Translate

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Translate

Du nya du fria

Varför ser den svenska skolan ut som den gör och hur hade den kunnat se ut? Mikael Schierenbeck och Joni Karlsson ger psykologiska perspektiv på barns och ungas kunskapsutveckling och psykiska mående i Sverige.

Du fria

I sommar har jag bland annat läst Du nya du fria. Boken ämnar ge en helhetsförståelse för den utveckling som skett i Sverige de senaste 30 åren där kunskapsresultaten i skolan har blivit allt sämre samtidigt som att psykisk ohälsa hos barn och ungdomar drastiskt har ökat. Boken vänder sig till föräldrar, pedagoger, elevhälsopersonal, rektorer, organisationsutvecklare med flera och analyserar frågan utifrån flera olika perspektiv.

I boken ges olika förklaringsmodeller till varför svenska skolan gång på gång får väldigt låga resultat i internationella jämförelsestudier. Författarna går bland annat in på politiska förklaringsmodeller och den kontroversiella frågan kring uppfostran och gränssättning. De beskriver också, bland annat genom att utgå från goda exempel som Finland och Singapore, förutsättningar för en positiv skolgång och goda resultat.

Här är några punkter som lyfts:

  • Tydlig struktur och en förutsägbar miljö
  • Tydligt ledarskap
  • Forskningsbaserade pedagogiska metoder
  • Undervisning av grundkunskaper
  • Kontinuitet i organisation och riktlinjer
  • Gränssättning och tydliga regler
  • Krav utifrån mognadsnivå

Krav

I svenska skolan ställs enligt författarna för höga krav på exekutiva förmågor, samtidigt som förväntningarna på uthållighet och grundkunskaper är för låga. Läroplanens krav liknas vid ett begåvningstest där det ställs höga krav på procedurförmåga, analysförmåga, metakognitiv förmåga. (från Big Five i Läroplanen) - förmågor som de yngre barnen utifrån ett psykologiskt perspektiv inte är mogna nog att hantera självständigt. Författarna ger exempel på en undersökning där professorer inte kunde skilja på om skoluppgifter kom från grundskolan, gymnasiet eller universitetet.

Undervisning av grundkunskaper har fått ta allt mindre plats i den svenska pedagogiken, trots att forskning visar att grundkunskaper är en förutsättning för att kunna utveckla exekutiva förmågor.

Den demokratiska skolan

Sverige utmärker sig internationellt i sitt synsätt på barn och ungdomar. Det är ett synsätt som har många positiva sidor - bland annat ligger svenska skolan i framkant vad gäller likabehandling och minskad mobbning. Däremot kan individualiseringen och demokratiseringen faktiskt få negativa konsekvenser, till exempel i hur det påverkar pedagogens ledarroll. Kunskapsförmedling är i sin natur hierarkisk och icke-demokratisk då det handlar om att någon som sitter inne på kunskap ska förmedla denna till någon som saknar den.

Olika ledarskapsstilar lyfts i boken, där den auktoritativa ledaren - med hög grad av både omsorg och kontroll - förespråkas. Tydlig gränssättning lyfts som en viktig förutsättning för trygghet och utveckling hos eleverna.

“Den moderna skolan”

I Sverige används skolan som en politisk arena för att forma framtidens samhällsmedborgare. För mycket fokus på den nyskapande, moderna skolan har lett till många, snabba reformer och att pedagogiska rön har följts mer än forskningsbaserade pedagogiska metoder.

Boken lämnar en del att önska utifrån ett logopediskt perspektiv men det var väldigt intressant läsning som väckte många tankar kring varför svenska skolan ser ut som den gör, och framför allt hur den hade kunnat se ut.

Vera Jarnskog, logoped grundskolan
vera.jarnskog@molndal.se

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2019-09-16 16.04