Sva för alla som behöver?

Låt mig börja från början. Ämnet svenska som andraspråk är ett skolämne likvärdigt svenska. Lika många undervisningstimmar och samma behörighet till gymnasiet. Men, ur ett andraspråksperspektiv.

Vi som har undervisat i ämnet och som arbetar i skolan vet dock att verkligheten inte riktigt ser ut som på pappret. Ämnet har en historia av att behandlas styvmoderligt, och det saknas både behöriga lärare och resurser för att bedriva en likvärdig utbildning i svenska och svenska som andraspråk (sva).

Inte heller är våra styrdokument utformade för nyanlända elever i sva och någonstans i den vetskapen började ett behov av en översyn att ta form. Den nuvarande kursplanen är skriven ur perspektivet att den andraspråkstalande eleven gått i svensk grundskola från årskurs 1. Centralt innehåll och kunskapskrav är snarlikt det i svenska och elever som är nyanlända har därför inte riktigt inkluderats.

Så, för snart två år sedan fick Skolverket i uppdrag från regeringen att göra en bred översyn av våra båda svenskämnen. Ursprungligen skulle rapporten lämnas över till regeringen den 15 december 2021 och vi var många som hade memorerat datumet. Men tji fick vi, för under arbetet med översynen börjades det spekulera. Skulle ämnet sva försvinna, och alla elever läsa svenska? Forskare och yrkesverksamma riktade stark offentlig kritik mot detta vilket ledde till att slutdatum för redovisningen flyttades fram till idag. Den 31 maj, 2022.

Nu är den här. Uppenbart i rapporten är att Skolverket lyssnat till de upprörda röster som lyfts kring ämnets framtid och de föreslår ingen sammanslagning av ämnena. Det man istället föreslår som en första åtgärd (om 3-5år) är att det skapas en grundläggande del i kursplanen för svenska som andraspråk för elever som är nya i svenska språket. Det föreslås också ett tydligare stöd till rektorer för att avgöra vilka elever som har behov av undervisning med andraspråksdidaktik, samt ett stöd för hur man kan organisera för undervisning av svenska som andraspråk även när man bara har ett fåtal elever som har behov av ämnet, vilket är intressant för oss i Mölndal. Andra förslag som lyfts är bland annat hur lärarutbildningen kan utvecklas för att alltid innehålla grundläggande läs- och skrivutveckling för lärare i svenska som andraspråk. De föreslår också att verksamma lärare stärks i sin kompetens i enlighet med detta.

För oss i Mölndal är de förslagna förändringarna välkomna. Vi har under flera år ökat vårt fokus på ämnet svenska som andraspråk. Häromveckan träffade jag rektorer och biträdande rektorer i grundskolan i Mölndal för att prata både om vår utveckling och vår förbättringspotential för ämnet svenska som andraspråk. Och nu när Skolverket presenterat sin rapport så känns det skönt att kunna säga att vi är på rätt väg!

Under förra läsåret arbetade lärarna i vårt nätverk mycket med att lära om och utveckla organisationen för undervisning i svenska som andraspråk och just nu arbetar vi fram ett stöd för beslutsprocessen kring svenska som andraspråk. Nästa läsår siktar vi mot ett större fokus på svenska som andraspråk i varje skolas systematiska kvalitetsarbete.

En fråga har vi dock brottas med utan att hittills kunna lösa. Både rektorer och lärare i svenska som andraspråk har sett behovet av och efterfrågat ett styrdokument som riktar sig till nyanlända elever och deras andraspråksinlärning. Så förslaget om en grundläggande del för nyanlända i sva är vi mycket glada för. Med det sagt ställer ett sådant förslag även krav på genomföraren, det vill säga vi; kommunen och skolan. Vi behöver fler lärare som är behöriga att undervisa ur ett andraspråksperspektiv och en ännu bättre organisation som möjliggör för den undervisningen.

Vi behöver också öka behörigheten och kompetensen om andraspråksinlärning för alla våra lärare i svenska och svenska som andraspråk. Både Nationellt centrum för svenska som andraspråk och läraren.se var snabba på att kommentera översynen. Nationellt centrum är precis som vi nöjda med rapporten i helhet men poängterar:

NC vill i detta sammanhang poängtera att dessa satsningar inte nödvändigtvis ger någon effekt om inte deltagande lärare, rektorer och annan personal ges goda möjligheter att delta med rimliga villkor. Satsningar på lärarutbildning, kompetensutveckling och fortbildning är viktigt för kvalitativ undervisning i svenska som andraspråk men om organisatoriska och ekonomiska förutsättningar saknas på skolnivå är det inte säkert att en kompetensförstärkning höjer kvaliteten på undervisningen.

Nu väntar vi på att se vad regeringen beslutar om alla dessa förslag, och frågan om en eventuell sammanslagning av de båda svenskämnena är ännu inte avgjord. Skolverket föreslår fortsatt utredning när ovan föreslagna förändringar har gått igenom. Hur blir det då med Svenska som andraspråk för alla som behöver det?

Emma Ryrlén
Samordnare för nyanländas utbildning och lärare i svenska som andraspråk
emma.ryrlen@molndal.se