Klimatförändringar

Jordens medeltemperatur stiger och vi behöver ställa om för att minska vår miljö- och klimatpåverkan.

FN:s klimatpanel IPCC har slagit fast att det är extremt troligt att det är människan som har orsakat klimatförändringarna. Fortsatta utsläpp i samma omfattning som hittills kommer att ge upphov till förändringar med djupgående konsekvenser för ekosystemen runt om i världen och för människor, samhällen och försörjningsmöjligheter.

Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Agenda 2030

  • FN:s Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
  • I Sveriges handlingsplan för Agenda 2030 konstateras att Sverige ligger relativt bra till på många målområden. Mål 12 ”Hållbar konsumtion och produktion” och mål 13 ”Bekämpa klimatförändringarna” är Sveriges största utmaningar. Fokus behövs också inom målen som berör hållbara städer och en samhällsnyttig och cirkulär ekonomi.
  • I handlingsplanen slås det fast att digitalisering ses som ett verktyg för att bland annat minska fossilberoende transporter, effektivisera resursutnyttjande, minska energianvändning och utveckla nya välfärdstjänster.

Växthusgaser och koldioxidutsläpp

Den globala medeltemperaturen har stigit med ungefär 1 grad jämfört med medeltemperaturen under 1800-talets andra hälft.

Världens stater har i det så kallade Parisavtalet enats om att hålla den globala temperaturökningen till långt under 2 grader, med målet att den ska stanna vid 1,5 grader. För att nå dit slår IPCC fast att hela världen bör minska nettoutsläppen av växthusgaser till i genomsnitt högst ett ton per person senast år 2050.

I Sverige är utsläppen per person i dag närmare tio ton per år, då all vår konsumtion räknas in. Minskningen måste ske i en sådan takt att koldioxid­utsläppen globalt halveras till 2030 jämfört med 2010.

Sverige

I Sverige och i många andra länder lever vi långt över planetens gränser. Det svenska ekologiska fotavtrycket motsvarar som om vi hade ungefär fyra jordklot att leva på.

Den så kallade ’overshoot day’ inträffade 2020 globalt den 22 augusti. Under årets kvarvarande månader lever vi över våra tillgångar. Det var cirka tre veckor senare än året innan, vilket kan antas vara en effekt av coronapandemin.

För Sverige inträffade dagen den 2 april 2020.

86 procent av världens invånare bor i dag i länder med ett för högt ekologiskt fotavtryck.

Mölndal

För Mölndals del handlar klimatfrågan om, minst, två olika huvudperspektiv. Vi behöver göra direkta och indirekta insatser för att själva bidra till minskad miljö- och klimatpåverkan framöver. Det finns också områden som påverkas av klimatförändringarna där vi behöver vidta åtgärder för att minska och förebygga negativa konsekvenser.

Hur mycket behöver utsläppen i Mölndal då minska? En så kallad koldioxidbudget tydliggör de utmaningar samhället står inför för att uppnå Parisavtalet. En koldioxidbudget på lokal nivå utgår från de utsläpp av enbart koldioxid som sker inom kommunens gränser.

För Mölndals del visar en sådan budget att utsläppen behöver minska i en takt om 17 procent årligen för att vi ska bidra till att nå tvågradersmålet.

Hur kan vi bidra?

Det vi gör varje dag i Mölndal påverkar klimatet. Påverkan från vår egen verksamhet, från våra företag och våra invånares beteende gör skillnad.

Minskade utsläpp av växthusgaser

Den största satsningen för att minska klimatpåverkan från Mölndal har varit omställningen till fossilfri el- och fjärrvärmeproduktion inom Mölndal Energi AB. Mölndals stad verkar för att minska utsläppen internt, bland annat inom energieffektivisering och energiomställning, klimatsmarta måltider och omställning av fordonsflottan. Externt verkar vi för frågorna inom bland annat avfallshantering och genom att stödja hållbart resande.

Detta arbete kommer att behöva intensifieras framöver om Mölndal ska vara en del i att uppnå Parisavtalets målsättningar. De största utmaningarna ligger inom den privata och offentliga konsumtionen och inom transportområdet.

Transporter

Över 70 procent av växthusgasutsläppen i Mölndal kommer från trafik. Mycket utsläpp genereras från E6:an men även från Mölndals invånare, företag och verksamma i Mölndal. Ett av Mölndals stads viktigaste verktyg för klimatet är därför att planera för ett transportsnålt samhälle. Vi behöver prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik i stadsplaneringen. Internt är målsättningen att Mölndals stads bilflotta ska vara fossiloberoende senast 2025.

Planering och byggande av staden

Vid planering av var staden ska växa kan vi verka för miljömässig hållbarhet genom att till exempel arbeta med förtätning, bygga nära kollektivtrafikstråk och beakta ekosystemtjänster. Nybyggnation behöver vara så klimatneutral som möjligt. Vi behöver ha med ett livscykelperspektiv i planering och genomförande av byggprojekt.

Ny teknik kan vara ett hjälpmedel i framtida planering. Med hjälp av digitala verktyg är det möjligt att simulera trafikflöden, vattennivåer med mera med syfte att bland annat minimera klimatpåverkan.

Stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Skog, våtmarker och grönområden är viktiga inslag i miljön som vi behöver behålla och utveckla. Våtmarker renar vattnet från näringsämnen och miljögifter. De är viktiga för växt- och djurliv och kan även lagra kol, vilket är positivt för klimatet. Ekosystemtjänster behöver beaktas tidigt i stadsplaneringen, till exempel genom att ta fram översiktliga ekosystemanalyser och kompensationsåtgärder.

Stödja en utveckling för en mer cirkulär ekonomi

I strävan efter en mer hållbar värld behöver vi ställa om vår livsstil. Vi ser nya och förändrade konsumtionsmönster och krav på hållbarhet från konsumenter/medborgare som kan driva fram åtgärder för minskad klimat- och miljöpåverkan.

Intresset för cirkulär ekonomi har ökat de senaste åren. Det innebär bland annat en satsning på hållbara livscykler för produkter och tjänster, kretsloppsanpassade produktionsprocesser, ökad delningsekonomi och återanvändning.

Klimatanpassning

Klimatförändringarna får konsekvenser som vi behöver anpassa oss till, både de vi redan upplever och de framtida förändringar som inte går att förhindra.

Framtida klimatscenarier visar en tydlig ökning av den maximala dygnsnederbörden och kraftiga regn. Ökande förekomst av värmeböljor utgör en ökad risk för bränder och utmaningar för mat- och vattenförsörjning för både djur och människor. Vi behöver ha en större beredskap för egen försörjning av kritiska funktioner i samhället, till exempel produktion av el och vatten samt livsmedel.

Ett område som är särskilt relevant för Mölndal är översvämnings­problematiken. Vi behöver på sikt säkerställa infrastruktur och samhällsviktiga funktioner även vid nya och högre flöden. Både befintliga byggnader och nybyggnation kan behöva anpassas avseende till exempel möjlighet att klara extremväder.

Grönytor, våtmarker och öppna vattenytor hjälper till att hålla kvar och balansera vattenflöden, vilket kan mildra effekterna av både torka och höga vattenmängder.

Att fundera vidare på

  • Vilka är de viktigaste insatserna våra verksamheter kan göra för att bidra till ett miljömässigt hållbart samhälle?
  • Mölndal växer - hur kan det säkerställas att planering och byggande bidrar till en miljömässigt hållbar stad?
  • Hur kan Mölndals stad stödja Mölndalsborna att göra klimatsmarta val?
  • Vi behöver göra anpassningar för att mildra effekten av de klimatförändringar vi ser i dag och av de förändringar som vi kan förvänta oss i framtiden (såsom översvämningar, värmeböljor med mera). Hur kan vi systematiskt arbeta för att klimatanpassa så effektivt som möjligt?

Läs mer

Det finns en beredskap i staden för att möta kriser av olika slag. Flera dokument tar upp möjliga konsekvenser av klimatförändringarna.

I Strategi för arbetet med krisberedskap och civilt försvar i Mölndals stad 2019–2022 slås det fast att en beredskapsplan för livsmedelsförsörjning respektive för drivmedelsförsörjning ska tas fram senast 2022.

En nödvattenplan ska också arbetas fram.

Övriga relevanta dokument

Källor

  • Målen för 2030 - EU:s politik, initiativ och lagstiftning om miljö-, energi- och klimatmålen för 2030
  • Målen för 2050 - EU:s politik, initiativ och lagstiftning om miljö-, energi- och klimatmålen för 2050
  • Vad är den europeiska gröna given? Faktablad från EU-kommissionen, 2019
  • Vad är ekosystemtjänster, Naturvårdsverket
  • Naturvårdsverket: Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
  • Naturvårdsverket: Rapport 6859
  • Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Stefan Wirsenius
  • Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om: Klimatstrategi
  • Fördjupad miljömålsuppföljning 2019, Mölndals stad
  • Mistra Urban Future: Klimatomställning Göteborg 2.0
  • SMHI: Framtidsklimat i Västra Götalands län
  • Klimatanpassning i Mölndals stad, rapport av Lea Myllylä
  • Översiktsplan för Mölndal, Samrådshandling, 2018
  • Strategi för arbetet med krisberedskap och civilt försvar i Mölndals stad 2019–2022
  • Joe Bidens klimatplan, 2020 SVT nyheter, Så påverkas världen om Trump eller Biden vinner, 2020

Hjälpte den här informationen dig?

|
Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2021-03-03