Riksintressen, allmänna intressen och hänsyn

Detta avsnitt handlar om allmänna intressen, hänsyn och riksintressen som ett förtydligande av den digitala kartan där dessa finns med som kartskikt.

Kommunala naturreservat, naturvårdsplan och kulturmiljöprogram, som har tagits fram av staden, finns också med som planeringsunderlag i den digitala kartan som hör till översiktsplanen.

Naturvärden

Änggårdsbergen, Sandsjöbacka och Hårssjön är av riksintresse för naturvården. Mölndals stad arbetar för att ingen utveckling inom kommunområdet ska påtagligt skada dessa riksintressens värden. Detta gäller även natura2000-området i Sandsjöbacka.

Stadens övergripande naturvårdsmål är att bevara och öka den biologiska mångfalden av nu eller tidigare naturligt förekommande arter och naturtyper. Samtidigt ska människans möjligheter till rika naturupplevelser föras vidare till kommande generationer och naturresurser ska utnyttjas långsiktigt och hållbart.

I stadens naturvårdsplan finns riktlinjer för skydd och hänsyn och dessa vägleder vid planering, bygglov med mera. Som underlag finns en digital karta som redovisar olika klassificeringar för naturområden med höga värden i kommunen. Viktigt att ha med sig är att de inventeringar som gjorts ofta behöver kompletteras och fördjupas när det är aktuellt att ta fram en detaljplan eller liknande. Det beror på att förhållanden i naturen kan ändra sig, avgränsningar är relativt grova och underlagen har inte alltid varit kompletta. Därför är bedömningarna preliminära.

Det kan finnas ytterligare områden med naturvärden som inte är kända. Inför exploateringar och planer ska man därför alltid försöka ta reda på om så är fallet eftersom man är skyldig att ta hänsyn till arter och miljöer enligt lag.

Friluftsliv

Änggårdsbergen/Slottskogen/Sandsjöbacka, Rambo mosse och Hårssjön, Rådasjön med Gunnebo och Hassungared är av riksintresse för friluftslivet.

Under 2017 och 2018 reviderades några av de områden som är av riksintresse för friluftslivet inom kommunen. Mölndal stad har flera pågående detaljplanearbeten i Fässbergsdalen där ett av de nya riksintressena för friluftslivet är beslutat, FO47.

I de pågående detaljplaner och utredningar som är kopplade till detaljplanerna tydliggörs friluftslivets behov och Mölndals stad har i dialog med trafikverket och länsstyrelsen hittat alternativa avgränsningar för hur ett sådant riksintresse bör utformas. I den fortsatta dialogen bör det nya riksintresset inte hindra den föreslagna exploateringen.

Kulturmiljöer

Kvarnbyn. Kvarnbyn och Mölndalsfallet är hjärtat i det gamla Mölndal. Området är av riksintresse för kulturmiljövården.

I Kvarnbyn dånar forsen på samma sätt idag som den gjorde när man malde säd på medeltiden. Bebyggelsen är en blandning från flera sekler, och skapar en unik stadsbild där industribyggnaderna trängs med de gamla bostadshusen vid klippkanterna. På kvällarna kan man se Mölndalsfallen upplyst mellan de höga, mörka fabriksväggarna. Fallhöjden är 48 meter.

Gunnebo. Gunnebo utsågs 2003 till regionens första kulturreservat och omfattar en lantegendom med slott och trädgårdar samt omgivande landskap, odlingsmark och lövskog. Här erbjuds upplevelser för alla sinnen i ett historiskt landskap. Gunnebo präglas av 1700-talets karaktäristiska uppbyggnad och är ett populärt besöksmål.

Kulturmiljöer är miljöer som har påverkats av människor och som är bärare av angelägna berättelser. De är en del av vårt kulturarv. Kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas spelar en viktig roll i arbetet för en hållbar samhällsutveckling både ekonomiskt, miljömässigt och socialt.

