Translate

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Translate

Namaste!

Anette Hedlund, lärare på Katrinebergs grundsärskola, har jobbskuggat och föreläst för kollegor i Indien. Läs hennes spännande berättelse och hör vad resan ledde till för grundsärskolans elever i Mölndal.

Grundsär i Indien

Namaste är en hälsningsfras som härstammar från Indien. Man säger det i samband med att man placerar sina handflator mot varandra och niger eller bugar. Namah betyder buga och Te betyder till dig.

- INDIEN - skall du åka till INDIEN???
- Du vet väl att det är världens farligaste land för kvinnor...FÖRE Syrien och Somalia….
- Maten är JÄTTEstark!!!
- Du kommer GARANTERAT att bli magsjuk!
- ENSAM kvinna - det går inte!

Jag tänkte:
- Indien, va´ spännande!

Karta södra Indien

Jag heter Anette och jag har varit på en fantastisk jobbskuggningsresa till södra Indien där jag träffade elever med funktionsvariationer och besökte en mangofarm. Detta resulterade i projekten Kompisklass och Eco Learning & Inclusion tillsammans med CBR NETWORK.

Världsomfattande kunskap

I Indien bor det över 1,300 miljarder människor! I Bangalore bor det 12,34 miljoner människor och jag skulle nu träffa en av dem, Dr. Indumathi Rao. Att få ta del av Indumathis enorma kunskap är nästan överväldigande. Den är världsomfattande. Hon har doktorsexamen i Inclusive Education och har startat CBR NETWORK som är en välgörenhetsorganisation som verkar i Indien, Pakistan, Sri Lanka, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna.

CBR NETWORK arbetar sedan 1992 för att främja gemenskapsbaserad rehabilitering av personer med funktionshinder som leder till inkluderande utveckling. Det är en internationell icke-statlig organisation som aktivt sprider information, teknisk support, utbildning, planering och hantering av CBR-program, forskning och publikationer. CBR har också rådgivande status till Förenta Nationernas ekonomiska och sociala råd.

Indumati Indisk lärare Fotot: A Hedlund


Inkludering grundsär Indien skylt Foto: Anette Hedlund

Indumathi Rao har även författat böcker och läromedel för personer med funktionsvariationer samt skapat en lärosal på Vijajas teachers college för studier i Community Based Reabilitation Inclusive Education.

Klassrum Indien Foto: Anette Hedberg

Fyra olika skolor

Mitt första besök var på Karamangala Goverment Primary School som ligger långt ute på den indiska landsbygden. Här är alla elever välkomna! Inclusive Education. Till min glädje berättade Indumathi att denna skola är mycket välfungerande trots att barnen kommer från synnerligen enkla förhållanden. 28 elever går på skolan. Eleverna tilldelas skoluniform och skolväska. Några av barnen talade engelska med mig och tyckte att det var spännande med en ljus människa, för någon sådan hade de aldrig sett förut.

Indumathi menar att de fattiga barnen på landsbygden har det bättre än de fattiga barnen i städerna. Familjerna på landet har djur så de kan få mjölk och har möjlighet att odla. I städerna bor familjer ofta under presenningar på sopberg.

Skolklass i Indien Foto: Anette Hedlund


Odling Indien Foto: Anette Hedlund

I närheten av skolan låg Mangofarmen. På farmen växte inte bara grönt, utan också en idé växte fram hos mig och Indumathi, som blev starten på Eco Learning & Inclusionprojektet. Detta projekt, som äger rum på mangofarmen i Karlamangala, skall ge elever med funktionsvariationer möjlighet att lära sig om och uppleva naturen. De skall delta i en speciellt uppbyggd naturpromenad, klättra i berg, lära sig om hållbar energi i form av solenergi och vindkraft, lära sig om organisk odling, lära sig om hur man äter hälsosamt, fotografera i naturen, skapa konst i naturen, plantera träd, lära sig om djur och växter och hur man är rädd om naturen. Vi vill kombinera utbildning om naturen med en massa kul upplevelser!

