Translate

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Deckare blir utvecklande samtal

En viktig del i det kollegiala lärandet är att lärare delger varandra goda exempel i undervisningen som andra lärare i sin tur kan bygga vidare på. Helen Timperleys modell för elevers lärande och utveckling visar de olika stegen för hur man kan arbeta för att nå ett professionellt lärande (Skolverket, Forskning för klassrummet). Med Timperleys modell i tankarna hoppas jag med detta blogginlägg kunna inspirera kring hur man kan introducera deckare som genre.

Klassrum elevgrupper.Foto: Katarina Krokström
  1. Processen börjar med att identifiera de kunskaper/förmågor som behövs för att eleverna ska nå målen
  2. Sedan identifierar lärarna de kunskaper/kompetenser de behöver för att kunna hjälpa eleverna
  3. Steg tre innebär kompetensutveckling som ska leda fram till förändrade arbetssätt
  4. Dessa ger eleverna nya lärandeerfarenheter
  5. Slutligen analyserar/reflekterar lärarna kring det förändrade arbetssättet för att se om det gett önskat resultat

Elevansvar och engagemang

Utgångspunkten i mitt upplägg har varit att se till att samtal i olika former mellan elever blir givande och utvecklande. Interaktion är en utmärkt miljö för språkinlärning för i par eller grupp får eleverna fler tillfällen använda sitt språk och sätta ord på sina tankar jämfört med i helklass. De får ordet oftare och får ett större ansvar att förtydliga/förklara för klasskamraterna. Om de dessutom har en specifik uppgift att utgå ifrån, upprepas nyckelord och fraser och de utvecklar sitt skolspråk. Men det krävs att uppgifterna är genomtänkta och att diskussionen blir på en hög kognitiv nivå för att det ska ske en utveckling. Centralt är också att eleverna känner engagemang för uppgiften och att det finns ett tydligt syfte (Pauline Gibbons, Lyft språket, Lyft tänkandet).

Åttor diskuterar deckare

I årskurs 8 under höstterminen låter jag mina elever få arbeta med genren deckare i ämnet svenska med fokus på att få in så många delar som möjligt av det centrala innehållet i Lgr 11. Deckarna toppar utlåningsstatistiken på biblioteken och man kan ställa sig frågan varför genren är så populär idag med tanke på att den föddes med Edgar Allan Poes "Morden på Rue Morgue" redan 1841. En förklaring kan vara att genren är uppbyggd efter en "formel" som skapar igenkänning.

Som introduktion lät jag den här gången eleverna få skriva ned tre ord på post-it lappar som de kom att tänka på när de hörde ordet DECKARE. Därefter delade de sina ord med kamraten bredvid och slutligen fick paret redovisa sina ord inför hela klassen. Här blev det tydligt hur de lärde sig av varandra. EPA-modellen (reflektion enskilt-parvis-alla) arbetar ni säkert redan med och jag kan se stora vinster i att använda en modell flera gånger för att skapa "igenkänning" och trygg samtalsmiljö. I par vågar de mindre säkra eleverna prata mer och även ta risker. Alla deras ord samlade jag sedan i en Wordle. Den här övningen gjorde jag i fyra olika klasser och det var med stort intresse de sedan studerade hur olika "Wordlarna" blev när jag satt upp dem på väggen.

Nästa steg i min introduktion för att skapa förkunskap var att ha en genomgång via en Powerpoint där olika deckartyper beskrevs (PUSSELDECKARE, THRILLER, POLISROMAN, AGENTROMAN och BARN- och UNGDOMSDECKARE). För att skapa större intresse och förståelse arbetar jag mycket med multimodala texter och hade i PowerPointen länkat till exempelvis Arthur Conan Doyles Sherlock Holmes (filmklipp) och Sjöwall-Wahlöös Martin Beck-film.

Talkshow om ord

Nu var det dags att introducera olika begrepp som man förknippar med deckargenren och då använde jag mig av talk showen Orden med Anna Charlotta: Blodiga historier - konsten att skriva deckare (sli.se)
I en intervju med deckarförfattaren Camilla Läckberg berättas varför deckargenren är så populär, och hur man smartast bygger upp en historia kring ett mordfall. Tonen är humoristisk och eleverna visade stort intresse. För att se om de förstått huvuddragen fick de sedan i grupper om fyra följande uppgift.

Diskutera i gruppen och skriv ned era tankar:

  1. Vad ska finnas med i en deckare?
  2. Vilka fakta har ni fått reda på om deckardrottningen Camilla Läckberg?

I en sådan här gruppdiskussion är det viktigt att man gjort eleverna medvetna om hur man talar med varandra och hur man använder språket när de resonerar tillsammans för att nå så positiva effekter som möjligt. Samtalsregler som följer bidrar till bättre samtalskvalitet:

  • Tala inte i munnen på varandra
  • Vi respekterar varandras åsikter
  • Vi motiverar våra idéer
  • Om vi inte är överens, frågar vi varandra varför

Viktigt är att låta eleverna vara delaktiga i utvecklandet av reglerna och att man även tillämpar dem i alla former av klassrumsdiskussioner (Gibbons).

Klimat för utveckling

Nästa steg i arbetet med deckargenren var att utgå utifrån de begrepp som tagits upp i intervjun med Camilla Läckberg: OFFER - MORDVAPEN- VILLOSPÅR (falska ledtrådar) - DETEKTIV- HISTORIA (bakom mordet) - MILJÖ. Eleverna fick se en traditionell pusseldeckare i långsamt tempo och därefter göra en filmanalys kring begreppen. Vilka villospår kunde de exempelvis komma på och hur var historien bakom mordet? De gjorde analysen skriftligt enligt EPA-modellen. Istället för i par, fick de diskutera i grupper om tre den här gången. Klassrumsklimatet ska vara så tryggt att de kan föra diskussioner i olika konstellationer och följer de samtalsreglerna fungerar detta.

För att knyta an till vad jag skrev inledningsvis är det viktigt att "Samma trygga respektfulla förhållande som läraren behöver bygga upp i klassen för att leda den framåt i kunskapsinhämtandet, behöver finnas på alla nivåer i ett fungerande och utvecklande skolsystem" (Forskning i klassrummet). Det är då utveckling sker!

Bloggat av:
Katarina Krokström
Förstelärare

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2017-08-28 10.17