Vi ökar återbruket när vi bygger nya utbildningslokaler
Lyssna
I det nybyggda köket på Fässbergsskolan sitter nu en diskho monterad, som tidigare suttit på Bifrosts förskola. Tillsammans med vår entreprenör Vestia, arbetar vi med att återbruka material och fast inredning från våra skollokaler. Tack vare en gemensam återbruksapp hittar vi nya chanser att ta tillvara på material, och lagra det tillfälligt på Återbruket Kikås. Arbetet är en viktig del i att nå stadens klimatlöften.
Bildtext: Bakre raden (från vänster) Andreas Svendsen (miljöstrateg), Anders Göransson (projektsamordnare), Kristoffer Jonsson (Koordinator). Främre raden (från vänster) Gabriella Casselgård (projektledare), Cecilia Hornö Eriksen (hållbarhetsansvarig), Malin Grinneland (projektsamordnare)
Bygg- och fastighetssektorn står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp och genererar mer än en än tredjedel av Sveriges avfall. Mycket av det som slängs håller en hög kvalitet och kan fortsätta användas. Genom att öka återbruket och materialåtervinningen av byggprodukter kan man avsevärt minska branschens klimat och miljöavtryck. Återbruk bidrar till att minska både uppkomsten av avfall och minskar CO2-utsläpp.
Många gånger drivs hållbarhetsarbetet i byggbranschen av eldsjälar, säger Cecilia Hornö Eriksen, hållbarhetsansvarig i Mölndals stad. Men vi ser mer och mer och i allt snabbare takt att fler börjar förstå att detta snart kommer vara en hygienfaktor. Man behöver faktiskt inte vara bra för att börja. Men man måste börja för att bli bra. Vi har enorma utvecklingsmöjligheter i branschen och tillsammans kan vi påverka – både lagstiftning och miljö.
Samarbete för utveckling av skol- och förskolelokaler
Vi står inför en utmaning med att skapa aktiva och trivsamma områden för förskola såväl som skola och övriga utbildningslokaler. För att möta behovet har vi gjort en upphandling med strategisk partnering för utbildningslokaler, som möjliggör åtta projekt inom området. Det är Vestia Construction Group AB (Vestia) som har fått uppdraget att arbeta tillsammans med Mölndals stad. Upphandlingen var klar sommaren 2020.
Hållbarhetsplan viktig del i projektet
När arbetet med de nya utbildningslokalerna startade, märktes snabbt att mycket av materialet som entreprenören stötte på i demonteringen av lokalerna hade många års livslängd kvar. Gabriella Casselgård, projektledare i Mölndals stad, uppmärksammade detta och projektet tog fram en hållbarhetsplan. Staden har flera miljömål som tydligt pekar ut att vi ska återbruka. Exempelvis är ökat återbruk av byggmaterial ett av de elva klimatlöften som vi har antagit i den gemensamma kraftsamlingen Klimat 2030 som alla 49 kommuner i Västra Götaland står bakom.
Vi har lärt oss genom att göra, säger Gabriella. Ingen av oss hade så mycket kunskap när vi började, utan vi fick prova oss fram. Tack vare ett stort engagemang och samarbete i projekten och inte minst med många av förvaltningarna har vi nu börjat hitta ett arbetssätt som fungerar.
Appen en viktig del i processen
På Återbruket Kikås lägger vi ut produkter till försäljning eller mellanlagrar det som kan användas internt inom kommunens projekt. Det görs via en app som CCBuild, Centrum för cirkulärt byggande, har utvecklat. Andreas Svendsen är miljöstrateg i Mölndals stad och arbetar med logistiken och ytan för mellanlagring av material och produkter som kan återbrukas.
Vi behöver fler tillsammansprojekt till förmån för cirkulär omställning, kraften i samarbetena är enorm och vi har kul samtidigt när vi arbetar på bredden, säger Andreas.
Sedan april i år har vi genom återbruk möjliggjort en besparing på ca 6,5 ton CO2. Det motsvarar uppvärmning av sex villor på 140 kvm under ett år. Siffran är lågt räknad och bygger på det underlag som per idag finns i CCBuild för produkterna, och utvecklingen pågår hela tiden.
Vi börjar att lära oss vad som är effektivt att återbruka, vilka produkter som sparar mest pengar och CO2 och vad andra är intresserade av att köpa. Undertaksplattor är en eftertraktad återbruksprodukt. Likaså storköksutrustning, utslagsvaskar och ståltrappor. Toalettstolar och handfat av porslin gör stor skillnad när det återbrukas eftersom det går till deponi om det slängs. Vi minskar ju både resursförbrukning och utsläpp genom att använda dem igen, säger Gabriella.
Bildtext: Nellie Isaksson, assisterad av Elin Nilsson och Bengt Börjesson, Vestia Construction Group, lägger in kompletterande fakta på en diskho i CCBuilds återbruksapp i mobilen.
Mer fart med ändrad lagstiftning
Från den 1 augusti 2020 gäller nya regler i plan- och bygglagen om avfall. Kontrollplanen ska inte bara innehålla vilket avfall som uppstår, den ska också omfatta vilka byggprodukter som kan återanvändas. Det finns dock ännu inga lagkrav på att följa upp att återbruket utförs.
Fler och fler beställare och entreprenörer börjar sätta mål för återbruk som ska följas upp. Vi ska också komma ihåg att återbruk är en åtgärd i att minska våra klimatutsläpp, något som många företag och kommuner idag har mål för. Lagstiftningen kommer med all säkerhet att fortsätta skärpas så det gäller att vara förberedd och redan nu skapa rutiner som uppmuntrar och underlättar återbruk i projekten. Det är med stolthet som jag kan konstatera att vi är i gång. Vi vänder inte bort blicken och tänker att vi är för små för att skapa skillnad. Vi är nu många som gör allt fler bra insatser för miljön och sammantaget så ger det resultat, säger Cecilia Hornö Eriksen.
Bara sätt i gång och lär tillsammans
Alla som ansvarar för förvaltning av fastigheter eller ny- och ombyggnationer inom staden har gått en utbildning för att lära sig mer om återbruk.
Vi har ett öppet sinne och vågar prova, och delar med oss av kunskap inom och mellan projekt. Man måste vara ute i god tid och det är viktigt att hela teamet är införstådda med arbetssättet för återbruk, säger Gabriella.
För att skapa skillnad för miljön finns det bara ett alternativ, att sätta i gång.
Vi behöver inte fler pappersprodukter, det finns gott om strategier, rutiner och processer, menar Cecilia. Nu behöver flera av oss tillsammans börja göra. Kavla upp ärmarna och ge oss ut i verkligheten! Inte sitta och vänta på att olika krav, direktiv eller eftersläpande lagstiftning ska göra jobbet. Det måste vi själva göra tillsammans i branschen.
