Frågor och svar – orosanmälan barn och unga

När ska jag göra en orosanmälan? Vad händer när socialtjänsten får in en orosanmälan? Här finns svar på vanliga frågor om orosanmälan, om socialtjänstens ansvar och om vad du som privatperson kan göra om du är orolig för ett barn eller en tonåring i din omgivning.

Socialtjänsten utgör det svenska samhällets yttersta skyddsnät för barn och unga. Alla barn har rätt till en trygg tillvaro och uppväxt. Därför finns detta skyddsnät.

Genom möjligheten att göra en orosanmälan kan alla bidra till att barn och unga som inte har det bra upptäcks av socialtjänsten.

Om du som förälder upplever svårigheter i din familj, kan du själv göra en ansökan om stöd från socialtjänsten. I så fall ska du höra av dig till Kontaktcenter Mölndal som lotsar dig vidare.

Ibland kan du prata med den eller de som berörs. Om det gäller ett grannbarn kanske du kan ringa på hos dina grannar och berätta om vad du hört eller sett, exempelvis att du hört att det varit högljutt. Du kan berätta att du är orolig och att du vet att det finns hjälp att få. Du kan tipsa familjen om att kontakta Mölndals stad.

Om det inte är ett alternativ att prata med familjen – eller om du redan har pratat med familjen, men det inte verkar hjälpa – kan du göra en orosanmälan. Då får vi inom socialtjänsten kännedom om oron för barnet eller tonåringen och det är vårt ansvar att titta närmare på situationen.

Om det visar sig behövas kan vi hjälpa barnet och familjen genom olika former av insatser och stöd.

En orosanmälan kan göras på olika sätt. På den här sidan finns information om hur du gör en orosanmälan om barn/unga i Mölndal.

Du är välkommen att prata med oss i mottagningsteamet för barn och unga om din oro för barnet/tonåringen och om dina funderingar kring att göra en orosanmälan eller inte. Hör av dig till Kontaktcenter Mölndal som lotsar dig vidare till oss.

Obs! Om du är osäker på om du ska göra en orosanmälan eller ej och inte vill att vi ska få reda på vem barnet/tonåringen är, måste du tänka på att inte uppge någonting om barnets/tonåringens eller vårdnadshavares identitet.

Som privatperson kan du vara anonym när du gör en orosanmälan.

Det förutsätter att du inte berättar vem du är när du kontaktar socialtjänsten och du måste tänka på vilken kontaktväg du använder. Du bör exempelvis ringa från dolt nummer och du ska inte i något skede berätta vem du är eller vilken relation du har till barnet.

Om du gör orosanmälan inom ramen för ditt arbete och omfattas av så kallad anmälningsskyldighet kan du inte vara anonym när du gör en orosanmälan. Anmälningsskyldigheten gäller exempelvis anställda inom skolan, vården och polisen. Det spelar ingen roll om verksamheten, exempelvis skolan, drivs i offentlig eller privat regi – anmälningsplikten gäller alltid.

Din orosanmälan tas emot av mottagningsteamet inom enheten för barn och unga som är en del av Mölndals stads socialtjänst. Det som händer sedan styrs av socialtjänstlagen och av de tydliga rutiner som vi har för vårt arbete. Vi som jobbar med detta har utbildning, kunskap och erfarenhet på det här området.

  • Det första som händer efter att en orosanmälan kommit in är att vi gör en bedömning av hur allvarlig oron är, alltså den oro som du beskrivit i orosanmälan. Denna bedömning kallas för skyddsbedömning.

  • Ibland visar skyddsbedömningen att oron är så allvarlig att vi behöver agera genast, alltså samma dag, för att skydda barnet/tonåringen. Detta gäller när det framkommer i orosanmälan barnet utsätts för allvarlig bristande omsorg, pågående våld eller risk för våld. I så fall behöver vi träffa barnet/tonåringen och vårdnadshavare samma dag. Ibland leder dessa samtal till omedelbart skydd och omedelbart omhändertagande. (Läs mer om detta under separat fråga längre ned.)

  • Om skyddsbedömningen istället visar att inte måste agera genast, bokar vi in ett samtal med barnet och vårdnadshavare för att prata om oron. Samtalet ska ske inom kort, men det är inte lika brådskande som när det måste ske samma dag.

  • Sedan sammanställer vi all information som vi har och fattar beslut om huruvida en utredning ska inledas eller ej. Detta beslut ska fattas inom två veckor från det datum då din orosanmälan kom in till oss.

  • Om det inte blir en utredning avslutas ärendet. Om det blir en utredning genomförs denna och det får ta max fyra månader.

  • Utifrån vad utredningen visar fattar vi beslut om ifall barnet och familjen behöver någon form av stöd från oss.

