Elever som utmanar oss
Alla individer är unika. Så inleds boken ”Elever som utmanar oss” av Veronica Gustafsson och inledningen gör att nyfikenheten väcks. För visst är det så, att våra elever är unika vilket är fantastiskt och något man vill uppmuntra. Men i en inkluderande skola kan detta också bli en utmaning. Med boken vill författaren skapa en förståelse hos läraren kring varför elever misslyckas i olika sammanhang, hon vill också visa hur man praktiskt kan stötta sina elever på bästa sätt.
Vikten av goda relationer
Veronica Gustafsson skriver så målande om hur vi pedagoger fungerar vilket uppskattas när man känner att energin är slut och man tycker att man ”har provat allt”. Det är ju våra utmanande elever som gör oss till bättre pedagoger, men det är också dessa som håller oss vakna på nätterna ibland. En relation som både ger oss mycket, men samtidigt tar så mycket ifrån oss.
Jag kan också känna igen mig i hennes beskrivning av sitt egna yrkesliv. Hon har sökt sig till de barn som kräver något mer, något annat – och hon lyfter också fram vikten av att upprätthålla en god relation. Jag har sedan 1,5 år tillbaka läst till speciallärare och har halva utbildningen kvar, jag kommer efter 10 år i förskolans värld få nya utmaningar som lärare på Katrinebergs grundsärskola. Utbildningen har också gett mig en förståelse för hur viktiga relationer är, både med elever och vårdnadshavare. En god relation är tillåtande och respektfull, dialogen är grunden.
Författaren av boken betonar även hur viktigt det är med empati, inte bara inför eleverna utan även inför kollegor. ”Jag måste ha förståelse för att rädsla, skam och skuld letar sig in även i professionen ibland” (s. 8-9). Den goda relationen är ett återkommande tema i boken och Veronica hänvisar till exempel till Ross Greene vars signum är att ett barn gör rätt om de kan. Detta förhållningssätt kan bidra till att det kan skapas en distans mellan elev och lärare, man tar ett avstånd till känslorna som uppstår och försöker hitta andra mer framgångsrika metoder till det som tidigare misslyckats.
Veronica Gustafsson lyfter också fram ett ämne som alltid är en ”het potatis” i diskussioner kring elever i behov av särskilt stöd; diagnoser. Hon menar på att enbart diagnosen säger henne väldigt lite om ett barn, egentligen bara om vilken grund man kan stå på men inget om hur denne eleven fungerar i sin vardag. Veronica tar upp hur viktigt det är med att göra en omfattande och grundläggande kartläggning för att veta vilka insatser som behövs göras samt i vilka sammanhang.
En användbar bok med praktiska exempel
Boken är uppdelad i sex kapitel där författaren ger sin bild av vilka delar som är viktigt i arbetet med dessa elever. I kapitel 1 tar hon upp de exekutiva förmågorna och hur bristen på dessa kan se ut i skolvärlden. Ibland tar Veronica upp några ”fall” där hon beskriver eleven och hur problematiken ser ut för denne i skolan. Dessa exempel kan man mycket väl använda sig av i diskussioner med sitt arbetslag eller elevhälsoteam.
Förutom de praktiska exemplen så är det ibland förstärkt med citat ifrån elever hon mött där det blir väldigt målande bilder av hur skolvardagen faktiskt kan se ut och man blir förvånad av hur olika man kan se på ett fenomen.
Slutsatsen av kapitel 1 är hur viktigt det är att eleven får uppleva framsteg och få höra när hen lyckas med sina mål. Självkänslan stärker våra elever och ger dem en positiv knuff framåt i sitt skolarbete. Vi hjälper inte våra elever när vi berättar för dem vad de misslyckas med och hur detta påverkar omgivningen. Ibland behöver vi se självklarheter som ett sätt att eleven lyckats göra rätt.
Kapitel 2 tar upp skolan som en organisation men och som en plattform där det måste finnas möjlighet till pedagogiska samtal. Skollagen är väldigt tydlig i dessa frågor och här finns inga tveksamheter kring hur ansvaret ser ut för att se till att stöd ges till alla barn. Att skylla på bristande resurser hjälper inte våra elever utan vi får se till att göra så gott vi kan, detta gäller såklart alla i det svenska skolsystemet. Vi behöver vara medvetna om vilka konsekvenser det blir för individen om denne inte uppnår sin potential i skolan, å andra sidan får vi vara med på den fantastiska resan när eleverna kommer till sin fulla rätt och blommar ut – vilken ynnest! Vidare tar kapitlet upp en tillbakablick på elever i behov av stöd och beskriver olika synsätt ur ett historiskt perspektiv.