Transporter och kommunikation

I Mölndals kommun finns flera riksintressen för kommunikation. Dessa är E6/E20, E6.20 Söderleden, riksväg 40, Kust- till kustbanan, Västkustbanan, Göteborg-Boråsbanan och Landvetter flygplats samt dess påverkansområde för buller. All planering, översiktsplaner såväl som detaljplaner, sker i samråd med trafikverket och länsstyrelsen för att säkerställa att de riksintressen som finns inte påtagligt skadas av den utveckling som sker inom kommunen. Därmed anser staden att vi inte påtagligt skadar riksintressena på en övergripande nivå.

Mölndals stad arbetar med en målstyrd trafikplanering för att öka andelen hållbara resor för att också kunna säkerställa en utveckling i kommunen med fler invånare och arbetsplatser utan att öka belastningen på riksintressena. Staden arbetar också med att genomföra målbilden för stomtrafiken i tätortsområdet Göteborg - Mölndal - Partille 2035.

Framtida riksintressen som en ny stambana mellan Göteborg och Borås, är en angelägen fråga för regionen men också för staden. Därför sker all planering inom stationsområdet och de reservat som för närvarande finns avsatta för en ny järnvägsdragning, utifrån dessa förutsättningar för att inte motverka en sådan utveckling. Detta gäller även för västkuststråket.

Försvarets anläggningar

Inom Mölndals kommun ligger Sisjöns skjutfält med sitt influensområde, som är av riksintresse för totalförsvaret. Mölndals stad utgår i all planering utifrån de hänsynsavstånd som finns fastlagda för skjutfältet. Området finns också med i stadens naturvårdsplan tack vare sina höga naturvärden.

Alla höga objekt ska remitteras till Försvarsmakten. Med höga objekt avses objekt som är högre än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse, respektive 45 meter inom sammanhållen bebyggelse.

Bostadsförsörjning

Bostadsförsörjningsprogrammet är Mölndals stads dokument som redovisar stadens ambitioner och riktlinjer för bostadsförsörjningen. Det är framtaget för att visa hur Mölndals stad säkerställer det allmänna intresset för bostadsförsörjning. Programmet har tagits fram i enlighet med lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.

Ansvaret innebär att alla kommuner ska redogöra för viktiga behov och utmaningar, riktlinjer och åtgärder för att kunna möta behovet av bostäder och med särskilda insatser för olika grupper. Programmet utgör tillsammans med stadens övriga styrdokument gemensamt grunden för den strategiska planeringen för att ge förutsättningar att växa hållbart och utveckla kommunen långsiktigt.

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Mölndal

För att möjliggöra ett långsiktigt bostadsbyggande har staden tagit fram riktlinjerna för bostadsförsörjningen i Mölndal. Riktlinjerna grundar sig i stadens mål, samt analyser av t.ex. utmaningar som togs fram i samband med framtagandet av bostadsförsörjningsprogrammet.

  1. En hållbar bostadsutveckling över tid.
  2. God planeringsberedskap och en aktiv plan- och markberedskap.
  3. Öka variationen av bostäder i alla tätorter.
  4. Utveckla det befintliga bostadsbeståndet.

Staden ska säkerställa ett stabilt och varierat bostadsbyggande samt hälsosamma och goda livsmiljöer i hela kommunen. Målsättningen är att bygga blandade bostäder nära service och gröna kvaliteter. Nya bostäder ska byggas med god kvalitet och långsiktigt hållbara lösningar. Men också stadens befintliga lokal- och bostadsbeståndet bör ses som potentiell vid omvandling och förtätning. Kommunen ska ha god planering för behovet av bostäder för personer med särskilt behov av stöd och service.

Jordbruksmark

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
/ 3 kapitlet 4§ miljöbalken, Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.

Med förändrat klimat och ökad befolkning får hushållningen med jordbruksmark en allt större betydelse. Det är viktigt att se markens värde i ett långt tidsperspektiv.

Inom Mölndals kommun finns det kvar en hel del jordbruksmark, framför allt i dalgången runt Lindomeån, men även delar av Fässbergsdalen och områden runt Kållered och Lindome innehåller jordbruksmark. Eftersom jordbruksmarken är av ett allmänt intresse kan den inte tas i anspråk för olika typer av exploatering såvida inte användningen är av ett väsentligt samhällsintresse eller att jordbruksmarken inte är brukningsvärd.

