Pedagogisk miljö i tanke och handling

Fem år har gått sedan Linda Linder och hennes medförfattare skrev den första boken Pedagogisk miljö i tanke och handling. Nu finns en reviderad upplaga med nya kapitel och en indelning skriven av Nina Odegard.

Under tiden jag har läst de 11 kapitlen i boken har många tankar och funderingar väckts. Flera av författarna har inspirerat mig till att reflektera över hur vi skapar olika miljöer på förskolan. Vad är viktigt att tänka på? Hur skapar vi nya mötesplatser?

Jag har även blivit inspirerad av att använda mer hållbart material men inser också att det kräver ett medvetet arbetssätt som behöver implementeras av oss pedagoger. Boken ger läsaren kunskap och idéer om hur vi ska förändra miljön för att skapa bästa förutsättningar för barnen att utforska och leka med olika material.

Förändra rum tillsammans med barnen

Redan inledningsvis skriver Nina Odegard hur hon efter lång erfarenhet har kommit fram till man kan inte bara förändra ett rum utan det behöver ske tillsammans med barnen och att det måste få ta tid. Hon menar att trots sina goda intentioner som nyexaminerad förskollärare där hon tog hon sig an ett rum och såg möjligheterna att förändra så missade hon barnen och människorna. Hon beskriver hur hon har sett hur barnen intar ett rum men också hur de inte gör det, då det ur barnens perspektiv bara ser möbler i en helt annan höjd än vad barnen är.

Odegard förespråkar ett estetiskt utforskade av material, där fokus flyttas från vad materialet är till vad det gör. Då vi estetiskt utforskar materialen öppnar det upp för nya möten. I sin forskning såg Odegard hur återbruksmaterialet bidrog till att vidga barnens fantasier, berättelser, lek och lärande.

Hållbara handlingar i en tid för omställning

I första kapitlet beskriver Linda Linder hur de arbetar på förskolorna i Floda med något de kallar det ”Tredje rummet”, vilket både är en fysisk plats samt en pedagogisk idé. Den fysiska platsen består av en ateljé med återvinningsmaterial. Tanken är att ta hand om gemensamma resurser och att främja hållbar utveckling.

Linder uttrycker att hon aldrig i förväg vet vad barnen tar med sig till Tredje rummet och att det är ett medvetet val, hon vill inte veta. Hon menar att det är då vi har chansen att möta materialet tillsammans och bestämma hur vi ska använda det.

Linder beskriver att det blev ett medvetet arbete där pedagogerna tillsammans reflekterade kring vilka material som erbjuds i förskolan och ett gemensam tänk när ett nytt material introducerades. För att lära känna materialet de arbetar med diskuterar de olika frågor kring materialet såsom; Varifrån kommer materialet? Hur luktar det? Vad kan vi göra med det ?

Synen på barnet påverkar miljön

Christian Eidevald och Agneta Wallander menar att beroende på om vi ser på barn som being eller becoming avgör hur vi tänker kring den pedagogiska miljön. De förespråkar att vi ska lyssna på barnen och se vad barnen verkligen intresserar sig för. Vidare menar de att vi som arbetar i förskolan behöver se över hur miljön kan underlätta för barnen, så att koncentration och delaktighet skapas.

Ibland kan vi pedagoger uttrycka att barnen inte kan koncentrera sig, istället behöver vi reflektera över om det kan vara miljön som gör det svårt för ett barn, att koncentrera sig.

Ann Kronberg Larsson är utbildad förskollärare, specialpedagog och speciallärare och skriver i kapitel 8 ” Alla barns rätt till pedagogisk miljö” hur hon utifrån ett relationellt perspektiv menar att vi behöver arbeta fram inkluderande lärmiljöer som kan ta emot barn med olika sätt att utforska och förstå världen. Hon skriver att återbruksmaterial ofta beskrivs som tillgängligt för alla barn men sådant material kräver också mycket av barnen bland annat att barnet i leken kan kommunicera verbalt. Larsson förespråkar därför att det kan vara viktigt blanda återbruksmaterial med leksaker som barnen känner igen.

