Translate

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Translate

Framgångsrik undervisning i literacy

John Hattie, Douglas Fisher och Nancy Frey har skrivit den praktiska handboken Framgångsrik undervisning i literacy. Det finns idag en uppsjö av metoder och strategier för undervisning i literacy. De flesta fungerar, men vilka av dem har starkast stöd i forskningen och vilka skapar bäst förutsättningar för att dina elever ska lyckas?

Literacy. Foto: Lena Fredriksson

Om man läser på bokens baksida så sammanfattas boken med texten ”Med ett verksamhetsnära språk visar författarna hur du kan förena skolans kunskapsuppdrag inom literacy med de sociala lärandemålen. Målet är att alla elever ska få möjlighet att optimera sitt lärande genom balans mellan ytlärande, djuplärande och transferering av lärande, det vill säga lärande som kan omsättas i andra sammanhang”. Vilket är en mycket bra sammanfattning. Författarna använder ett lättförståeligt fackspråk och ger många exempel och förklaringar på olika undervisningsmetoder. Dessutom kompletteras många texter av en kort video som man når via en QR-kod.

Varje elev förtjänar en skicklig lärare, inte av en slump, utan inbyggt i systemet. Det är huvudpoängen i boken. Detta kan bland annat ske med hjälp av synligt lärande. Vad är då synligt lärande? ”Det handlar bland annat om att utveckla en förståelse för vilken påverkan undervisningen har på elevernas lärande. För att kunna göra det måste man veta vad man lär sig, varför man lär sig det, vad det innebär att vara ”bra” på att lära sig och vad det innebär att ha lärt sig.” (John Hattie, Synligt lärande 2014)

Literacy är individens förmåga att konstruera och skapa mening genom läsning, skrivande och samtalande om texter. Synligt lärande inom literacy kräver att lärare förstår vilka strategier och rutiner som är lämpliga i olika undervisningssituationer.

Undervisningens påverkan

Alla undervisningsmetoder kan mätas i effektivitet enligt en given formel. Effektstorleken visar hur stor påverkan ett visst tillvägagångssätt i undervisningen har. En effektstorlek visar även hur kraftfullt något är när det gäller att åstadkomma förändring. Vilken effektstorlek olika metoder som presenteras i boken har visas i en grå liten ruta i sidkanten. Det finns även en sammanfattning i slutet av boken. Intressant att se vilken inlärningseffekt de metoder vi använder i skolan verkligen har. Det skapar utrymme för tankar och frågor.

Att veta hur man ska anpassa undervisningsmetoderna till olika inlärningsfaser, hur man påverkar och vad man ska göra när påverkan inte är tillräcklig är författarnas ledstjärnor när de vill hjälpa elever att bli delaktiga i läsandet och skrivandets värld. Det som hamnar högst upp på listan är lärarens trovärdighet. Det kännetecknas av förtroende, kompetens, dynamisk kraft och närhet till eleverna. Det alltså av stor vikt att skapa goda relationer med våra elever för att få en gynnsam lärmiljö.

Ytlärande som förutsättning för djuplärande

Jag tillhör en generation pedagoger som på utbildningen först fick lära oss att ytlärande är mindre viktigt än djuplärandet. Då använde vi främst PBL, problembaserat lärande. Men efter att ha undervisat i många år har säkert fler pedagoger upptäckt att det inte stämmer med verkligheten. Det känns därför som en bekräftelse att läsa att ytlärande har en självklar plats i undervisningen. Ytlärande är vägen som möjliggör djuplärande men som också är en förutsättning för djuplärande. Innebörden är att vi inte kan hoppa över ytlärandet. Efter att ha läst boken Framgångsrik undervisning i literacy kan jag fortsätta lita på min magkänsla om att även ytlärande har en funktion att fylla.