Om det som planeras är av väsentligt samhällsintresse måste alltid en avvägning göras om det inte finns någon annan mark som kan planeras för ändamålet än den brukningsvärda jordbruksmarken.

I planeringsunderlagen som ligger i den digitala översiktsplankartan, används lantmäteriets områden som klassas som jordbruksmark. Vid en förfrågan om bygglov eller detaljplan inom ett sådant område måste en lokaliseringsprövning göras. Detta ska göras innan man startar en detaljplan.

Skogsmark

Staden äger flera skogsområden. Syftet med stadens skogsinnehav är främst att kunna säkra möjlighet till tätortsnära rekreation, skydda skog med höga naturvärden, ha en markreserv för framtida exploateringar samt att kunna erbjuda bytesmöjlighet vid exploatering där privata fastighetsägare berörs.

Staden har ett pågående arbete med en skoglig strategi där syftet med staden skogsinnehav tydliggörs.

LIS

Inom Mölndals kommun finns det inga områden som bedöms vara så kallade LISområde (landsbygdsutveckling i strandnära lägen).

Vatten

MKN

En miljökvalitetsnorm för vatten beskriver den kvalitet en så kallad vattenförekomst ska ha nått vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå det som inom vattenförvaltning kallas god status. En norm anger en lägstanivå. Vattenförekomsten får alltså inte påverkas av en verksamhet på så sätt att kvaliteten blir sämre än den status som anges i normen.

Det finns fyra sorters vattenförekomster: sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Eftersom vattenområden inte följer kommungränserna krävs ett aktivt samarbete över kommungränsen för att säkerställa vattenstatus och vidta de åtgärder som behövs. Mölndals stad är medlemmar i Mölndalsåns vattenråd och i Kungsbackaåns vattenvårdsförbund och vattenråd i syfte att samarbeta med dessa vatten.

Inom kommunen finns ett 20-tal vattenförekomster som inte uppfyller respektive norm enligt gällande beslut till den 21 dec 2021. För dessa krävs åtgärder så att normen uppfylls till vattenförekomstens respektive målår.

För att säkerställa MKN arbetar staden med olika åtgärder. Staden tar fortlöpande fram underlag för detta.

Riksintresse för vattenförsörjning

Anläggningar för vattenförsörjning är ett av riksintressena som omnämns i miljöbalkens 3 kap 8 §. Havs- och vattenmyndigheten har beslutat om dessa. Ett är Göteborgs stads dricksvattenanläggningar. I Göteborgs stads dricksvattenanläggningar ingår bland annat Rådasjön som därmed är en viktig förutsättning för riksintresset.

Syftet med att peka ut områden som riksintressen för vattenförsörjningen är att skapa förutsättningar för hänsynstagande. Riksintresset ska uppmärksammas i olika planeringsprocesser och vid prövning av verksamheter och åtgärder som kan försvåra för anläggningarnas funktion.

Det är i första hand när markanvändningen ändras som bestämmelser för riksintresset gör sig gällande. Pågående markanvändning påverkas inte. (källa: havs- och vattenmyndigheten)

Vattenförsörjningsplaner

Staden ansvarar för alla kommunens invånares vattenförsörjning. Staden har en kommunal vattenförsörjningsplan (uppdaterad 2014) som måste finnas med i all planering.Vattenförsörjningsplanen kommer att arbetas om med start under 2022.

Inom GR finns en regional vattenförsörjningsplan som kommunerna ställts sig bakom. Av planen framgår nio mål för vattenförsörjningen i regionen. Mål som syftar till att säkerställa bland annat tillräcklig mängd, god kvalitet, hur vattenförsörjningen integreras i samhällsplaneringen samt minimering av hälsorisker kopplade till dricksvattnet. Planen är en av grunderna till det regionala samarbetet inom VA-verksamheterna vid kommunerna. Länsstyrelsen i västra götaland har tagit fram en regional vattenförsörjningsplan för dricksvatten i Västra Götaland, 2021. Vattenförsörjningsplanen är ett viktigt planeringsunderlag för staden.

