Förutsättningar i den byggda miljön

Kunskap om Mölndals olika bebyggelsemiljöer och kännetecknande stads- och landskapsbild ska tjäna som vägledning när samhället ska förändras, förnyas och utvecklas. Genom att förtydliga hur arkitektoniska kvaliteter behandlas i de kommunala processerna öppnas möjligheter till initiativ och engagemang från alla parter som deltar i byggandet av staden.

Hållbart stadsbyggande

Hållbart stadsbyggande är idag en självklarhet. Ämnes- området ”den hållbara staden” är stort och rör många fler frågeställningar än de som omfattas här. Följande vägledning behandlar utvalda delar av detta d.v.s. hur utformning och placering av byggnader påverkar social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarheten.

Social hållbarhet kopplat till byggd miljö

Den fysiska strukturen blir avgörande för om miljöerna blir attraktiva och bjuder in till möten, ro eller vistelse. Den fysiska strukturen av vår miljö påverkar alltså hur vi socialiserar och upplever vår miljö. Den byggda miljön kan skapa trygghet såväl som god hälsa, då den främjar avkoppling och vistelse av olika former. Utöver den fysiska strukturen av staden, så handlar social hållbarhet också om att skapa en process med god delaktighet. Att skapa dialog som inkluderar alla medborgare.

Ekologisk hållbarhet kopplat till byggd miljö

Betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster, d.v.s. de produkter och tjänster som ekosystemens växter och organismer ger oss människor, ska vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden och politiska avväganden. Grunden för plan- och bygglagen samt för en ekologisk hållbarhet handlar om hur stadens mark nyttjas så att resursåtgången minimeras.

Ekonomisk hållbarhet kopplat till byggd miljö

En av stadens uppgifter är att bevaka det allmännas intresse i stadsutvecklingen. Vilket huvudsakligen handlar om markanvändning och om tillgång till kommunal service, och funktioner som cykelvägar, parker och idrottsanläggningar. För att följa detta uppdrag behöver den ekonomiska hållbarheten ses i ett långsiktigt och förvaltande perspektiv. Genom att bygga miljöer som är socialt och ekologiskt hållbara skapas ekonomiska fördelar i förvaltandet av staden. Med ett aktivt markägande och möjlighet att styra stadens utveckling kan många aktörer ges möjlighet att utveckla sina verksamheter genom en mer differentierad fastighetsbildning.

Vägledande stadskvalitéer

Mölndals stad arbetar utifrån att skapa en tät, tillgänglig och rekreativ stad. Dessa faktorer ska användas för att skapa goda stadskvaliteter för alla invånare.

En tät stad

En tät stad skapar förutsättningar för närhet till många målpunkter, så som handel, service, arbetsplatser och bostäder. Vilket ökar möjligheten att kunna resa hållbart, med exempelvis cykel eller kollektivtrafik. Att ha nära till många butiker, restauranger och kaféer har också stor betydelse för både bostads- och kontorsmarknaden. För kontor handlar täthet också om att ha tillgång till en stor andel boende i närheten. Klustereffekten påverkar både handel och kontor; att ha nära till många andra verksamheter inom samma bransch är viktigt.

En tillgänglig stad

En tillgänglig stad är en stad där det är lätt att ta sig till alla målpunkter. För detta krävs en effektiv infrastruktur som skapar tillgänglighet utan att den själv tar upp yta och bidrar till utglesning. För bostadsmarknaden och kontorsmarknaden är det närheten till stadskärnan och de människor som lever och arbetar där som är viktigast för tillgängligheten. Även tillgången till effektiv kollektivtrafik har stor betydelse. Tillgänglighet handlar också om att stadsmiljön behöver vara utformad så att det är trevligt att röra sig som gående. Gaturum som kantas av byggnader och entréer är attraktiva för både boende och handeln.

En rekreativ stad

En rekreativ stad är en efterfrågad kvalitet för boende. Med rekreativ stad menas här en stad där det är nära till parker, grönområden och vatten. För flerbostadshus är det framför allt parker gestaltade för rekreation och lek som uppskattas.

