Under en vecka i maj fick vi, fyra förskollärare från Lackarebäckskolan i Mölndals stad, förmånen att genom ett Erasmusprojekt jobbskugga kollegor i staden Kaštela i Dalmatien, Kroatien. Det blev en studie i kontraster, tradition och värme. Jobbskuggningen som vi genomförde är en del av Lackarebäcksskolans pågående Erasmusprojekt, som delfinansieras av EU:s Erasmusprogram, för bland annat utbildning och idrott.

Denna charmiga kuststad, belägen mellan Split och Trogir, utgörs av sju pittoreska byar som vuxit fram kring medeltida fästningar. Syftet med vår resa var att samla inspiration, reflektera över hur internationella kollegor arbetar och jämföra det kroatiska skolsystemet med vår egen svenska verksamhet. Under veckan fick vi en nyanserad bild av den kroatiska skolvärlden genom jobbskuggning på två grundskolor i olika områden i Kaštela.

En strukturerad och prestationsorienterad vardag

Det kroatiska skolsystemet skiljer sig markant från vårt skandinaviska genom sin mer traditionella och prestationsorienterade inställning, redan från de yngsta åren.

Ett viktigt steg i barns utbildningsbana är det obligatoriska förberedande förskoleåret (Predškola) det år barnen fyller sex. Detta program är avsett att socialt och akademiskt förbereda barnen inför skolstarten. De som inte går i vanlig förskola deltar i ett kostnadsfritt program på cirka 250 timmar. Innan skolstarten i grundskolan (Osnovna škola), som sker det kalenderår barnen fyller sju (eller sex före 31 mars), måste alla 6-åringar genomgå ett nationellt, enhetligt skolmognadstest.

När en sjuåring kliver in i klass 1 möts de av strukturen Razredna nastava, vilket innebär att de har samma klasslärare i nästan alla ämnen under de första fyra åren, något som skapar stor trygghet. Samtidigt introduceras betyg redan i första klass, där skalan går från 1 till 5, och man sätter även ordningsbetyg för att tydligt markera vikten av studiero.

Vi observerade en traditionell undervisningsmetodik, där läraren till exempel skrev med versaler på tavlan och eleverna skrev av i sina skrivböcker. En skoldag präglas av korta lektioner med fem minuters rast emellan och en tjugo minuters långrast för lunch eller mellanmål.

Religionens roll och yttre faktorer

Religionen tar stor plats i den kroatiska skolan. Det är vanligt med religionslektioner som inkluderar bön, och även om det formellt är frivilligt deltar den absoluta majoriteten av eleverna.

Vi noterade också utmaningar som är kopplade till lokaler; en utbredd lokalbrist leder till ett skiftsystem där vissa klasser går i skolan på morgonen och andra på eftermiddagen. Detta försöker Kroatien nu fasa ut genom ett reformarbete för att införa sammanhållen heldagsskola (Cjelodnevna škola).

Något som utmärkte den ena skolan vi jobbskuggade på var så kallade "Extended klasser", en specifik lösning med förlängda skoldagar för vissa klasser. Vi noterade också en hög säkerhet runt skolorna med vakter vid ingångarna, en direkt åtgärd efter en tidigare knivincident i huvudstaden Zagreb.

Mänsklig värme trots sträng struktur

Den kanske mest slående iakttagelsen var kontrasten mellan det strikta upplägget och det tillåtande klimat vi mötte. Trots det auktoritära förhållningssättet och de traditionella metoderna upplevde vi en enorm värme och ömsesidig respekt i klassrummen mellan lärare och elever. Denna respekt kändes inte stel utan snarare som en trygg grund för lärandet.

Vad vi tar med oss hem till vår verksamhet

Erasmusprojektet har även fått oss att reflektera över vår egen svenska förskole- och skolkultur, vilket har hjälpt oss att se våra styrkor men också fått oss att fundera över utvecklingsområden.

• Synliggörande av lärandet: Vi inspirerades av hur skolorna på ett genomtänkt sätt synliggjorde elevernas arbeten i korridorerna. Detta är en idé vi tar med oss, då det skapar stolthet och stärker känslan av gemenskap.

• Yrkesstolthet och lokalsamhället: Vi inspirerades av de kroatiska lärarnas starka yrkesstolthet och deras engagemang i projekt som på ett naturligt sätt länkade samman skolan med det lokala samhället.
• Gemensamma utmaningar: Vi delar flera utmaningar med våra kroatiska kollegor, både i samarbetet med föräldrar och anpassningar för de elever som utmanar oss.
  

Sammanfattningsvis har resan till Kaštela gett oss både verktyg och inspiration för att utveckla vårt förhållningssätt och våra metoder på hemmaplan i Mölndal. Det var en resa som bevisade att hjärtat i skolan, den mänskliga värmen och respekten, kan blomstra oavsett hur strukturen ser ut.

Karin Stenberg, Nina Davidsson, Andrea Lindberg, Monica Jakobsson
Lackarebäcksskolan