Reglering Mölndalsån

Ett samarbete avseende reglering av vattenföringen genom Mölndalså-systemet har inletts mellan Mölndal, Härryda och Göteborg. Syftet är att gemensamt styra de regleringsmöjligheter som finns för att minska risken för översvämning ibland annat närliggande tätorter och infrastruktur och leda ut vatten genom ån utifrån bland annat nederbördsprognoser. Regleringen ska även säkerställa ett minsta flöde genom ån utifrån naturliv och miljökrav. Reglering kan även säkerställa att vatten magasineras för att säkerställa vattenvolymer för vattenförsörjningen för Mölndal, Göteborg och Härryda.

Robust vattenförsörjning

Vattenledningsnäten i kommunen är i vissa punkter sammankopplad med grannkommunernas ledningar. Detta är ett sätt att öka möjligheten till redundans i vattenförsörjningen. För att säkerställa redundans vid eventuella driftstörningar i produktion och distribution krävs ytterligare investeringar i nya vattenledningar och anläggningar.

Dricksvatten

Alla invånare har rätt till hälsosamt dricksvatten, vare sig man har kommunalt vatten eller enskilda brunnar. Därför är detta en avgörande utgångspunkt vid exploatering.

I kommunen finns två vattenverk, Göteborgs och Mölndals. Med den utbyggnad och tillväxt som sker i regionen kommer det krävas utbyggnadsmöjligheter vid vattenverken för att säkerställa ett dricksvatten av god kvalitet till alla hushåll och verksamheter. Mark i anslutning till vattenverken behöver avsättas.

Vattenskyddsområde

Regionala vattenskyddsområden (VSO). Rådasjöns vattenskyddsområde är av regionalt intresse eftersom Rådasjön fungerar som reservvattentäkt för Göteborg. Mölndal och Härryda har gemensamt arbetat fram föreskrifter för området som gäller vid exploatering inom VSO (ligger för beslut hos LST). Sinntorp är också ett vattenskyddsområde.

Gryaabs tunnlar

Spillavloppsvatten från VA-abonnenter i kommunen som är anslutna till det kommunala spillavloppsnätet leds till Gryaabs tunnelsystem. Tunnlarna ägs och sköts av Gryaab. Då några av dessa passerar genom kommunen är det av stor vikt att hänsyn tas till tunnlarna vid utbyggnad i dess närhet exempelvis då underjordiska markarbeten såsom sprängning och pålning krävs.

Avloppsvattenhantering

Allt spillavloppsvatten från hushåll och verksamheter som är anslutna till det kommunala spillavloppsnätet renas i Ryaverket på Hisingen. Mölndals stad är en av delägarna i Gryaab. Såväl kapacitet som miljökrav på verksamheten i Ryaverket är därmed av intresse för Mölndals möjligheter till expansion.

VAIO - vatten och avlopp i omvandlingsområden

I områden som tidigare fungerat som fritidshusområde sker alltmer en omvandling till permanentboende. När så sker behöver oftast vatten- och avloppssituationen ses över och nya lösningar genomföras. Ibland kan det krävas att ett område ansluts till kommunalt vatten och avlopp.

Staden har tagit fram en handlingsplan, beslutad av kommunstyrelsen, för vatten och avlopp i omvandlingsområden. Utgångspunkten är att utifrån hälso- och miljökrav säkerställa att minimera avloppspåverkan på naturliga sjöar och vattendrag. I utpekade områden har bedömningen gjorts att en kommunal avloppsförsörjning är att föredra framför enskilda anläggningar. Prioritering av utbyggnadsordning har gjorts utifrån miljöpåverkan, utbyggnadsmöjlighet för VA samt i vissa områden samordning med detaljplanearbetet. Utbyggnad av VA läggs i investeringsbudget och följer den beslutade planen. Handlingsplanen uppdateras vid behov med beslut i kommunstyrelsen.

