Lekteorier
Mikael Jensen låter oss ta del av olika lekforskares aspekter och hur de skiljer sig åt. Boken Lekteorier ger en vidgad och mångfacetterad syn på leken.
Äntligen, tänker jag när jag får boken i min hand. En bok som tar upp och belyser barnens lek. En så viktig del av vår verksamhet, viktigt därför att barnen när de leker får ut så mycket av det. Kanske kan denna bok hjälpa mig och mina kollegor att ge den tyngd som behövs till barnens lek tänker jag när jag öppnar boken.
Boken ger mig som läsare en bild av de centrala begreppen kring lek. Lekforskare fokuserar på olika aspekter och genom att ha centrala begrepp som en jämförelselista kan man lättare urskilja de olika teorierna från varandra. Några centrala begrepp som boken behandlar är bland annat lekarena, jaget/identiteten, relationer och lekhandlingar.
Bokens författare Mikael Jensen låter oss ta del av olika lekforskares aspekter och hur de skiljer sig åt. Författaren tar oss tillbaka till slutet av 1800-talet då de första lekteorierna presenterades och man försökte ge en förklaring till vad lek är och varför barn leker.
De första teorierna kring lek kallas klassiska teorier. Bland annat så kan man läsa om Herbert Spencer (1820-1903) som var en brittisk mångsysslare. Han utvecklade en teori som kallas kraftöverskottsteorin. Hans teori gick ut på att barn leker för att de har överskottsenergi som de behöver bli av med.
Olika teorier och traditioner
Kapitel för kapitel tar sedan författaren oss vidare och som läsare får man ta del av olika lekteorier/traditioner.
Bland annat så presenteras den evolutionära/biologiska traditionen. Den fokuserar på djurs lek och skillnaden i lek mellan djur och människan. Marc Bekoff, professor i etologi i USA, har studerat lek bland hundar. Han har under lång tid studerat vad som är gemensamt och vad som skiljer sig åt mellan tamhundar, vargar och prärievargar när de leker. Han har studerat djurens beteende och hur de bjuder in till lek. Vilka roller djuren har och om det finns regelbrott, tillit, rättvisa och moral i djurens lek. Bekoff menar att hundar och vargar lär sig att kommunicera och vara uppmärksamma genom leken och han tror att djuren genom lek skapar tillit och en känsla av ”fair play”. Detta anser Bekoff att man även kan applicera på människan. Människan är noga med leksignaler och kan utveckla sin moral genom att följa lekreglerna.
Läsaren får även läsa om den vardagspsykologiska traditionen vars utgångspunkt är att barn och vuxna skapar sig uppfattningar om världen och om andra människors psyke. Barns sunda förnuft går enligt denna tradition också in i leken, hur barn leker och vad barn leker. Fokus inom denna tradition är social kognition, vilken förmåga man har att tänka kring sociala situationer. Lek som inviterar flera personer blir därför mer intressant än ensamlek. Intentioner, önskningar, uppfattningar, gemensam uppmärksamhet och empati är begrepp som hör till den vardagspsykologiska traditionen.
Sociala och kulturella perspektiven är mer framträdande och aktuella i vår tid. Här fokuserar man på samspel, grupper och kamrater. Barndomen belyses noggrant. En av forskarna som nämns i detta sammanhang är Löfdahl som har forskat på barns lek i förskolan. Löfdahl menar att kamratkulturen är vanlig förekommande och barn leker ofta lekar innanför ramen av sina kamratkulturer. Löfdahl lyfter även upp lekens baksidor. Vissa barn kan fastna i något som kallas för lågstatusroller. Oavsett vilken lek de deltar i får de roller som har liten betydelse i leken. Rollen och innehavaren har lågt inflytande över leken och dess handlingar. Om ett barn hela tiden får rollen som död, som lyktstolpe eller som en karaktär som ska komma in i leken långt senare blir inflytandet för det barnet lågt. Löfdahl menar att det finns både högstatusroller och lågstatusroller i leken och att det inte är ovanlig att barn tar olika roller i leken.
Efter att ha läst boken (några kapitel två eller tre gånger) så inser jag att det finns många sätt att se på leken och att forskarna ser saker på olika sätt, samtidigt som det finns många likheter mellan de olika teorierna. Boken lyfter fler teorier än de teorier jag har skrivit om. Det jag slås av är att leken är så mångfacetterad och kan beskrivas på många olika sätt. Boken har hjälpt mig att vidga mitt sätt att se på leken, samtidigt som jag fått en bekräftelse i att leken är så otroligt viktig för våra barn. Leken är så mycket mer än vad vi ser vid första ögonblicket.
Ann-Sofie Melleroth
Fritidspedagog, Östergårdsskolan
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Bokbloggen
Delade tankar kring pedagogiska böcker.
Blogginlägg
-
Handdockan som pedagogiskt verktyg
-
Det meningsfulla klassrummet
-
Relationellt ledarskap i klassrummet
-
Fritidshemmets och skolans relationsarbete
-
Att arbeta i förskolan - viktigt att veta
-
Det hållbara arbetslaget
-
Stationsarbete i förskoleklass
-
Praktisk inkludering
-
Pedagogisk miljö i tanke och handling
-
Bredd- därför lyckas generalister i en specialiserad värld
Kommentarer