Intervju med Maria i familjefridsteamet

Alla kommuner i Sverige måste erbjuda stöd till personer som utsätts för våld i nära relationer. Här i Mölndal ligger detta uppdrag hos familjefridsteamet på social- och arbetsmarknadsförvaltningen. Familjefridsteamet vänder sig både till våldsutsatta och till personer med aggressionsproblem som utsätter andra för våld.

Maria ingår i teamet och hon möter i sitt arbete främst våldsutsatta kvinnor.

Vad är våld i nära relationer?

I familjefridsteamet utgår vi ifrån en definition av våld med många dimensioner. Våld kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt, materiellt, latent eller digitalt. Även försummelse räknas som våld. Våld kan alltså vara alltifrån att till exempel bli puttad och att inte få ha tillgång till sin egen ekonomi till grovt fysiskt våld.

Det vanligaste bland dem som jag möter i mitt arbete är att de har blivit utsatta för psykiskt våld. Det kan till exempel handla om hot och kränkande ord och om att bli kontrollerad på ett eller annat sätt. Att bli nedvärderad av en människa som du har en relation med, det gör att du sänks; du tappar ditt självförtroende och din självkänsla.

Oavsett vilken typ av våld man blir utsatt för så gör det någonting med en, man blir påverkad. Våld i en nära relation påverkar. En svårighet när det gäller att känna igen våldet – och inse att det faktiskt är våld det handlar om – är att den som blir utsatt kanske inte definierar det som händer som våld.

Varför kan det vara så svårt att inse att det handlar om våld?

Det beror på att våldet har blivit din vardag. Det är det enda du känner till, så våldet upplevs som något normalt. Det onormala blir det normala, och då ser du inte att det du utsätts för kanske utgör våld.

Hur kan personer runt omkring upptäcka att våld pågår?

Personen som du känner väldigt väl kan bli förändrad av våldet. Om det handlar om psykiskt våld kan det vara svårt att sätta fingret på vad det är, men du märker att personen förändras. Om det även handlar om fysiskt våld kanske du ser blåmärken och då kan det vara lite lättare att inse vad det är frågan om.

Men när personen är mitt i detta, spelar det nästan ingen roll vad du säger. För situationen upplevs som normal, vilket kan vara väldigt frustrerande för dig som är anhörig eller vän – att se att en närstående inte mår bra och att hen kanske till och med blir utsatt för våld av något slag, men inte vill ta in det du säger.

Vad är ditt råd i en sådan situation?

Var tydlig med att du inte överger hen även om hen fortsätter vara kvar i relationen, och låt personen veta att den dagen hen vill ha hjälp finns du där. Lyssna och ifrågasätt inte vad hen berättar.

Så, i väntan på att din vän eller närstående är redo att ta emot hjälp – försök stå ut, trots att det är jättejobbigt! Det är jättejobbigt att som anhörig eller vän stå vid sidan av och inte kunna hjälpa. Men om personen inte är redo, är din möjlighet att påverka begränsad. Det kan också vara så att den som utsätts för våld har tappat kontakten med släkt och vänner eftersom hen inte får ha den kontakten.

Och ställ aldrig frågan: ”Varför går du inte?”.

Vad kan den göra som är orolig för att någon annan kanske utsätts för våld i en nära relation?

Du kan ringa eller mejla till oss i familjefridsteamet för att få råd och ställa frågor som till exempel: ”Vad kan jag göra?”, ”Hur ska jag tänka?” eller ”Kan jag göra någonting?”. Hör av dig! Du kan också ringa till Kvinnofridslinjen på 020-50 50 50.

Vilket stöd kan familjefridsteamet ge den som utsätts för våld?

Vi kan bland annat ge rådgivning och information, krisstöd och stödsamtal. Vi kan även hjälpa till med praktiska saker och säkerhet, och om det behövs lotsar vi vidare till rätt aktör. Vi kan göra mycket och det kostar ingenting att få stöd av oss.

Det finns också möjlighet att delta i gruppsamtal, det vill säga stödjande och bearbetande samtal i grupp. Att få dela sina erfarenheter med andra som har varit med om samma sak är välgörande. Det handlar om igenkänningsfaktorn. Man kan ha en känsla av att: ”Det är bara jag som är utsatt, jag är ensam i världen” – trots att man egentligen vet att det inte är så. Men känslan kan ändå finnas där och att då få dela sina erfarenheter med andra bidrar till möjligheten att läka. Jag och en kollega håller i gruppen, som brukar ha fem deltagare. Vi träffas under två terminer.

Vad är ditt råd till den som funderar på att höra av sig till er, men som av någon anledning tvekar?

Hör av dig! Ring eller mejla! Det går att ringa anonymt för att ställa frågor och bolla. Ring till oss och fråga det du undrar över, till exempel: ”Är det här våld? Är det våld jag är utsatt för?” eller ”Kan det vara våld som min vän blir utsatt för?”.

Om familjefridsteamet

Familjefridsteamet i Mölndals stad erbjuder stöd och hjälp till personer som utsätts för våld i nära relation och till personer med aggressionsproblem som utsätter någon annan för våld.