Dagvatten

Stadens gällande dagvattenstrategi och dess principer ska fungera som underlag till planering och genomförande. Dagvattnet ses och utnyttjas som en positiv resurs i stadsbyggandet och ska integreras i den byggda och planerade miljön. Det är viktigt att hanteringen av dagvatten sker i robusta system och säkerhets- och skötselfrågor beaktas redan i planeringsskedet.

Dagvattnet omhändertas och renas i första hand nära källan och den naturliga vattenbalansen ska i möjligaste mån bibehållas. Dagvattenflöden reduceras och regleras så att belastning på ledningsnät och recipienter begränsas.

Gröna områden är viktiga i vår stadsmiljö. Grönstrukturen erbjuder många ekosystemtjänster som har bäring på människors hälsa och miljön. Gröna områden antas öka den sociala sammanhållningen och bidra till ökad fysisk aktivitet samt bidra till att minska mängden dagvatten i samhället och fungerar som dagvattenrenare. Genom att exempelvis använda ekosystemtjänster för att rena dagvattnet skapas bättre förutsättningar för att miljökvalitetsnormerna (MKN) för vatten säkerställs.

Energiförsörjning

För att klara globala, europeiska och nationella klimatmål måste användningen av fossila bränslen minska i snabb takt. Många branscher pekar på elektrifiering av fordon, processer och utrustning som vägen framåt vilket innebär att behovet av elenergi och eleffekt kommer att öka framöver. Elenergiförsörjningen i Sverige genomgår samtidigt en förändring där baskraft i form av kärnkraft ska ersättas med förnybar energi i form av vind- och solkraft.

Energiförsörjningen är beroende av producerad energi, tillgänglig effekt och nätkapacitet. Effektbrist kan uppstå under vissa timmar då behovet av el är som störst. Även låg nätkapacitet kan leda till effektbrist. Brist på eleffekt och nätkapacitet riskerar att hämma tillväxt och utveckling i flera storstadsregioner.

Prognoser visar att Mölndal riskerar att hamna i denna situation inom en femårsperiod. Transportsektorn har störst inverkan på ökat effektbehov i Mölndal. Därför måste behovet av utrymme för tekniska försörjningssystem, såväl över som under mark säkras i planeringen.

Behovet av elektrifiering av samhället och ett effektivt resursutnyttjande i kombination med digitaliseringens möjligheter innebär att både el- och värmekunder får en mer och mer aktiv roll i energisystemet. Det kan handla om användarflexibilitet, småskalig energiproduktion, med mera. Uppvärmning med fjärrvärme avlastar elnätet genom att elbehovet till uppvärmning minskar samtidigt som lokal produktion av förnybar el vintertid säkras. Kraftvärmen bidrar också till att minska utsläppen av växthusgaser globalt genom att ersätta sämre el- och värmeproduktion.

I arbetet med stadens energiplan för minimerad klimatpåverkan, föreslås följande delmål till 2030:

  • Kontinuerligt ökad andel av Mölndals elbehov produceras lokalt med sol, vattenkraft och kraftvärme
  • Totalt installerad soleleffekt i Mölndal uppgår till minst 40 MW

Åtgärder och arbetssätt:

  • Verka för fjärrvärme till uppvärmning

Elnät

Inom Mölndals kommun finns två elnätsägare. För centrala Mölndal är det Mölndal Energi Nät AB och för Kållered och Lindome är det Ellevio.

Fjärrvärme

Riskullaverket, ett biobränsleeldat, fossilfritt kraftvärmeverk som producerar förnybar el och värme parallellt, förser Mölndalsborna med fjärrvärme.

Avfallshantering

Avfallshanteringen är en del av samhällsplaneringen som kan påverka hur vi klarar av att ställa om till en cirkulär ekonomi och klara vårt resursbehov i framtiden samt är en del i hälsoskyddet för kommuninvånarna. Därför måste avfallshantering beaktas i alla skeden i samhällsplaneringen.

Genom att minska avfallet och återanvända samt återvinna det som blir kvar så uppnår vi bäst effekt. Bäst av allt är att det inte uppstår något avfall. Mölndals stad har en avfallsplan som utgår ifrån EU:s avfallstrappa och naturvårdverkets förordning om avfallsplan. Målsättningarna i avfallsplanen skall arbetas med i hela staden.

