Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år

Lisa Fohlin, Niclas Fohlin och Jennie Wilson har skrivit boken Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år. De visar på hur ett relationellt ledarskap, med samarbetet mellan barn i fokus, kan se ut i praktiken.

Foto på boken Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år.

Det här är en lättläst bok om att lära tillsammans enligt Lev Vygotskijs sociokulturella teori för elever på förskola och i skolans första år. Där lär man genom att dela med sig av sina tankar i strukturerade möten som pedagogen styr under lekfulla former. Man skapar mötesstrukturer där alla får delta och alla behövs. En perfekt bok för pedagoger som vill bygga en trygg grupp med språket i fokus i lekar och på lektioner. Boken är full med praktiska exempel som man genast kan använda i sin elevgrupp. Här finns mängder med strukturer att välja mellan, som är tydligt specificerade i punktform med konkreta exempel på hur man gör. Till boken finns bildmaterial att ladda ner för att tydliggöra för eleverna.

Kooperativt lärande

I det kooperativa lärandet går kunskap, lärande och social kompetens hand i hand ihop med den kommunikativa förmågan att sätta ord på vad man ser, gör, tror och tänker. Här tränas färdigheter som samarbete, samspel och turtagning genom att skapa inkluderande lärmiljöer. Arbetet utgår ifrån att man lär i ett sammanhang tillsammans med andra och Vygotskijs tankar om att det man kan göra ihop med andra idag kan man senare klara av på egen hand. Även tankar från John Deweys idé om ”learning by doing”, att lära genom att få göra, speglar de kooperativa strukturerna.

Grundprinciper

Upplägget bygger på grundprinciperna positivt ömsesidigt beroende, samarbetsfärdigheter, lika delaktighet och stödjande interaktion samt avslutande gruppreflektion.

Inom kooperativa strukturer är det viktigt att skapa en gruppidentitet, gemensamma mål och positiva attityd till olikheter. Själva lärandet sker i en grupprocess där gemenskap, delaktighet, demokratiska värderingar och ökat lärande är ledord. Uppdragen bygger ofta på öppna frågor där många svar kan vara rätt och där allas åsikt och kunskap blir viktig.

Symbolkort kooperativt lärande

Mötesstrukturer

Boken tar upp en mängd olika mötesformer som ringsamling, samtalspromenader, textsamtal, bildpromenader, demokratiska möten, sokratiska samtal, lek, aktiviteter och upplevelser i olika möten. Mötena styrs av regler vilket underlättar för de elever som inte ännu utvecklat sociala färdigheter. En av framgångsfaktorerna är att alla aktiveras samtidigt och alla får göra sin röst hörd. Flera strukturer uppmuntrar till att inspireras av andra och bygga ut sina egna svar genom att få tjuvkika på andras svar och tankar.

Lärpar eller lärkompisar

När man arbetar kooperativt sätter man samman lärpar/lärkompisar som ska stötta varandra under ett par veckor. Lärparen/lärkompisarna ska skapa en grundtrygghet där man lär känna varandra och vågar uttrycka sina åsikter. Parsamtal, kompislek och kompispromenader stärker relationer och skapar en vikänsla. Paren påverkas av varandra och därför berikar olikheter i sammansättningen varandra. Framförallt tränas basfärdigheter som att hälsa på varandra, säga tack, turas om, lyssna på varandra, bjuda in till lek och be om hjälp när man tränar samarbete.

EPA-modellen

Många strukturer bygger på EPA-modellen där man aktiveras att tänka enskilt, i par och alla. Här får alla chansen att tänka själv samtidigt som man får spegla sina svar mot lärkompisens svar och får sedan höra valda svar från alla. Modellen ger även möjlighet att lära av varandra när man bearbetar texter och kunskapsområden.

Symbolkort

För att tydliggöra strukturerna ytterligare finns symbolkort både för strukturer och färdigheter att ladda ner. Genom symbolkorten får alla en uppgift att förhålla sig till i mötesstrukturen och i en så kallad roll. T- och Y-kort ger möjlighet till att tydliggöra vilka färdigheter pedagogen vill se, höra och känna när hen går runt och observerar under arbetet.

Pedagogens roll

Pedagogens roll är att modellera hur man ska göra med korta tydliga instruktioner. Under arbetets gång observerar och stöttar pedagogen samarbete. I slutet av lärtillfället ser pedagogen till att arbetet reflekteras och lyfter goda exempel som observerats. Avslutningsvis berömmer eller tackar alla varandra för gott arbete.

Tina Honnér
Lärare på Brattåsskolan

Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år -Lärande och utveckling genom samarbete av Lisa Fohlin, Niclas Fohlin och Jennie Wilson. Studentlitteratur 2020

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2020-10-12 15.29