Grönt samarbete

Jag berättade för Indumathi om Grön Flagg och detta ledde fram till samarbete med Eco-Schools som är det största utbildningsprogrammet i världen med 19.5 miljoner barn i 67 länder. När jag samtalade med ledningen för Eco-Schools i England framförde jag också önskemål om mera anpassning för barn och ungdomar med flerfunktionsvariationer i deras utbildningsprogram. Detta togs tacksamt emot. Jag skulle kunna se samarbete via Skype mellan elever i Indien och Mölndal som båda arbetar med Grön Flagg.

På mangofarmen håller det också på att byggas, efter vad ekonomin tillåter, specialanpassade hus, där barn och ungdomar med funktionsvariationer skall kunna komma och bo med sina familjer. Syftet är att träffa andra i liknande situationer, ha roligt tillsammans, att kunna vara sig själv utan att bli uttittad samt att få utbildning. Husen byggs av tegelstenar och containrar.

- Finns det fria elefanter här? (jag som tycker så mycket om djur undrade. Måste bara fråga)
- Ja, bakom berget, där finns elefanterna.
- Å vad underbart!

Mitt andra besök var på Spastics Society of Karnataka som startades 1982 av Mrs. Mitu Alu som har en pojke som heter Malini som har autism. Genom åren har man hjälpt 20.000 barn och deras familjer. Idag finns det 1300 inskrivna barn. Skolans underbara direktör Mrs. Rukimini Krishnaswamy berättade att man har ett team bestående av bl.a. neurolog, ortoped, kirurg, psykiater, ögonläkare, talterapeut, speciallärare, gymnastiklärare och psykolog som erbjuder diagnostik och rehabilitering till barn med neuromuskulära svårigheter med speciellt fokus på Cerebral Pares, intellektuell funktionsvariation, autism, inlärningssvårigheter och flerfunktionsvariationer. Man arbetar i mycket nära samarbete med föräldrarna.

Vi pratade också om Sverige där Mrs. Krishnaswamy upplevt en kväll i Blå Hallen. Hennes mans kollega hade kommit på något riktigt fiffigt och belönats med Nobelpriset. Dagen för mitt besök sköd hela Spastics Society av kreativitet och alla var mycket förväntansfulla för kommande dag skulle man ha sin stora Karneval. Det var roligt att besöka yrkesutbildningen där det bakades, skapades smycken, konst, pussel väskor och mobilfodral och hundratals andra saker.

Skola i Indien Foto: Anette Hedlund

Mitt tredje besök var på SGS VAGDEVI CENTRE for the REHABILITATION OF COMUNICATION IMPARED. Vagdevi Center etablerades 1996 av Shantha RadhaKrishna. 2002 togs centret över av Avadhoota Datta Peetha Trust under ledning av Hans Helighet Sri Ganapati Sachchidananda Swamiji, som har ägnat hela sitt liv till människors välfärd. Centret har 72 elever och fungerar som en tal- och hörselklinik för barn som har hörselnedsättning, intellektuell funktionsvariation och autism.

Målen är:

  • att identifiera barn med nedsatt kommunikation
  • att göra hörseltest och anpassa hörapparater till de fattiga - utan kostnad
  • att ge råd till föräldrar
  • att ge integrerad yogaterapi
  • att tidigt ge moder/spädbarnstimuleringsprogram till döva barn på landsbygden
  • att tillhandahålla pedagogiskt hjälp på förskole-, grundskole- och yrkesnivå
  • att skapa medvetenhet hos allmänheten genom media

På Vagdevi Center använder man en mammabaserad träning, där mamman är med under hela skoldagen, men mammorna byter barn med varandra. Metoden går ut på att utveckla talat språk genom ett strukturerat program baserat på mycket lyssnande och talande. Lyssningsförmågan är organiserad från upptäckt till förståelse. Föräldrar och barn fortsätter träningen i hemmet. För mig var detta mycket ovanligt - att inte använda tecken som stöd eller teckenspråket.

Då glasrutor inte behövs i södra Indien, härligt, kunde man ända ut på gatan höra när alla barnen taltränade flera våningar upp.

Templet som driver skolan låg precis runt hörnet. Dit går eleverna på fredagar. Efter att ha tvättat mina fötter och funderat över hur jag skulle hitta just mina sandaler efter besöket, klev jag för första gången i mitt liv in i ett tempel.