För att minska påverkan på klimatet behöver uttaget av naturresurser minska, återvinningen och återanvändningen öka och avfallet minska. Vilket är betydelsefullt för att vi ska uppnå ett hållbart samhälle.

För att klara att av att skapa ett resurssnålt samhälle måste det i planering finnas utrymme både för att hantera avfallet inom och vid fastigheten och att det finns utrymme för hämtning av avfallet.

Tillgängligheten till återvinningscentraler och återvinningsstationer för Mölndalsborna med olika färdsätt behöver också hanteras i planeringen.

Masshantering

Inom Mölndals kommun har det till och med 2019 funnits en deponi i Kikås för mottagning av massor. Då denna deponi nu inte längre kan ta emot fler massor arbetar Mölndals stad tillsammans med GR för att hitta lämpliga lokaliseringar för nya massmottagningar.

Samhällsviktiga funktioner

Inom Mölndals kommun och tätort ligger Mölndals sjukhus. Sjukhuset är en del av Sahlgrenska akademisjukhuset och klassas som en samhällsviktig funktion.

För att kunna stärka forskning och sjukvård behöver sjukhuset ha möjlighet att utvecklas. En annan fråga som behöver hanteras är översvämningsproblematiken i Mölndalsåns dalgång. Här är det extra viktigt att säkerställa de översvämningsbara ytor som krävs för att sjukhuset ska kunna vara tillgängligt även vid skyfall och höga flöden.

Andra viktiga samhällsviktiga funktioner som behöver säkerställas är energiförsörjning och vatten- och avloppsförsörjning. För att vatten- och avloppsförsörjningen ska kunna fungera behöver vattenverken kunna utvecklas och avloppstunnlarna beaktas vid planering.

Civilt försvar är också en viktig samhällsfunktion och det pågår en översyn av riksintresset för den civila delen av totalförsvaret just nu.

Andra frågor som ligger under samhällsviktiga funktioner är finansiell tjänster, omsorg, information och kommunikation, livsmedelsförsörjning, nödvattenförsörjning, skydd och säkerhet, transporter, handel och industri och offentlig förvaltning.

Hälsorisker

Mölndals stad vill verka för en god folkhälsa för alla kommuninvånare. Det innebär att vi behöver ha särskilt fokus på frågor som påverkar människors hälsa och välbefinnande. Buller, luftkvalitet, dagsljus och grönska är exempel på sådana frågor. När staden planerar för nya områden behöver dessa frågor beaktas, men de är också viktiga att uppmärksamma för den befintliga bebyggelsen som kan komma att påverkas.

Buller

Den ökande efterfrågan på bostäder tillsammans med nya riktvärden för trafikbuller har lett till att vi bygger i mer bullerutsatta lägen. Buller i omgivningsmiljön påverkar hälsan på många sätt, alltifrån en allmän störning till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. När vi planerar våra bostäder bör bästa möjliga ljudmiljö eftersträvas. Med dagens byggnadsteknik klarar vi att nå kraven för inomhusmiljön. Forskning har visat att det inte går att bortse från påverkan av ljudmiljön utomhus i närheten av bostaden när det gäller människors hälsa. Därför är det viktigt att parker och friluftsområden och andra vistelseytor, så långt som möjligt värnas från bullerpåverkan.

De områden som är mest utsatt för buller finns i de centrala områdena i tätorterna i närhet av leder och annan infrastruktur. Det är särskilt viktigt att försöka åstadkomma en sida där ljudnivån helst ligger under 45 dB(A) ekvivalentnivå, en så kallad tyst sida, när vi bygger i bullriga miljöer.

