Hållbart gestaltad livsmiljö

Arkitektur innebär formandet av den miljö som vi bor och vistas i. God arkitektur har målet att skapa långsiktiga värden för en vacker och hållbar stad med goda livsmiljöer. Arkitektur och gestaltning handlar alltså inte enbart om en enstaka byggnads uttryck, utan även om platsens utformning och byggnadernas placering i en större helhet.

Bebyggelsens gestaltning ser olika ut beroende på om vi befinner oss i en tät stadsmiljö eller på landsbygden. Mölndals tätorter har en bred variation av arkitektoniska uttryck som har växt fram under olika epoker och utifrån olika förutsättningar. Kommunen har dels utvecklats längs Mölndalsåns dalgång, dels genom kommunsammanslagningen - Mölndal, Kållered, Lindome och i de perifera kopplingarna mot Göteborg i norr och väster.

Vid förtätning och planering av ny bebyggelse krävs det olika förhållningssätt som anpassas till platsens förutsättningar, historia, planeringsideal och specifika kvalitéer. En förutsättning för att skapa en hållbar och långsiktig arkitektur är bygga vidare på platsens kvalitéer med nya uttryck.

Arkitektur berör oss alla!

I Plan- och bygglagen finns det inskrivet vikten av att bebyggelsen utformas estetiskt tilltalande. God gestaltning är viktigt för att vi ska trivas och vilja vistas på en plats. Gestaltningen ser olika ut beroende på om vi befinner oss i en tät stadsmiljö eller på landsbygden. I Mölndal finns en bred variation av olika bebyggelseområden, som t.ex. bostadsområden, innerstad, stationsområden, industrimiljö med mera. Det krävs olika förhållningssätt på olika platser för att bygga vidare på de kvaliteter som finns på de olika områdena.

Hållbar arkitektur och god livsmiljö

Det är viktigt att ta hänsyn till historiska och kulturella aspekter, men också att spegla samtiden och respektera framtiden. Tänk hållbart, flexibelt och långsiktigt - det som vi planerar idag ska finnas kvar långt efter vår tid och skapa möjlighet för en god samhällsutveckling.

Verktyg för att uppnå en god bebyggd livsmiljö

För att skapa samsyn och gemensamma visioner om hur Mölndals bebyggda miljö ska utformas, så har vi olika verktyg att använda. Viktiga verktyg är bland annat stadens handläggning av detaljplaner, bygglov och markanvisningar. Dessa verktyg är stadens sätt att ta beslut och reglera frågor som rör arkitektur och gestaltning. För att ge stöd i dessa processer tar staden fram policydokument.

Mölndals arkitekturpolicy

Mölndal utvecklar en arkitekturpolicy som ska ge vägledning kring arkitektur och gestaltning. Mölndals Arkitekturpolicy fördjupar de gestaltningsprinciper som presenteras i översiktsplanen, för att konkret vägleda hur ny bebyggelse ska utvecklas. Genom arkitekturpolicyn visar staden vilka kvaliteter som bör stärkas och utvecklas för att skapa hållbara och goda livsmiljöer.

Denna vägledning ska ligga till grund för bedömningar av arbetet med stadens verktyg, vilket ger stöd i hur god kvalitativ arkitektur kan skapas. Inom arkitekturpolicyn finns också hjälpmedel för samsyn och dialog, samt specifika förhållningssätt i befintliga områden med olika karaktärer.

Kulturmiljöprogram

I känsliga kulturhistoriskt värdefulla områden, eller andra lägen av strategisk betydelse för staden, kan det vara befogat med mer specifik reglering av utformningen. Denna specifika vägledning finns i Mölndals kulturmiljöprogram.

Riktlinjer för markanvisningar och genomförandeavtal

Vid fördelning av Mölndals stads mark till olika exploatörer har riktlinjer för markanvisningar och genomförandeavtal tagits fram i enlighet med lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Riktlinjerna är vägledande vid fördelning av mark vid byggande för såväl bostads-, verksamhets, som övriga ändamål. Vidare innehåller riktlinjerna Mölndals stads utgångspunkter och mål, handläggningsrutiner och grundläggande villkor och principer för markprissättning vid markanvisningar. Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra urvalsprocessen vid marktilldelning, säkerställa öppenhet, god konkurrens och säkerställa kommunala intressen.

Gestaltningsprinciper​

Översiktsplanens planeringsprinciper ger vägledning vid markanvändningen, medan gestaltningsprinciperna ger en övergripande inriktning och vägledning för gestaltning och utveckling av bebyggelse i befintlig miljö och vid exploatering i nya områden. Dessa gestaltningsprinciper fördjupas ytterligare i stadens arkitekturpolicy.