TempelIndien Foto: Anette Hedberg


Gymnastiklektion Indien Foto: Anette Hedlund

Mitt fjärde skolbesök var på DEEPIKAA School for Special Children.

”If a child can´t learn the way we teach, it´s time for us to change the way we teach”

DEEPIKA är en skola för barn med speciella behov, specifikt inlärningssvårigheter, autism och relaterade svårigheter. Skolan etablerades 1998 och har 150 elever. Skolan står för en holistisk utveckling, där varje barn skall känna att är just denne är viktigast. För elevernas personliga utveckling erbjuds yoga, dans, musik, konst, sjukgymnastik och talterapi. En viktig del är utbildning ute i samhället. Jag fick bl.a. vara med på rast, gymnastik-, multimedia-, och mattelektion. Mattelärarens dotter studerade i…jajamen Sverige.

Griffeltavla Indien Foto: Anette Hedlund

En dag föreläste jag på Autism Resorce Library and Trainingcenter för personer som jobbar med elever med funktionsvariationer och en annan dag på Vijaja teachers college för blivande speciallärare. Jag berättade och visade filmer om hur vi arbetar på vår skola. Man var naturligtvis mycket fascinerad av vår materiella standard så som våra dubbelelcyklar, digitala kommunikationsapparater, vattenmotoriklektionerna och vår Smartboard. Jag kunde känna mig generad av vårt överflöd. Men den viktigaste faktorn för en framgångsrik skola är och förblir människorna som arbetar där och deras utbildning, förhållningsätt och engagemang. Detta blev förstås än tydligare i Indien. Regeringen behöver släppa till mycket mera pengar. Många skolor är helt beroende av välgörenhet.

Världen är en familj

Vasudhaiva Kutumbakam är en Sanskritfras och betyder "världen är en familj.” Barn är nyfikna på att träffa barn från andra länder och se nya platser. De av oss som har haft möjlighet att resa, träffa nya vänner, besöka nya platser och lära oss om andra kulturer inser att detta är det bästa sättet att vidga sina vyer på. För de flesta barn i världen med funktionsvariation är resande inte en möjlighet. Då måste vi hitta ett näst bästa sätt…

…så jag och min indiska kollega Indumathi startade Kompisklassprojektet. En svensk klass och en Indisk klass är kompisar via SKYPE. ALLA kan vara med utefter sina egna förutsättningar! Man kan dela med sig av musik, konst, spel och lekar, mat, dans, frukt, intressen, flaggor, skolarbete, natur, kultur, litteratur, språk, sport, politik, kläder med mera. Eleverna kan bege sig ut i närmiljön och visa live hur den ser ut. Eleverna får uppgifter inför kommande möte. Man kan arbeta ämnesövergripande. Vi hoppas att elever och personal skall tycka att detta är ett mycket lustfyllt sätt att arbeta med digitalisering.

Kompisklasslogo

Eleverna kan få kompisar i hela världen

Till att börja med är det skolor i Bangalore i Indien som deltar, men vår ambition är att fler länder skall delta i framtiden.

I Mölndals stad har en klass på Streteredsskolan en kompisklass. Efter lärdomar kring denna uppstart hoppas jag nu att fler klasser ska vilja ha en kompisklass.

Alla verksamheter som har en eller flera elever med funktionsvariation är välkommen att delta.

Elever som har en kompisklass får ett Kompisklassknappmärke. Den som vill, är välkommen att sponsra projektet genom att köpa ett märke för 25 kronor.

För en tid sedan fick jag ett överraskande men glädjande mejl:
- Vi vill OCKSÅ ha kompisklass! Hälsningar, elever i AFRIKA!!!

Om ni är intresserade av att ha en Kompisklass eller veta mer om vårt arbete Ecco Learning and Inclusion på mangofarmen, så är ni varmt välkomna att höra av er! Namaste! (som också används vid avsked)

Anette Hedlund
anette.hedlund@molndal.se
Specialpedagog, Katrinebergs grundsärskola

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2019-04-23 10.30