Genomförande och planeringsberedskap

Hela staden behöver gemensamt ta ansvar för att de mål som ställs upp i översiktsplanen kan förverkligas. Samverkan mellan nämnder, förvaltningar och bolag måste förbättras så att prioriteringar och investeringar sker på ett samordnat, strategiskt och målinriktat sätt med långsiktigt perspektiv. Nya finansieringsmodeller, statliga insatser och att andra aktörer involveras i stadsutvecklingen kommer att krävas. Dialog och samverkan med medborgare och aktörer, som exempelvis näringslivet, behöver ständigt vidareutvecklas.

Planeringsberedskap

Översiktsplanen syftar till att Mölndal ska ha en hållbar befolkningstillväxt. Beredskap ska finnas för en kraftig tillväxt men planen ska vara så robust att den fungerar väl även för andra scenarier.

Mölndal arbetar med strategisk beredskap vilket innebär att staden tar fram olika strategiska fördjupningar i skedet mellan översiktsplan och detaljplaner som stöd i planering. I samband med detta bevakar staden mark som är lämplig att förvärva inom en snar framtid för bostadsändamål, men också för verksamheter, service, klimatanpassning och rekreation.

För att kunna möta en hög efterfrågan och möjligheten att utveckla kommunen behövs också en beredskap vad det gäller resurser för service, omsorg och infrastruktur samt en organisation för att kunna genomföra planläggning.
Syftet med planeringsberedskapen är att staden behöver, i takt med efterfrågan på planlagd mark, kunna producera de detaljplaner som staden har intresse av att genomföra.

Samhällsekonomisk nytta och kostnad

Intäkterna i Mölndal består till stor del av skatteintäkter, och en ökad befolkning innebär mer intäkter. Men staden har också stora utgifter för olika typer av offentliga tjänster, utgifter som kommer att öka i takt med en ökande befolkning. Att balansera det ökade invånarantalet och bostadsbyggandet, med satsningar på offentlig service är viktigt för den samhällsekonomiska nyttan. Oförutsedda utgifter kan uppstå i fall där offentlig service inte prioriteras vid markanvändning, eller inte håller jämn takt med utbyggnad och inflyttning.
Genom att i staden arbeta förvaltningsövergripande med frågor som kapacitet i skolor, förskolor och så vidare, tillsammans med en utbyggnadsordning med prioritering av detaljplaner med underbyggda befolkningsprognoser, kan förhoppningsvis förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveckling möjliggöras. Det innebär att det strategiska arbete kopplas till budgetarbete och genomförande.

Utbyggnadsordning

För att skapa förutsättningar för att genomföra den utveckling som föreslås i översiktsplanen behöver staden också planera för hur och när de olika delarna ska genomföras. Detta måste ske i samverkan över förvaltningsgränser och i samförstånd. Med tydliga förankrade prioriteringar kan kommunen utvecklas och växa i en takt som ger en hållbar stadsutveckling utifrån de uppsatta fullmäktigemålen. Detta är inte enbart en förutsättning för att kommunens egen organisation ska fungera på ett tillfredsställande sätt, utan också en viktigt vägledning för intressenter som vill vara med och utveckla kommunen i den önskvärda riktningen.

Markstrategiska frågor

Översiktsplanen ska enligt plan- och bygglagstiftningen (PBL) främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer genom att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag.

Hur stadens markreserver ska användas för att stödja de övergripande målen behöver läggas fast. Att sträva efter att använda stadens markinnehav på ett sätt som både bidrar till en god stadsutveckling och positivt till den kommunala ekonomin är önskvärt. Mot bakgrund av översiktsplanens prioriterade inriktningar måste en strategisk översyn av stadens markreserv ske. Genom ett strategiska markägande underlättas genomförandet av översiktsplanen.

Stadens långsiktiga planering och en översyn av markreserven måste gå hand i hand. Stadens nuvarande markreserv är viktig, inte bara för planering i närtid utan också utifrån ett långsiktigt perspektiv. Det vill säga att marken också ska ses som en framtida resurs för flera olika tänkbara ändamål, och möjligen i nuläget okända behov.

Att bygga tätare innebär att planerings- och genomförandeprocesser blir mer komplexa och mer tids- och resurskrävande jämfört med att lägga ut nya kvarter på jungfrulig mark. Byggandet blir mer komplicerat. En större andel av framtidens bostadsbyggande kan samtidigt komma att ske på mark som inte ägs av staden.

Tidig dialog med exploatörer, byggherrar och byggföretag är nödvändig – det är angeläget att skapa forum för diskussion och förhandling kring utvecklingsprojekt. I de fall staden äger marken är markanvisning och detaljplanering de viktigaste styrmedlen för att visa kommunens vilja i bostadsbyggandet; dessa redskap behöver vidareutvecklas. Samverkan i planering och genomförande kan prövas i olika former.

Avvägningar mellan intresseområden

Avvägningar mellan olika intressen blir svårare och behovet av kompromisser större när staden blir tätare. Fler särintressen och krav från olika intressegrupper och aktörer måste vägas samman. Det förutsätter gemensamma förhållningssätt och flexibla riktlinjer som kan anpassas till aktuella situationer.

När intressen är motstridiga, exempelvis olika ytbehov som ska tillgodoses, och det till synes omöjliggör projekt som ligger i linje med prioriterade inriktningar, blir kompromisser nödvändiga.

Med tydliga och gemensamma mål för hur staden ska utvecklas kan prioriteringar av projekt göras utifrån hur väl de medverkar till att uppnå de övergripande mål och hur de stödjer prioriterade inriktningar. Ett helhetsperspektiv för staden och samhällets utveckling behövs när olika särintressen ska vägas mot varandra och prioriteras. En diskussion och analys av hur olika satsningar och projekt långsiktigt påverkar samhället behöver alltid föras. Den långsiktiga nyttan behöver därför lyftas fram vid prioriteringar.

Uppföljning – rullande ÖP

Det är nödvändigt att kontinuerligt följa upp översiktsplanens effekter.
Tidsplaner för genomförandet behöver upprättas med ansvarsfördelning mellan stadens förvaltningar. Genom att utveckla förbättrade styrinstrument och metoder för uppföljning kan planen successivt justeras för att de långsiktiga målen kan uppfyllas. Målens prioritering kan variera över tid även om de hänger samman. Översiktsplanen behöver också successivt kompletteras med nya planer och program både för tematiska och geografiska områden.

Implementering

För att få en fungerande översiktsplan att fungera som ett redskap, både internt och externt i kommunen, behövs en uttalad process för implementering.

Instrument för genomförande av ÖP

En översiktsplan som förenas med ett genomförande har god möjlighet att bli ett levande dokument som genomsyrar olika kommunala processer. Genom att koppla planering till budget, inte bara för detaljplaner utan också för översiktsplaner, skapas förutsättningar för detta. De verktyg som kommunen har är bland annat:

  • Prioriteringar av planer genom en tydlig utbyggnadsordning som uppdateras regelbundet.
  • Ett levande bostadsförsörjningsprogram som kopplas till utbyggnadsplanen och utbyggnadsordningen.
  • En tydlig viljeinriktning för staden markägande och möjlighet att genomföra strategiska markförvärv.
  • Investerings- och exploateringsbudget samt driftsbudget kopplat till en planeringsberedskap.
  • Planlägga och markanvisa kommunalägd mark.

Dela på:

Senast uppdaterad