Inkludering, anpassningar och metoder
I kapitel 3 får vi bekanta oss med begreppet inkludering som kan vara ett svårdefinierat begrepp. Därför menar Veronica Gustafsson att detta begrepp måste diskuteras ute på våra skolor. Man behöver till exempel ställa sig frågan om det räcker med att alla elever befinner sig i samma klassrum för att de ska vara inkluderade? Författaren hänvisar också till ett material ifrån SPSM där man kan värdera sin lärmiljö på olika sätt, detta är något jag varmt rekommenderar och materialet "Handledning till värderingsverktyg för tillgänglig utbildning" är dessutom kostnadsfritt. Värderingen resulterar sedan i att en handlingsplan skrivs.
Nästa kapitel handlar om hur extra anpassningar/stöd kan se ut rent praktiskt. Här får vi många konkreta exempel vilket uppskattas så att man får något att relatera till. Här möts vi också av ett fantastiskt citat som kan få oss att tänka om i arbetet med dessa elever: ”When a flower doesn’t bloom, you fix the enviroment in which it grows, not the flower.” – Alexander den Heijer. Vidare beskrivs hur man kan genomföra en pedagogisk utredning samt ett eventuellt efterföljande åtgärdsprogram. Exempel på hur dessa två moment kan se ut finns som bilagor längst bak i boken, väldigt uppskattat tycker jag och inspirerande.
Kapitel 5 består av metoder som är mycket användbara när vi möter elever som utmanar oss. Den första metoden är Ross Greenes metod som består av att först göra en kartläggning av elevens nedsatta förmågor och sedan ha ett empatisamtal med eleven för att tillsammans hitta en lösning. Kartläggningen fokuserar på de situationer som är problematiska, man gör också prioriteringar; vilket problem behöver vi fokusera först på? I det efterföljande samtalet ska pedagogen försöka förstå sin elev istället för att försöka förändra sin elev. Det är också viktigt att berätta om pedagogens syn på problemet för eleven och sedan ska man formulera en lösning som alla parter tror på.
En annan metod som beskrivs är sociala berättelser, här hjälper man elever att förstå olika situationer genom att skriva ner dem. Ritprat är en tredje metod som tas upp, här ritar man istället för att prata. Detta används bland annat för att förbereda elever när det finns ett behov för det eller när man behöver förklara en situation som inträffat. När man behöver vara ännu tydligare eller om eleven är lite äldre kan man använda sig av ett seriesamtal, ett samtal som äger rum i serierutor med hjälp av tecknade figurer. Detta samtal görs tillsammans med eleven.
Skolresultat och psykisk hälsa
Hur hänger folkhälsan ihop med skolresultat? Det får vi bekanta oss med i kapitel 6, här tas forskning upp som visar att skolresultat hänger ihop med barn och ungdomars psykiska hälsa. Tyvärr visar forskning också att den psykiska ohälsan ökar bland våra barn och denna hälsan hänger starkt ihop med om barnet klarat en grundskoleutbildning och gymnasieutbildning. Detta ger oss en stor motivation till att stödja våra elever, framtiden! Kapitlet beskriver även hur en fungerande elevhälsa ser ut och vilka bitar som behöver finnas på plats. Viktiga bitar är till exempel samverkan och ett systematiskt kvalitetsarbete.
En bok för alla skolformer
Sammanfattningsvis rekommenderar jag boken till alla pedagoger i alla skolformer. Den är lättläst och med mycket praktiskt innehåll som gör att man koppla ihop till teori eller sin egen praktik. Man kan till exempel läsa ett kapitel i taget i sitt arbetslag och använda som diskussionsunderlag. Det kan också vara ett viktigt samtalsunderlag på arbetsplatsträffar eller i andra sammanhang där medarbetare och chef möts. Jag skulle dock vilja lägga till en sak i textens titel: ”Elever som utmanar oss – och utvecklar oss”. Det är så jag känner, dessa härliga barn som ger oss så mycket tillbaka!
Erika Ringström
Lärare Katrinebergs grundsärskola
Elever som utmanar oss av Veronica Gustafsson Lärarförlaget 2019
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Bokbloggen
Delade tankar kring pedagogiska böcker.
Blogginlägg
-
Handdockan som pedagogiskt verktyg
-
Det meningsfulla klassrummet
-
Relationellt ledarskap i klassrummet
-
Fritidshemmets och skolans relationsarbete
-
Att arbeta i förskolan - viktigt att veta
-
Det hållbara arbetslaget
-
Stationsarbete i förskoleklass
-
Praktisk inkludering
-
Pedagogisk miljö i tanke och handling
-
Bredd- därför lyckas generalister i en specialiserad värld
Kommentarer