Frågor och svar – orosanmälan barn och unga

När ska jag göra en orosanmälan? Vad händer när socialtjänsten får in en orosanmälan? Här finns svar på vanliga frågor om orosanmälan, om socialtjänstens ansvar och om vad du som privatperson kan göra om du är orolig för ett barn eller en tonåring i din omgivning.

Klicka på den fråga som intresserar dig för att få upp svarstexten. Hittar du inte svaret på din fråga här? Då är du varmt välkommen att höra av dig till mottaget för barn och unga som du når via Mölndals stads kontaktcenter.

Socialtjänsten utgör det svenska samhällets yttersta skyddsnät för barn och unga. Alla barn har rätt till en trygg tillvaro och uppväxt. Därför finns detta skyddsnät.

Genom möjligheten att göra en orosanmälan kan alla bidra till att barn och unga som inte har det bra upptäcks av socialtjänsten.

Om du som förälder upplever svårigheter i din familj, kan du själv göra en ansökan om stöd från socialtjänsten. I så fall ska du höra av dig till Kontaktcenter Mölndal som lotsar dig vidare. Mölndals stad och andra aktörer erbjuder fler former av stöd i föräldraskapet, här finns mer information.

Nej. Då är det inte en orosanmälan du ska göra.

Att du själv önskar en förändring och är beredd att ta emot stöd är en bra utgångspunkt för att uppnå förändring.

Du kan göra en ansökan om stöd hos socialtjänsten. Hör av dig till Kontaktcenter Mölndal som lotsar dig vidare till oss i mottagningsteamet på enheten för barn och unga.

Du har även möjlighet att rådgöra med oss om vart du bör vända dig för att få rätt stöd. Vid sidan av kommunens socialtjänst finns det andra verksamheter i samhället som kan erbjuda bra stöd till familjer vid bekymmer och svårigheter. Du kan exempelvis kontakta din vårdcentral, BVC, BUP eller ungdomsmottagningen. Här finns mer information om stöd i föräldraskapet.

Du kommer kontaktas av en socialsekreterare, antingen via brev eller telefon. Nästan alla erbjuds snabbt en besökstid. Oftast ber socialsekreteraren att ditt barn ska följa med på besöket. Vid besöket går ni igenom vad orosanmälan handlar om.

Efter ert samtal görs en så kallad förhandsbedömning och ett beslut fattas om en utredning ska inledas eller inte.

En utredning ska avgöra om barnet, du och familjen behöver stöd och hjälp från socialtjänsten.

Ibland kan du prata med den eller de som berörs. Om det gäller ett grannbarn kanske du kan ringa på hos dina grannar och berätta om vad du hört eller sett, exempelvis att du hört att det varit högljutt. Du kan berätta att du är orolig och att du vet att det finns hjälp att få. Du kan tipsa familjen om att kontakta Mölndals stad.

Om det inte är ett alternativ att prata med familjen – eller om du redan har pratat med familjen, men det inte verkar hjälpa – kan du göra en orosanmälan. Då får vi inom socialtjänsten kännedom om oron för barnet eller tonåringen och det är vårt ansvar att titta närmare på situationen.

Om det visar sig behövas kan vi hjälpa barnet och familjen genom olika former av insatser och stöd.

En orosanmälan om barn/unga kan göras på olika sätt. På den här sidan finns komplett information och instruktioner. Enklast och smidigast för de flesta, är att anmäla oro via vår e-tjänst (observera att den är stängd på helger och röda dagar). 

Du är välkommen att prata med oss i mottagningsteamet för barn och unga om din oro för barnet/tonåringen och om dina funderingar kring att göra en orosanmälan eller inte. Hör av dig till Kontaktcenter Mölndal som lotsar dig vidare till oss.

Obs! Om du är osäker på om du ska göra en orosanmälan eller ej och inte vill att vi ska få reda på vem barnet/tonåringen är, måste du tänka på att inte uppge någonting om barnets/tonåringens eller vårdnadshavares identitet.

När du anmäler oro som privatperson

Som privatperson kan du välja att vara anonym när du gör en orosanmälan.