Beskrivning av kommunens karaktär

Stadsbyggnadshistoria

Mölndals kommun har en stadsbyggnadshistoria som jordbrukssamhälle, industriområde och trädgårdsstad. Istället för en centrumpunkt som växer med årsringar utåt, som exempelvis Göteborg och Stockholm, så har staden Mölndal växt som ett lapptäcke. Med flera småsamhällen som sedan successivt växt ihop till en stad. Alla områden har sina egna förutsättningar, knutpunkter och sätt att växa fram på. De fyra utvecklingsorterna Mölndal, Kållered, Lindome och Hällesåker har helt olika stadslandskap och siluetter.

Stadslandskap

Stadslandskapet består av bebyggelse i dalgångarna, med trafikstråk utmed dalgångens mitt eller utmed vattendragen. Omgivande höjdområden utgör starka landskapselement, med sina branta bergsväggar. Bebyggelsen är oftast relaterad till omgivande natur och kan genom en medveten utformning bidra till att förstärka stadslandskapet och upplevelsen av den fysiska miljön.

Naturlandskap

Naturlandskapet i Mölndal består av ett nästan rätvinkligt system av sprickdalar i nordsydlig och östvästlig riktning omgivet av höjdpartier. Fässbergsdalen är en flackare dalgång ut mot havet. Lindomes dalgång sträcker sig från öster i en båge mot sydväst för att så småningom mynna i Kungsbackafjorden. Dalgångarna i kommunen kan beskrivas som en sekvens av landskapsrum från Lindome i söder upp till gränsen mot Göteborg.

Mölndal

Historiskt sett har bebyggelsen i Kvarnbyn och kring forsen och den tidigare pappersfabriken Papyrus spelat en stor roll för Mölndal.

Stadens siluett karaktäriseras av en tät bebyggelse där olika tidsepoker tydligt kan utläsas. Tydligast är stadsbebyggelsen från 1950-1960 talet då centrum flyttades över från östra till västra sidan Mölndalsån. Då anlades såväl stadshus med tillhörande torg och park, kulturhus samt bostadshus, torg och handelsgata. Detta område med handelsgator, som nu kallas Mölndals innerstad, är idag under förändring. Bebyggelsen blir högre och mer varierad i sitt uttryck men kvarterstrukturen är densamma.

Nya tillägg på bron skapar en ny stadsgata och tillsammans med nya höghus förändrar innerstadens siluett.

Historiskt har de branta höjdpartierna hållits fria från bebyggelse, men på senare tid har större bostadsområden vuxit fram i dessa lägen vilket förstärkt dalgången ytterligare. Även det karaktäristiska området kring forsen har en utbyggnad och förändring framför sig.

Stadens färgskala är oftast knuten till olika utbyggnadsepoker. I östra delen av Mölndal med industrimiljöer dominerar det röda teglet och i västra Mölndal det gula teglet i bostadsområden från 1950 och framåt. Mölndals centrum har övervägande gula tegelhus men de röda inslagen finns väl representerade både på fasader och i detaljer. Dessa inslag finns även i den nya bebyggelsen.

Kållered

Kållered består i huvudsak av låg bebyggelse och samhällets siluett utgörs av byggnadernas taklandskap som underordnar sig omgivande vegetation och höjdpartier. Kållered har gult och rött tegel i den tätare bebyggelsen och fler olika färger i den blandade villabebyggelsen.

Kållered består också av Kållereds köpstad väster om motorvägen. Här växer företag och detaljhandel fram som en barriär mot motorvägen. Bakom Kållereds köpstad finns det bostadsbebyggelse bestående av såväl villor, radhus och flerbostadshus.

Lindome

Bebyggelsen i Lindome är lokaliserad öster och väster om Gamla Riksvägen på de öppna markområdena och ansluter till omgivande gröna höjdområden. Lindomeåns sträckning har endast begränsat påverkat stadslandskapet. Lindome kyrka ligger markerat på en höjdrygg utanför och utgör ett historiskt landmärke i tätorten.

Lindome har i huvudsak låg bebyggelse med en skala som underordnar sig omgivande vegetation och höjdpartier och en ljus färgsättning dominerar bland såväl tätare bebyggelse som villabebyggelse.

Hällesåker

Hällesåker har en bebyggelse anpassad till landskapet och naturligt inbäddad i vegetation eller integrerad i landskapets kontur. Bebyggelse är huvudsakligen placerad längs med sluttningarna i dalgången och karaktäristiskt för området är det öppna landskapet

Dela på:

Senast uppdaterad