Ny bebyggelse ska ha en arkitektonisk vision/idé

Nya tillägg i stadsmiljön ska tillföra kvalitéer till platsen och området. Som en del i detta är det viktigt att tidigt i processen formulera en arkitektonisk vision eller idé beroende på projektets komplexitet.

  • Tänk på att visionen/idén ska vara passande för Mölndal och den specifika platsen.

Vardagens livsmiljö ska gestaltas med omsorg

Livsmiljö ska gestaltas med omsorg och fokusera på att tillföra kvalitéer till vardagliga upplevelser. Det handlar om att kombinera funktionalitet, estetisk och trygghet med en sammanhållen karaktär. Exempel på viktiga vardagsmiljöer är bostadsgårdar, parkerings- och trafikmiljöer, gator och torg - samt mötet mellan dessa platser. Detta innebär bland annat att få till en passande täthet och arbeta med färg, belysning och vegetation - i både stadsmiljöer, bostadsmiljöer och mer naturnära miljöer.

  • Tänk på att planera med människan i centrum.

Ny bebyggelse ska medvetet relatera och bidra till omgivande miljö och arkitektonisk karaktär

En medveten arkitektonisk gestaltning skapar ett samspel av estetik och funktionalitet som kan ge goda helhetslösningar. Tillägg i den fysiska miljön ska förhålla sig till Mölndals kulturhistoriska arv och samtidigt avspegla sin egen tid.
Kulturmiljö, stads- och naturlandskap och befintlig bebyggelsestruktur ska analyseras och ny bebyggelse ska planeras på mest passande sätt; antingen underordnas, anpassas till eller addera något nytt till området. Frågor rör bland annat utformning, material, kulör, form och placering. Höjder, skala, landmärken och siktlinjer ska studeras. Analysen bör innehålla ett ställningstagande till huruvida ny bebyggelse antingen följer landskapet, betonar höjder eller viktiga landmärken.

  • Tänk på att tillägg i den fysiska miljön ska förhålla sig till Mölndals kulturhistoriska arv och samtidigt avspegla sin egen tid.

Ny bebyggelse ska tillföra kvalitéer på alla skalor; platsen, omgivningen, staden

Arkitekturen ska främja upplevelser på olika skalor; den nära upplevelsen i detaljen, aktiviteten längs gatan eller på platsen och för staden som helhet. Olika projekt påverkar olika skalor beroende på dess storlek, var det ligger och projektets innehåll.

  • Tänk på att se varje projekt i sitt sammanhang.

Ny bebyggelse ska ta avstamp i hållbarhet och innovation

Mölndal ska uppmuntra till hållbara, innovativa lösningar, samt användning av ny forskning och teknik. I såväl nyproducerad som befintlig bebyggelse skapas då robusthet och attraktivitet. Mölndal ska vara en förebild inom god stadsbyggnad.
Tekniska funktioner, som exempelvis dagvattenhantering eller solceller, ska integreras med den arkitektoniska idén och planeras för i tidigt skede.

  • Tänk på att Mölndal ska vara en förebild inom god stadsbyggnad.

Ny bebyggelse ska studeras utifrån social hållbarhet

All bebyggd miljö i staden ska vara inkluderande och välkomnande. Offentliga byggnader och platser utformas med stor tillgänglighet och öppenhet, både fysiskt och socialt. Att alla invånare ska känna sig trygga i de offentliga rummen och att kunna påverka utformningen av dessa på lika villkor är viktiga demokratiska funktioner.

Genom dialog och samråd med berörda medborgare vid planering av vår bebyggda miljö stärker vi delaktigheten under hela processen.

  • Tänk på att all bebyggd miljö i staden ska vara inkluderande och välkomnande.

Ekonomisk hållbarhet och genomförbarhet beaktas

En välskött och omsorgsfullt gestaltad miljö skapar stolthet och uppmanar grannskapet att sköta om sin närmiljö – vilket leder till en ökad trygghet. Att tidigt investera i hållbart gestaltade lösningar av rätt kvalité ger en ekonomisk långsiktighet. Här kan staden föregå med gott exempel vid utbyggnad av allmän plats och kommunala anläggningar.

Det handlar om att göra avvägningar och prioritering i varje enskilt projekt, och skapa en gemensam syn på åtaganden och ambitionsnivå. Allt behöver inte kosta så mycket, men omtanke om platsen är viktig för den hållbart gestaltade livsmiljön.

  • Tänk på att en genomtänkt lösning inte behöver vara dyr.

Dela på:

Senast uppdaterad