En skyddsbedömning ska göras samma dag som orosanmälan kommer in (eller senast dagen därpå, om orosanmälan kommer in sent på dagen). Skyddsbedömningen innebär att vi gör en bedömning av barnet eller tonåringens eventuella omedelbara behov av skydd.

Ibland är oron som beskrivs i en orosanmälan så allvarlig att vi behöver agera genast för att få mer information om situationen. Detta gäller när det framkommer i orosanmälan barnet utsätts för allvarlig bristande omsorg, pågående våld eller risk för våld. Då träffar vi barnet/tonåringen och vårdnadshavare samma dag.

Efter samtalen gör vi en bedömning av om det är tryggt för barnet att vara med sin/sina vårdnadshavare eller inte. Ibland behöver barnet placeras utanför hemmet en tid, fram tills det bedöms som tryggt och säkert för barnet att komma hem igen. Detta kallas omedelbart skydd eller omedelbart omhändertagande.

När en orosanmälan inkommit till mottagningsteamet barn och unga gör vi först en skyddsbedömning (vilket beskrivs här ovanför).

I nästa steg gör vi en förhandsbedömning. En förhandsbedömning får pågå som längst i 14 dagar. Under en förhandsbedömning får socialsekreterare bara inhämta information från den som gjort orosanmälan, vårdnadshavare och barnet.

All information sammanställs och socialsekreterare gör en bedömning av om barnet eller vårdnadshavare kan vara i behov av stöd och hjälp från oss. I så fall inleds en utredning. Om vi istället bedömer att det inte finns ett behov av stöd och hjälp, avslutas förhandsbedömningen. Sedan har vi ingen mer kontakt med barnet och familjen.

Din möjlighet att få återkoppling beror på om du gör orosanmälan som privatperson eller i din roll som professionell.

  • Om du gör orosanmälan som privatperson, kan vi inte ge återkoppling på grund av sekretesslagen.
  • Om du gör orosanmälan inom ramen för professionellt arbete med barn får kan du få viss återkoppling. Det vi kan berätta för dig är om en utredning inleds eller inte.

Ja, familjen får veta vad som står i orosanmälan.

I undantagsfall kan vi sekretessbelägga uppgifterna för vårdnadshavare. Det är när vi bedömer att det skulle utgöra en fara för barnet om uppgifterna kommer fram till vårdnadshavare.

En sådan orosanmälan hanteras likadant som andra orosanmälningar. När vi får in en orosanmälan ska vi alltid göra en skyddsbedömning. Det gör vi alltså även i detta fall.

Om du har gjort en orosanmälan och märker att barnets/tonåringens situation inte förbättras, ska du göra en orosanmälan igen.

Om en utredning redan pågår kring barnet/tonåringen som orosanmälan gäller, förmedlar vi i mottagningsteamet den nya orosanmälan till den socialsekreterare som arbetar med den pågående utredningen. Informationen som finns med i din orosanmälan kan vara värdefull för utredningen och bidra till ett större beslutsunderlag.

Det kan också vara så att din nya orosanmälan gör att vi behöver göra en ny förhandsbedömning vilket beskrivs här ovanför. Det kan ju vara så att din första orosanmälan inte ledde till beslut om att en utredning ska genomföras.

Sammanfattningsvis kan man säga att ju mer information och underlag vi får om barnets/tonåringens situation, desto lättare blir det för oss att fatta beslut om att inleda en utredning.

Nej. Då är det inte en orosanmälan du ska göra. Istället ska du göra en ansökan om stöd hos socialtjänsten. Det gör du genom att höra av dig till Kontaktcenter Mölndal som lotsar dig vidare till oss inom mottagningsteamet på barn och unga.

Du har även möjlighet att rådgöra med oss om vart du bör vända dig för att få rätt hjälp. Vid sidan av kommunens socialtjänst finns det ytterligare verksamheter i samhället som kan erbjuda bra stöd till familjer vid bekymmer eller svårigheter. Du kan exempelvis kontakta din vårdcentral, BVC, BUP eller ungdomsmottagningen.

Att du själv önskar en förändring och är beredd att ta emot stöd är en bra utgångspunkt för att uppnå förändring.

Mer information

kollpåsoc.se På den här webbplatsen finns tydlig och enkel information i form av filmer, texter och bilder. Informationen är särskilt utformad för barn och unga. Den kan även vara relevant för dig som är vuxen.

Socialstyrelsens webb – här finns information om orosanmälan för dig som omfattas av anmälningsskyldigheten.

Kontakt

Öppettider
Besökstid från kl. 12.00
Telefontid:
måndag 8.00-16.30
tisdag     8.00-16.30
onsdag   8.00-16.30
torsdag   8.00-18.00
fredag     8.00-16.30

Hjälpte den här informationen dig?

|

Dela på:

Senast uppdaterad