Luftkvalitet

Ett varmare och fuktigare klimat kan öka förekomsten av pollen, kvalster och mögel. Även luftföroreningar påverkas av klimatförändringen. Detta genom att högre temperaturer påskyndar vissa kemiska reaktioner i atmosfären och ökar avdunstningen av flyktiga ämnen. Dessutom bidrar högre temperaturer till bildningen av marknära ozon och vissa partiklar. Effekten av detta kan bli ökade hjärt- och kärlsjukdomar samt luftvägssjukdomar.(källa SMHI)

De områden som har en påverkan av buller är också ofta utsatta för sämre luftkvalitet. På samma sätt som att buller är en hälsorisk kan också dålig luftkvalitet vara det. I de lägen som är utsatta behöver placering och utformning av ny bebyggelse noga studera för att inte riskera att gällande riktvärden överskrids. Miljökvalitetsnormerna (MKN) för luft är juridiskt bindande normer.

Utöver trafikminskningar så kan byggnadshöjder, skärmningar, väderstreck och växtlighet påverka luftföroreningshalterna. Luftutredningar bör därför göras tidigt i planprocessen och användas som ett verktyg för utformning av planen. I fördjupningar av översiktsplanen förtydligas och beaktas frågor som trafik, buller, luftkvalitet med mera.

Vibrationer

Vibrationer behöver förebyggas vid detaljplanering av bostäder, verksamheter eller infrastruktur på vibrationskänslig mark. Riktvärden ska uppnås. Vid samtidig förekomst av vibrationer och buller kan störningsupplevelsen förstärkas. När vibrationer och buller förekommer samtidigt behöver detta särskilt utredas och bedömas.

Farligt gods - transporter

De vägar inom kommunen som är utpekade som primära transportvägar för farligt gods är E6/E20, Söderleden och riksväg 40. Vid alla planering i anslutning till dessa stråk förs alltid en dialog med länsstyrelsen om risker och avstånd till bebyggelse.
Vid planering närmare än länsstyrelsen rekommendationer krävs särskilda riskutredningar i varje detaljplan. Dialog förs också med räddningstjänsten.

Dagsljus

Dagsljus påverkar vårt välbefinnande i stor grad. Vid större täthet och med högre byggnader riskerar vi få bostäder med för lite dagsljus och våra gårdar och lekytor riskerar att bli mindre solbelysta. Detta bör beaktas i fortsatt planering.

Krav på dagsljus finns reglerat i Boverkets byggregler. Bebyggelsens utformning är den viktigaste bestämningsfaktorn för dagsljusexponering. Särskilt viktigt är det att planera för goda ljusförhållanden i skol- och vårdmiljöer.

Kraftledningar

Kraftledningar med dess magnetfält ska beaktas vid nybyggnation. Det finns en försiktighetsprincip, framtagen av fem centrala myndigheter gemensamt (Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten). Principen innehåller dock inga klara avstånd och därför måste dessa studeras i varje enskilt fall.

Häst - och annan djurverksamhet

För avstånd till hästar finns inga fastställda säkerhetsavstånd - bedömning görs från fall till fall. Hästallergener är en viktig fråga att hantera. Detaljplanering bör inte försvåra för djurverksamheterna att finnas kvar och eventuellt utvecklas.

Förorenad mark, byggnad eller anläggning.

Vid omvandling av äldre industrimiljöer och liknande finns det ofta förorenad mark. Exempel på detta är bland annat Forsåkersområdet i centrala Mölndal.
När ett område tas i anspråk för exploatering och det finns förorenade massor, behöver dessa saneras. Därför kan en utveckling av tätorterna förbättra förutsättningarna och skapa bättre miljöer.

Skred, skyfall och översvämningsrisker

Lindomeån, Mölndalsån, stora Ån med flera är alla tidvis i riskzonen för översvämning. Där vattendragen påverkar bebyggelse kan detta bli ett problem och därför har flertalet åtgärder genomförts för att inte riskera att skada befintlig bebyggelse. När förtätningar sker som kan påverkas av höga flöden, kan det ibland finnas stabilitetsproblem med risk för skred, som kan behöva studeras. Ny bebyggelse behöver säkerställas så att inga skador sker, även om risken för större skred eller andra naturkatastrofer är liten i Mölndal. I fördjupningsarbeten för områden som är utsatta, är detta frågor som kan behöva utredas.

Dela på:

Senast uppdaterad