De yngsta barnens arena

För oss som arbetar med yngre barn är kapitel 3 extra intressant och lärorikt. Här beskriver Elenor Andersson och Lina Svensson hur de förändrade sin syn på de allra yngsta barnen på förskolan. De beslutade sig för att se på barnen som aktiva utforskare istället för gulliga små barn som framförallt behöver omsorg.

Deras tillvägagångssätt var att med ”rätt glasögon” titta på vad barnen egentligen gör, vad det är de undersöker och utforskar. De insåg att de behövde bejaka barnens strategier och ge dem tillit till sin egna förmåga att ge dem tid och att uppmuntra dem.

De har också under sin resa förändrat vilket material som de erbjuder barnen och har mer och mer fört in återbruksmaterial, där det inte finns ett rätt eller fel sätt att använda materialet på.

Barnen ska inte vara beroende av pedagogerna för att kunna använda materialet utan miljön behöver vara anpassad efter barnen.

Litteratur och forskning handlar enligt mig oftast om de äldre barnen på förskolan därför är det spännande att det är de allra yngsta som Andersson och Svensson riktat fokus på. De beskriver att processen tog tid och att de har fortfarande mycket kvar att lära om hur de bäst tar tillvara på barnens intressen och utforskande. De berättar att de strävar efter att skapa miljöer som är mötesplatser där barnen kan utforska, undersöka och experimentera. Författarna förespråkar att materialet är tydligt och sorterat för att se inbjudande ut.

Torget som mötesplats

I Kapitel 4 förklarar Christina Nilsson och Bettan Lorentzsson som arbetar på den kända förskolan Trollet i Kalmar hur de tänker kring ”Torget” som är mötesplatsen på förskolorna de arbetar på. De påpekar att ett Torg blir inte till av sig själv utan det krävs både en organisation och en miljö rik på mångfald. Lika viktigt är att idéen både är väl genomtänkt och gemensam redan från början, för att projektet ska lyckas.

Vidare har de insett att det bör alltid vara en pedagog som är torgansvarig, det vill säga ansvarar för miljön och verksamheten på torget så att den inte avstannar. De tänker att miljön på torgen ska komplettera miljön på avdelningarna som en utvidgad miljö med fler möjligheter som exempelvis större byggen, som barnen till och med kan gå ini.

Rummet som den tredje pedagogen

I kapitel 6 beskriver av Linda Linder hur hon ständigt funderar och organiserar miljön och det finns tre viktiga förhållningssätt som alltid är med henne i processen:

Organisation - platser och tillgänglighet - Vilka rum har vi tillgång till? Hur används rummen under dagen? Hur tillåtande är pedagogerna?

Estetik - sinnlighet och relationer - Vilka material har vi? Hur presenteras materialen så att de framträder på intressanta sätt? Hur skapar vi sinnliga miljöer? Var i rummet uppstår relationer?

Undersöka och ta hand om tillsammans - Börja med att möblera platsen och låt barnen vara med i processen för att sedan lägga till olika material. Allt material behöver vara tillgängligt för dem som ska använda det och det behöver underhållas kontinuerligt. Innan förskolan stängs för kvällen kan miljöerna dukas upp tillsammans med barnen.

En bok med många olika perspektiv

Kapitlen i boken är skrivna av många olika författare med olika perspektiv och tankar. Det finns också många härliga bilder som kan inspirera oss som arbetar i förskolan att skapa nya mötesplatser och rum för olika inspirerande miljöer. Enligt mig fungerar det alldeles utmärkt att läsa ett kapitel i taget eller att välja vissa kapitel att fördjupa sig i eller hitta inspiration. Förskolans miljöer är i fokus ofta med ett hållbarhetstänk och vikten av att alltid lyssna in barnens tankar och idéer.

I arbetet med att skapa förskola behöver vi tillsammans veta vilken förskola vi vill åstadkomma.

I slutet av boken skriver Linda Linder om den gemensamma riktningen som finns på förskolorna i Floda. Deras gemensamma vision och ställningstaganden är skrivna av rektorerna men alla som arbetar i organisationen behöver ta ställning för de sätt som rektorerna vill arbeta. Nyckeln till att Linda Linder och hennes kollegor har lyckats så väl med deras pedagogiska vision är troligtvis att det finns en gemensam riktning och att den varit tydlig för alla som arbetar i verksamheten.

Birgitta Olsson
Förskollärare, Eklanda gårds förskola

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad