Globalisering

Begreppet globalisering används ofta för att beskriva det ökade ömsesidiga beroendet mellan ekonomier, kulturer och människor i världen.

Värderingar sprids, skillnader mellan länder och människors levnadsvillkor minskar. Gränsöverskridande handel, minskade tullar, ny teknologi samt flöden av investeringar, människor, kapital och information driver globalisering.

Ofta delas i globalisering in i tre olika dimensioner; ekonomisk, kulturell och politisk.

Globalisering på gott och på ont

Med globalisering följer både positiva och negativa konsekvenser. Fattigdomen har minskat men samtidigt ser vi ökade skillnader mellan fattiga och rika, miljöförstöring, gränsöverskridande brottslighet, ökad kriskänslighet och sjukdomsspridning. Sårbarheten i samhället ökar, inte minst i tider med internationell terrorism, cyberspionage och ett stort el- och IT-beroende.

Konflikter i världen kan få globala konsekvenser, vilket inte minst har märkts genom den migrationsvåg vi har sett. Den i sin tur riskerar att skapa polariserade samhällen, ökade klyftor, större utmaningar och kostnader för att möta de människor som kommer och deras behov. Ekonomisk migration förväntas fortsatt att vara hög.

Motkrafter och inbromsning

Globaliseringen går i vågor. Motkrafter är bland annat ökad protektionism, nationalism och främlingsfientlighet. Maktbalansen i världen ändras, Kina och andra asiatiska länder flyttar fram sina positioner. USA har i vissa avseenden klivit tillbaka och Ryssland utgör en osäkerhetsfaktor. Inom Europa har vi tydligt sett hur globalisering kan gå i vågor och hur motkrafter kan växa fram, vilket Brexit är ett exempel på.

Spridning av virus och sjukdomar sker snabbare genom vårt globala resmönster. Större utbrott, som till exempel coronaviruset, fungerar som en stark motkraft till globaliseringen genom att det påverkar handel, resor och i förlängningen ekonomin starkt. Samma utveckling ser vi med ursprung i klimatkrisen som också kan få inverkan på våra rese- och handelsmönster och bli en bromsande kraft för globaliseringen.

Det tekniska framåtskridandet har drivit på globaliseringen. Nu kan man dock se att automatiseringen och det minskade behovet av arbetskraft till viss del bromsar den utvecklingen.

Tillverkning har börjat flyttas tillbaka till hög­kostnads­länder, delvis som ett resultat av stigande löner i till exempel Kina. Den sårbarhet för industrin som blev tydlig i och med coronapandemin kan också komma att förändra hur företag planerar sina produktionsprocesser i framtiden.

Sverige

Inom Sverige har globaliseringen i grunden förändrat förutsättningarna för näringslivet. Export av varor och tjänster stod för cirka cirka 47 procent av Sveriges BNP år 2018. I dag är det möjligt att se hela världen som en spelplan för svenska företag. Vi ser ett större utlandsägande inom svenskt näringsliv.

Mölndal

Även svenska kommuner påverkas starkt av globaliseringen. I takt med att gränser suddas och vi ställs inför utmanande situationer blir det viktigare att agera i sammanhang utanför kommungränsen. Flykting­situationen, klimatkrisen, världs­konjunkturen och corona­pandemin är exempel på händelser som vi inte kan hantera ensamma och som har sitt ursprung i globaliseringen.

Behålla och stärka attraktionskraften för näringslivet

För Mölndals del är näringslivet ett tydligt exempel på det ömsesidiga beroendet av vår omvärld. Det är starkt internationaliserat. Vi har drygt 7 000 företag inom 500 branscher, varav life science är störst. Inom Mölndal har vi fler än 400 exportföretag och drygt 550 importföretag.

Närmare 300 företag är utlandsägda. Norge, USA och Tyskland är de dominerande ägarländerna. Tio företag med ägare från Storbritannien kommer sannolikt att påverkas starkt av Brexit. Det stora utlandsberoendet gör oss sårbara för avbrott i den internationella handeln, starkare protektionism, konflikter och konjunkturnedgång.

Mölndals gynnsamma geografiska läge med tillgång till goda kommunikationer ger oss en god position för att attrahera näringslivsetableringar. En ökad global konkurrens kring spetskompetens innebär att det är viktigt att behålla och utveckla det näringsliv som finns i staden och att vara en attraktiv kommun för företag och dess anställda.

Höghastighetståg till Mölndal?

I skrivande stund är det oklart om en tågstation på höghastighetsbanan mellan Göteborg och Borås, med eventuellt stopp vid Landvetter flygplats, kommer att placeras i Mölndal. En station skulle stärka Mölndals position till exempel med tanke på den konkurrens om företagsetableringar och spetskompetens som råder. Tågförbindelsen skulle göra oss till ett nav som sammanbinder flera arbetsmarknadsregioner och blir en del av axeln Hamburg – Göteborg – Oslo.

Att fundera vidare på

  • Vilka är de viktigaste utmaningarna och möjligheterna som globaliseringen för med sig för Mölndals del? Hur kan vårt arbetssätt utvecklas för att möta dem på ett effektivt sätt?
  • Urbanisering hänger tätt samman med globalisering. Mölndal växer - hur kan vi arbeta för att göra det till en attraktiv och hållbar plats att leva och bo på?
  • Det finns en internationell konkurrens om företagsetableringar och spetskompetens. Hur behöver Mölndal utvecklas för att även fortsättningsvis ses som en attraktiv plats för företag och arbetstagare att verka inom?

Källor

Hjälpte den här informationen dig?

|
Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2021-02-05