Hållbarhetsbedömning

En hållbarhetsbedömning har tagits fram tillsammans med förslag till ny översiktsplan. Här konsekvensbeskrivs förslaget och analyseras utifrån olika mål.

Vad är en hållbarhets­bedömning?

Hållbarhets­bedömningen Pdf, 1.4 MB. beskriver i vilken utsträckning planförslaget kan förväntas medverka till eller motverka en hållbar utveckling.

Hållbarhets­bedömningen betraktar planens konsekvenser utifrån ett helhetsperspektiv med redovisning av miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarhets­dimensioner i ett sammanhang. Det finns inga krav i lagstiftningen att en hållbarhets­bedömning ska göras, men en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) måste göras enligt miljöbalken. Som stöd för att göra denna bedömning används FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030). Staden har även gjort en utredning för att koppla kommunfullmäktiges mål till Agenda 2030.

Syfte

Syftet med hållbarhets­bedömningen har varit att identifiera och göra en konsekvensbedömning av de delar av översikts­planen där det föreligger en risk för att betydande ekologiskt, social och ekonomisk påverkan kan uppstå, samt andra aspekter som har betydande påverkan för möjligheterna till en hållbar utveckling. Konsekvens­beskrivningen tar sin utgångspunkt i de strategier och planeringsprinciper som presenteras i förslaget till översiktsplan, och diskuterar vilka konsekvenser genomförandet av dessa kan få för en önskvärd framtid.

Följande punkter definierar de olika perspektiven:

  • Goda livsvillkor – det sociala perspektivet
  • God hushållning med och effektivt tillvaratagande av mänskliga och materiella resurser - det ekonomiska perspektivet
  • Upprätthållande av ekosystemets produktionsförmåga och minskad belastning på natur och människor – det ekologiska perspektivet.

Avgränsningar

Hållbarhets­bedömningen ska uppfylla plan- och bygglagens krav på konsekvens­bedömningar samt miljöbalkens krav på miljö­konsekvens­beskrivningar. Enligt lagstiftningen, miljöbalken 6 kap 13 §, ska en MKB avgränsas till den mest betydelsefulla påverkan på människa och miljö som planens genomförande kan antas medföra.

Detta innebär att denna rapport inte behandlar samtliga konsekvenser som kan antas uppstå. Fokus har legat på de konsekvenser som antagits ha betydande och störst påverkan. Hur de sociala och ekonomiska konsekvenserna av översiktsplanen ska redovisas beskrivs inte på samma sätt av plan- och bygglagstiftningen, utan här kommer andra nationella, regionala och lokala mål in som indikatorer för bedömning.

Översiktsplanen omfattar hela kommunens utveckling som på något sätt bedöms påverkas av mark- och vattenanvändningen. Detta innefattar exempelvis lokalisering av skolor och tillhörande nödvändig infrastruktur.

Hållbarhets­bedömningen har avgränsats till att endast beröra de effekter som kan uppstå av den fysiska planeringen, till exempel geografisk lokalisering och arkitektonisk gestaltning.

Betydande miljöpåverkan

De frågor som bedöms kunna innebära betydande miljöpåverkan på grund av planförslaget har avgränsats till:

  • Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten, då utvecklingsområden och exploateringsområden föreslås i områden där MKN behöver åtgärdas.
  • Påverkan på riksintresse för transporter.
  • Påverkan på hälsa i form av buller, vibrationer och luftkvalitet vid förtätning.
  • Påverkan på skyfalls och översvämningsproblematik vid förtätade strukturer i stadsmiljöer.
  • Påverkan på livsmedelsförsörjningen genom förslag om utveckling på jordbruksmark.

Konsekvens­beskrivningen avgränsas till samma tidshorisont som för översikts­planen, cirka 2050, men hållbarhets­bedömningen har också ett längre perspektiv då planförslagets inriktning kan möjliggöra hållbara vägval som i sin tur kan ge långsiktiga förändringar.

Process

Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens översiktliga planering i Mölndals stad. Översiktsplanen och hållbarhets­bedömningen har utarbetats av stadsbyggnads­förvaltningen med stöd av representanter från stadens övriga förvaltningar, som miljöförvaltningen och tekniska förvaltningen.