Eleverna bör exempelvis ha ett bra ordförråd och läsförståelse för kan kunna tillgodogöra sig olika texters innehåll och sen omsätta dem i andra situationer. En elev kan inte utvärdera två motsägelsefulla textavsnitt om hen inte har grundläggande förståelse för vad respektive text handlar om på bokstavlig nivå, strukturell nivå och inferensnivå. (Hattie, Fisher & Frey 2018:45)

Förvärva och befästa

Författarna delar in lärande i två faser, en förvärvande och en befästande fas. Under förvärvandet är målet att hjälpa eleverna sammanfatta och ange huvuddragen i det studerade ämnet. När eleven gått vidare till att befästa så hamnar fokus på övningsprov och att ta emot återkoppling på sitt arbete.

Att befästa nyförvärvade kunskaper och färdigheter kräver tid, repetition, övning, upprepning och återkoppling. (Hattie, Fisher & Frey 2018:48) Författarna understryker att …undervisning om strategier är ett viktigt första steg för att få eleverna att lära sig tillvägagångssätt som kan hjälpa dem att lösa problem… (Hattie, Fisher & Frey 2018:62). Fasen då eleverna börjar tillägna sig literacy innehåller en del moment som har hög effektstorlek. Dessa är exempelvis:

  • lyfta fram förkunskaper.
  • ljudmetoden (phonics) och explicit undervisning.
  • undervisning i ordkunskap.
  • kontextbunden läsförståelse.

Elevernas förkunskaper som utgångspunkt

När det gäller synligt lärande i literacy är det viktigt att läraren dels är tydlig med att ange lärandemål och framgångskriterier, dels inte tycker att det finns någon undervisningsstrategi som är viktigare än elevernas lärande. Framgång mäts i huruvida eleverna lär sig och hur mycket de lär sig. Jag som lärare får alltså inte låta mig styras av ideologi eller principer utan bör utgå från elevernas förkunskaper och utvecklingsnivå.

Författarna ger även exempel på undervisningssätt som kan bidra till elevers djuplärande. Några sådana är:

  • användning av begreppskartor.
  • diskussioner och frågor.
  • metakognitiva strategier, däribland återkoppling till eleven.
  • ömsesidig undervisning (RT).

Medan syftet med ytlärande är att exponera eleverna för och förmedla kunskap så är målet för djuplärande att främja självreglering och självcoaching.

Just ömsesidig undervisning (Reciprocal Teaching, RT) och återkoppling till elever har hög effekt för deras inlärning. Det vi säger till elever, och hur vi säger det, bidrar till att skapa deras identitet och känsla av delaktighet och framgång.

Dessutom är klassrumsdiskussioner en gynnsam metod för att nå en djupare kunskap. När eleverna får diskutera med några enkla regler, ex fördela talutrymmet, ställa frågor, så skapas en djupare förståelse om det aktuella ämnet.

Det arbete som vi pedagoger lägger ner på vår undervisning är förgäves om inte eleverna i slutändan kan transferera sitt lärande på relevant sätt. Vi vill att eleverna ska ta kontroll över sitt lärande och fördjupar sina kunskaper. Transferering sker under både ytlärande och djuplärande. Allt lärande innebär transferering förutsatt att det leder till förståelse. (Hattie, Fisher & Frey 2018:110).

Det som slår mig när jag läser boken är att flera av metoderna som nämns i boken används av flera pedagoger men under andra namn, exempelvis Bornholmsmodellen, Läsfixarna, Kooperativt lärande. Det beror på troligen på att författarna är från Australien och USA och att vi i Sverige har anammat olika undervisningsmetoder och anpassat dem till våra kunskapskrav och namngett dem.

Boken är verkligen en praktisk handbok som man enkelt kan använda sig av när man söker efter en effektiv undervisningsmetod i literacy. Det finns flera figurer som man får lov att kopiera och använda i undervisningssyfte.

Lena Fredriksson
Lärare Hallenskolan

Framgångsrik undervisning i literacy - en praktisk handbok av John Hattie, Douglas Fisher och Nancy Frey, Natur & kultur 2018

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2018-03-27 12.59