Att bryta mönster- relationer, normer och barns rät

Sommarlovet närmar sig sitt slut och i min boktrave på sju böcker jag MÅSTE läsa på semestern har jag nu kommit ner till den arbetsrelaterade litteraturen. Att bryta mönster- relationer, normer och barn rätt är näst på tur. Lite motstånd känner jag inför att mentalt sätta på mig arbetsglasögonen men när jag väl gör det så fångas jag av innehållet i boken.

Att verka för inkludering

Boken handlar om ett viktigt och ibland svårt arbete - att bryta negativa mönster, att motverka utanförskap och verka för inkludering, förståelse, allas rätt att vara och bli den bästa versionen av sig själv. Orden och begreppen är många och komplexa. Precis som själva fenomenen exkludering och inkludering, för man måste nog prata om båda begreppen, något boken lyfter genom att blanda olika utgångspunkter i teori och praktik.

Det främjande arbetet gestaltas i exempel och det viktiga normkritiska arbetet fördjupas i ett kapitel om normkreativitet. Detta arbete är själva kärnan i vårt uppdrag som lärare; att skapa goda relationer, träna strategier och ge modeller.

Användbara verktyg

Halvvägs in i boken börjar jag möta nya begrepp, som social exklusionsångest. Det vill säga att önskan om tillhörighet är starkare än till och med någons värdighet och att en människa därför ändå stannar i ett sammanhang som inte är gynnsamt för individen. Jag får redskap för att bena ut situationer där intra-agerande krafter påverkar barnen inblandade i lek eller aktiviteter.

Jag får också verktyg för hur jag kan se på mig själv som pedagog som observerar och agerar, hur jag kan hjälpa eller stjälpa beroende på vilka värderingar som filtreras genom mig. Barnets upplevelse av kränkning måste alltid tas på allvar och med hjälp av de olika exemplen, nya begrepp och fördjupande verktyg som presenteras i boken känner jag mig bättre rustad att möta mina framtida elever.

En viktig bok som borde läsas av alla

Bokens avslutande kapitel har fokus på det ständiga relationsarbetet. I den pedagogiska relationen finns en klar målstyrning genom avsikten att bidra till barns lärande men omsorg om den andres välbefinnande är en avgörande ingrediens i varje relation. Öhman skriver om hur vi måste våga syna oss själva i sömmarna och reflektera både enskilt och tillsammans i arbetslaget kring hur vi möter barnen och vilket lärande vi bidrar till.

Att bryta mönster (Lärarförlaget 2017) är en bok som borde finnas på litteraturlistorna för alla olika former av lärarutbildning. Nästa VFU-student som hälsas välkommen i vårt klassrum kommer definitivt att uppmanas att läsa denna bok som ger både insikt och redskap för en mer tillgänglig lärandemiljö för alla barn.

Kristina Alhäll
Förskollärare i förskoleklass, Bosgårdsskolan