Disposition och status

Hållbarhets­bedömningen följer i huvudsak dispositionen av översikts­planens planeringsprinciper och utifrån miljöbalkens krav på innehåll.

Översiktsplanen antas av kommunfullmäktige, men hållbarhets­bedömningen antas inte utan fungerar som ett beslutsunderlag till översiktsplanen. De utgör därtill ett stöd i fortsatta planerings­processer.

Hållbarhets­bedömningen kan betraktas som en pågående process. Eftersom dokumentet är en del av översikts­planen, aktualitets­förklaras det samtidigt som översiktsplanen.

Samman­fattning av hållbarhets­bedömningen

Förslag till ny översiktsplan, som i dokumentet kallas för planförslaget, innebär att kommunens befolknings ska växa och näringslivet utvecklas tillsammans med kvaliteter som naturmiljöer, kultur- och friluftsliv. För att det ska fungera i balans prioriteras bostäder och arbetsplatser i stråk med möjlighet till hållbara färdsätt i områden med kapacitet för service och infrastruktur.

Planförslagets belastning på miljön

När kommunens befolkning växer ökar belastningen på miljön, behov skapas för ny infrastruktur, service och fler platser för aktivitet och möten i det offentliga rummet. Konsekvenserna av planförslaget blir att mark tas i anspråk, trafiken ökar och fler bostäder måste försörjas med service, värme, vatten och avlopp.

Med en genomtänkt utformning i enlighet med planförslagets strategier och principer bedöms förutsättningar för mer miljö- och klimateffektiva lösningar skapas. Detta kan bidra till att miljöbelastningen i förhållande till nollalternativet, ÖP från 2006, generellt minskar.

Trots en stor befolkningstillväxt bedöms planförslaget totalt sett innebära begränsade negativa konsekvenser för miljön och klimatet, främst tack vare strategier för ökad andel hållbara resor och andra principer som innebär en hållbar livsstil för de som bor och verkar i Mölndal. Ett starkt ekosystemtjänstperspektiv tidigt i planprocessen bedöms också ha stora positiva miljökonsekvenser.

Nollalternativet resulterar i liknande konsekvenser för miljön men saknar vissa aspekter som ekosystemtjänster och tydlighet i inriktningen för nya bostäder med gångavstånd till kollektivtrafik.

Kommunala investeringar

Båda alternativen kommer att innebära krav på kommunala investeringar i förskolor, skolor, äldreboenden, offentliga platser, vatten och avlopp och annan tekniska infrastruktur.

I och med att nollalternativet inte har lika starka lokaliseringsstrategier är risken där större för kommunala tröskelinvesteringar. Planförslaget trycker på att befolkningsutvecklingen måste vara i balans med utvecklingen av service.

Samspel och möten

I båda alternativen medges en större förtätning i utvecklingsorterna med en variation av bostäder. Det kan också resultera i att fler människor får kortare avstånd till sociala interaktioner. Därmed blir det lättare för människor att integreras och engageras i samhället.

Utformning av olika platser för att uppnå detta är av stor vikt. Båda alternativen innehåller strategier/principer gällande att skapa attraktiva offentliga miljöer. Båda alternativen innehåller också strategier/principer för att motverka att gröna ytor i tätorterna byggs bort vid förtätning.

Utveckling på jordbruksmark

Planförslaget medger möjligheten att pröva jordbruksmark för exploatering, men bara om den ligger inom gångavstånd, en radie om 800 meter, till pendeltågsstation eller motsvarande. ÖP2006 kan till viss del också medge förtätning på jordbruksmark, men som inte alltid ligger i anslutning till god kollektivtrafik.

Avslutningsvis bedöms planförslagets strategier och principer med tydlig inriktning på kollektivtrafik och bebyggelsetillväxt i stationssamhällen inte bara medföra möjligheter till en mer hållbar livsstil utan också en stärkt näringslivsutveckling och en ökad arbetsmarknadstillgång, vilket är grundläggande för människors välbefinnande.

Dela på:

Senast uppdaterad