  • Om du vill vara anonym (privatperson): Om du vill vara anonym ska du inte berätta vem du är, eller vilken relation du har till barnet, när du kontaktar socialtjänsten. Obs – om du väljer att vara anonym kan det innebära att det blir svårare för socialtjänsten att utreda oron, eftersom vi inte kan kontakta dig för att be dig om kompletterande information. 

  • Om du väljer att berätta vem du är (privatperson): Om du istället väljer att lämna dina kontaktuppgifter underlättas socialtjänstens arbete med att utreda orosanmälan, eftersom vi kan kontakta dig om vi behöver kompletterande information. Obs – om du väljer att berätta vem du är i samband med att du gör en orosanmälan, kan du inte i efterhand välja att vara anonym.

När du gör en orosanmälan i jobbet

Om du gör orosanmälan inom ramen för ditt arbete och omfattas av så kallad anmälningsskyldighet kan du inte vara anonym när du gör en orosanmälan. Anmälningsskyldigheten gäller exempelvis anställda inom skolan, vården och polisen.

Din orosanmälan tas emot av mottagningsteamet inom enheten för barn och unga, som är en del av Mölndals stads socialtjänst.

Det som händer sedan styrs av socialtjänstlagen och av de tydliga rutiner som vi har för vårt arbete. Vi som jobbar med detta har utbildning, kunskap och erfarenhet på området.

  • Det första som händer efter att en orosanmälan kommit in är att vi gör en bedömning av hur allvarlig oron är, alltså den oro som beskrivs i orosanmälan. Denna bedömning kallas för skyddsbedömning.

  • Ibland visar skyddsbedömningen att oron är så allvarlig att vi behöver agera genast, alltså samma dag, för att skydda barnet/tonåringen. Detta gäller när det framkommer i orosanmälan att barnet utsätts för allvarlig bristande omsorg, pågående våld eller risk för våld. I så fall behöver vi träffa barnet/tonåringen och vårdnadshavare samma dag.

  • Ibland leder dessa samtal till omedelbart skydd och omedelbart omhändertagande. Det innebär också att en utredning startas. (Läs mer under separat fråga längre ned.)

  • Om skyddsbedömningen istället visar att vi inte måste agera genast, gör vi det som kallas förhandsbedömning. Den får ta max två veckor. Vi bokar in ett samtal med barnet och vårdnadshavare för att prata om oron. (Samtalet ska ske inom kort, men det är inte lika brådskande som när skyddsbedömningen visar att det måste ske samma dag.)

  • Utredning eller inte? Vi sammanställer vi all information som vi har och fattar beslut om huruvida en utredning ska inledas eller ej. Detta beslut ska fattas inom två veckor från det datum då din orosanmälan kom in till oss. Detta beslut innebär att förhandsbedömningen avslutas.

  • Om det inte blir en utredning, avslutas ärendet.

  • Om beslutet blir att en utredning ska genomföras görs detta. Det får ta max fyra månader att genomföra utredningen.

  • Utifrån vad utredningen visar, fattar vi beslut i frågan: Behöver barnet och familjen någon form av stöd från oss?

Tips: På sajten kollpåsoc.se finns bra och tydlig information om det som står i den här rutan. Klicka här för att komma dit.

En skyddsbedömning ska göras samma dag som orosanmälan kommer in (eller senast dagen därpå, om orosanmälan kommer in sent på dagen).

Skyddsbedömningen innebär att vi gör en bedömning av barnet eller tonåringens eventuella omedelbara behov av skydd.

Ibland kommer vi, under skyddsbedömningen, fram till att den oro som beskrivs i orosanmälan är så allvarlig att vi behöver agera genast för att få mer information om situationen. Det är när det framkommer i orosanmälan barnet utsätts för allvarlig bristande omsorg, pågående våld eller risk för våld. Då träffar vi barnet/tonåringen och vårdnadshavare samma dag.

