Kommunsammanläggningen 50 år

I år är det 50 år sedan kommunsammanläggningen då Mölndal stad, Kållered och Lindome kommuner blev Mölndals kommun. För den som vill läsa mer om hur kommunsammanläggningen gick till publicerar stadsarkivet på denna sida ett urval av handlingar från arkiven. Klicka på länkarna i texten för att läsa handlingarna.

Kommundelningsreformen

Sverige genomförde 1952 en kommundelningsreform då antalet kommuner minskade från 2498 till 1037, men redan efter sju år ansåg regeringen att det behövdes ytterligare en reform.

Kommunerna behövde vara tillräckligt stora för att effektivt kunna tillhandahålla välfärdsstatens tjänster lokalt. En viktig fråga var t.ex. att varje kommun skulle kunna tillhandahålla en egen högstadieskola. En skillnad mot tidigare reform var att förändringarna skulle ske etappvis och på frivillig väg. De nya kommunerna skulle vara näringsgeografiskt sammanhängande områden som skapades kring en centralort där den kommunala administrationen och annan kommunal service koncentrerades. En utredning tillsattes och 1961 kom ett betänkande med ett förslag till en ny indelningsreform. Lindome kommunfullmäktige svarade på betänkandet och ställde sig tveksamma till förslaget. Det var inte ovanligt att kommuner hade en avog inställning till reformen, speciellt de som hade få invånare och inte kunde bli centralortskommun. Kort därpå följde en proposition. Riksdagens båda kamrar beslutade om reformen den 21 februari 1962 och det blev länsstyrelserna som fick uppdraget att föreslå blockindelning. I december 1962 föreslog länsstyrelsen att Mölndals stad samt Kållered och Lindome kommuner skulle bilda ett kommunblock. Kållered svarade att man inte ville gå med på någon indelningsändring. Stadsfullmäktige i Mölndal var desto mer positiva och tillstyrkte förslaget med tillägget att även Askims kommun skulle tillföras kommunblocket.

När regeringen fattade beslut blev dock Askim en del av Göteborgs kommunblock och landet kom att delas in i 282 kommunblock. Det var emellertid fortfarande upp till respektive kommun att besluta om man ville slås ihop med andra kommuner. Det som var obligatoriskt var indelningen i kommunblock och att kommunerna i blocket inrättade en samarbetsnämnd.

Samarbetsnämnden

Det rådde oenighet om samarbetsnämndens sammansättning, men efter en kompromiss kom nämnden att bestå av åtta ledamöter. Lindome och Kållered fick två ledamöter vardera och Mölndal fyra samt ordförandeposten. Samarbetsnämnden verkade under åren 1964 till 1970. Nämndens arkiv finns på stadsarkivet.

Under de kommande åren skedde många frivilliga kommunsammanläggningar och antalet kommuner i landet minskade till 848. Enligt historikern Erik Wångmar var det i regel kommunblock med socialistisk majoritet. På riksplanet var det Socialdemokraterna som förespråkade centralisering medans Högerpartiet och särskilt Centerpartiet stod för decentralisering och småskalighet. När de frivilliga sammanläggningarna drog ut på tiden beslutade riksdagen 1969 att kommunsammanläggningarna skulle vara genomförda senast 1974. Det är i detta läge som Mölndals kommunblock 1969 tar fram en utredning för sammanläggning och i oktober och november samma år tas besluten om att ansöka om att sammanläggning skulle ske den 1 januari 1971. Av protokollen från fullmäktige i Lindome, Kållered och Mölndal framgår att det med undantag av Mölndal stad inte skedde utan motstånd. I Lindome överklagades även beslutet dock utan framgång. Det formella beslutet togs därefter av Kungl. Maj:t den 10 april 1970.

Sammanläggningen

Ett eget organ Sammanläggningsdelegerade hade beslutanderätten för den sammanlagda kommunen fram till den nya indelningen trädde i kraft. Av 60 delegerade hade Mölndal 39, Lindome 13 och Kållered 8. Sammanläggningsdelegerades arkiv förvaras på stadsarkivet.

Sammanläggningsdelegerade tog bland annat fram ett förslag på ny nämnd- och förvaltningsorganisation. En nyhet var att riksdagen beslutat om en enhetlig kommunbeteckning från och med 1971, därav blev det nya namnet Mölndals kommun (fullmäktige beslutade 2004 att återta beteckningen stad).

Kommunalvalet hösten 1970 kom att gälla den nya kommunen med ett fullmäktige på 61 mandat. Socialdemokraterna blev största parti med 25 mandat, Vänsterpartiet kommunisterna 4, Folkpartiet fick 18, Centerpartiet 8 och Moderaterna 6 vilket innebar en borgerlig majoritet. I Mölndal stad hade Socialdemokraterna varit i majoritet sedan stadens tillkomst 1922.

En informationskommitté hade tagit fram broschyrer om den nya kommunen och i samarbete med Mölndals-Posten gavs ett extranummer ”Stor-Kommun-extra” ut den 28 december 1970. Informationen präglas av en optimistisk bild där den nya kommunen med drygt 43 000 invånare förespåddes växa till 90 000 invånare de kommande 20 åren.

Kontakt

Kommunikationsenheten
Göteborgsvägen 11-17
431 82 Mölndal
031-315 10 00 kontaktcenter
kontakt@molndal.se

Dela på:

Senast uppdaterad