyckats skapa normer inom gruppen” (s. 32). I dagens demokratiska skola jämfört med den tidigare mer auktoritära skolan har normsystemet/regelsystemet blivit otydligare och där är det en större utmaning att skapa arbetsro och få gruppen/klassen att följa normer. Jag instämmer i hans uppfattning att hur jag gör påverkar hur eleverna gör. Till exempel:

  • Att jag själv är i god tid
  • Att jag själv är förberedd
  • Att jag har allt material med mig
  • Att det som ska göras är oftast är visuellt representerat (det står på tavlan)
  • Att jag hälsar på ett trevligt sätt
  • Att jag är tydlig med lektionens syfte, innehåll och upplägg
  • Att jag är tydlig med lektionens struktur
  • Att jag använder ett artigt och vårdat språk

Säkert håller ni med om att den pedagog som till exempel är på plats i god tid, startar lektionen i tid och är väl förberedd (med andra ord håller sig till sina regler) får bättre arbetsro. I kapitlet Rutiner är fortfarande pedagogens bästa vän utvecklar Steinberg detta. Rutiner ger igenkännande, tydliga förväntningar och trygghet; något som gagnar det alltmer komplexa klassrummet idag ur ett inkluderingsperspektiv. Grupperna vi möter idag är heterogena på många olika sätt.

Samsyn och generositet

Något som lyfter boken är att Steinberg även för tanken här upp till skolövergripande rutiner. Om det finns problem med arbetsro på en skola, gäller det att skapa en samsyn kring förhållningssätt och rutiner och att alla aktivt arbetar med att följa dem.

Skolkultur beskrivs även i kapitlet Samarbete med kollegor. Om en skola är enad i sin värdegrund är det lättare för att alla pedagoger lyckas. Som ny pedagog är det kanske extra viktigt att det finns rutiner, att man hjälps åt för att lösa problem och att man är generös mot varandra (en ”dela-kultur”).

Andra kapitel som kan vara ett stöd för nya, oerfarna pedagoger eller leda till reflektion hos pedagoger med erfarenhet är Samarbete med föräldrar, Förstå din grupp- bilda en grupp, Läromedel och Hur du använder digitala verktyg. Dagens föräldrar kräver insyn och information om hur det går för deras barn, och där ger Steinberg tydliga råd kring vilken information föräldrarna ska få reda på skriftligt eller muntligt. Vi har i dagens samhälle många fler verktyg för att nå ut med information och följa upp (till exempel telefon, e-post, sms, Unikum, klassens blogg, papperslappar). Dilemman som kan dyka upp är – hur vet vi att vi når alla föräldrar? Något som Steinberg betonar är att ju bättre samarbete du har med föräldrarna utanför klassrummet, desto bättre samarbete kommer att ske med eleverna i klassrummet (s. 55). I samarbetet med föräldrar ger han också råd kring hur man leder ett utvecklingssamtal. Börja alltid med att lyfta fram goda exempel kring elevens styrkor och möjligheter. Ge konkreta och realistiska steg för elevens utveckling och ha som målsättning att såväl elev som förälder ska gå stärkt ifrån samtalet; inte nedvärderad eller ifrågasatt.

Utvärdering och betygsättning, Dokumentation och Stress är viktiga kapitel som ger många goda råd. Vi har valt ett ansvarsfullt yrke som ibland kan vara krävande men också leda till en enorm tillfredsställelse. Tänk vilken positiv inverkan det vi gör, har på våra elevers framtid! Få andra yrken har det. Men för att klara av stressen är det viktigt att vi ser till att hinna andas. För att kunna ta hand om andra, behöver vi ta hand om oss själva. I en skolkultur där man samarbetar på bästa sätt, uppmuntrar varandra, lyfter fram goda exempel och har samma värdegrund är det lättare att må bra och utvecklas.

Jag rekommenderar denna bok för både er som är nya pedagoger och er som är erfarna. Även om jag har många års erfarenhet som pedagog har den fått mig att stanna upp och reflektera kring hundratals beslut jag gör under en lektion eller i andra pedagogiska situationer. Viktigt är att vi skapar en kultur där vi delar med oss av våra erfarenheter; på så sätt kan vi lyfta varandra och utvecklas tillsammans!

”Attityd plus kunskap är lika med kompetens och leder till resultat. (s 115)

John Steinberg om boken Fyrtio minuter, hundratals beslut:
https://www.youtube.com/watch?v=VzXV_dnEIZc

/Katarina Krokström
Förstelärare på Fässbergsskolan

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2018-04-22 17.41