Om skyddsbedömningen istället visar att vi inte måste agera genast, gör vi något som kallas förhandsbedömning. Den får ta max två veckor. Vi bokar ett möte för att prata om oron. Det är mindre brådskande att träffa barnet och vårdnadshavaren (jämfört med när det måste göras samma dag), men mötet ska ändå ske inom kort.

Ibland visar skyddsbedömningen att oron är så allvarlig att vi måste träffa barnet/tonåringen och vårdnadshavaren samma dag. Då gör vi det.

Efter samtalen gör vi en bedömning av om det är tryggt för barnet att vara med sin/sina vårdnadshavare eller inte.

Ibland behöver barnet placeras utanför hemmet en tid, fram tills det bedöms som tryggt och säkert för barnet att komma hem igen. Det är detta som kallas för omedelbart skydd eller omedelbart omhändertagande.

När en orosanmälan inkommit till mottagningsteamet barn och unga gör vi först en skyddsbedömning (vilket beskrivs här ovanför).

I nästa steg gör vi en förhandsbedömning. En förhandsbedömning får pågå som längst i 14 dagar. Under en förhandsbedömning får socialsekreterare bara inhämta information från den som gjort orosanmälan, vårdnadshavare och barnet.

All information sammanställs och socialsekreterare gör en bedömning av om barnet eller vårdnadshavare kan vara i behov av stöd och hjälp från oss. I så fall inleds en utredning. Om vi istället bedömer att det inte finns ett behov av stöd och hjälp, avslutas förhandsbedömningen. Sedan har vi ingen mer kontakt med barnet och familjen.

Din möjlighet att få återkoppling beror på om du gör orosanmälan som privatperson eller i din roll som professionell.

  • Om du gör orosanmälan som privatperson, kan vi inte ge återkoppling på grund av sekretesslagen.

  • Om du gör orosanmälan inom ramen för professionellt arbete med barn får kan du få viss återkoppling. Det vi kan berätta för dig är om en utredning inleds eller inte.

Ja, familjen får veta vad som står i orosanmälan.

I undantagsfall kan vi sekretessbelägga uppgifterna för vårdnadshavare. Det är när vi bedömer att det skulle utgöra en fara för barnet om uppgifterna kommer fram till vårdnadshavare.

En sådan orosanmälan hanteras likadant som andra orosanmälningar. När vi får in en orosanmälan ska vi alltid göra en skyddsbedömning. Det gör vi alltså även i detta fall.

Om du har gjort en orosanmälan och märker att barnets/tonåringens situation inte förbättras, ska du göra en orosanmälan igen.

  • Om en utredning redan pågår kring barnet/tonåringen som orosanmälan gäller, förmedlar vi i mottagningsteamet den nya orosanmälan till den socialsekreterare som arbetar med den pågående utredningen. Informationen som finns med i din orosanmälan kan vara värdefull för utredningen och bidra till ett större beslutsunderlag.

  • Det kan också vara så att din nya orosanmälan gör att vi behöver göra en ny förhandsbedömning (i en tidigare fråga beskrivs vad en förhandsbedömning är för något). Det kan ju vara så att din första orosanmälan inte ledde till beslut om att en utredning ska genomföras.

Sammanfattningsvis kan man säga att ju mer information och underlag vi får om barnets/tonåringens situation, desto lättare blir det för oss att fatta beslut om att inleda en utredning.


Koll på soc

Koll på soc är en webbplats med tydlig och enkel information om socialtjänsten i form av filmer, texter och bilder. Informationen är särskilt utformad för barn och unga. Den kan även vara relevant för dig som är vuxen. Det går att byta språk (svenska, engelska och arabiska).

Socialstyrelsens info

Kontakt

Social- och arbetsmarknadsförvaltningen
031-315 10 00 (kontaktcenter)
031-87 85 82 (fax)

Besöksadress
Södra Ågatan 4 A-B, Mölndal
Postadress
Mölndals stad
Social- och arbetsmarknadsförvaltningen
431 82 Mölndal

Akuta situationer utanför kontorstid
Ring 112 eller kontakta socialjouren031-365 87 00.

Dela på:

Senast uppdaterad