Minskad tillit

Det svenska samhället bygger mycket på mellanmänsklig tillit. Nu minskar tilliten mot samhällsinstanser i vissa grupper.

Tillit innebär ömsesidigt förtroende mellan människor och gentemot samhället. Länder med hög tillit har i regel en stabil demokrati, stark ekonomi, god folkhälsa och låg brottslighet jämfört med länder som uppvisar lägre tillit. Om olika grupper upplever lägre tillit kan det på sikt inte bara skapa problem för de aktuella grupperna, utan för hela samhället.

När tilliten sviktar minskar tron på demokratin och synen på det offentliga blir mer negativ. Skillnaderna i mellanmänsklig tillit bör vara så små som möjligt mellan olika grupper och den genomsnittliga sociala tilliten bör vara hög.

Sverige

I Sverige är graden av mellanmänsklig tillit bland de högsta i världen. Nästan 80 procent av svenskarna uppger att de litar på andra människor. Trots ökade ekonomiska skillnader har tilliten i Sverige länge varit oförändrad. Nu ser vi dock att tilliten mot samhällsinstanserna minskar i vissa grupper.

Tydliga skillnader mellan sociala grupper

Mellan kvinnor och män är skillnaderna små. Däremot finns det tydligare skillnader mellan olika sociala grupper. Personer med längre utbildning och starkare socioekonomisk situation har högre tillit till andra.

Unga (16–29 år) visar en lägre tillit till andra människor. Bland ungdomar minskar också tilltron till demokratin som det lämpligaste styrelseskicket. Flera socialt utsatta grupper sticker ut med en klart lägre tillit. Det gäller till exempel arbetslösa, personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och personer med sämre hälsa. I dessa grupper syns inte bara låg, utan även minskande tillit.

Ett mer splittrat samhälle med större skillnader mellan ”höglitare” och ”låglitare” är på väg att växa fram i Sverige.

Diagram som visar en jämförelse mellan år 1998 och 2017 och hur tilliten utvecklats mellan olika persongrupper.

Diagrammet visar andel personer med hög mellanmänsklig tillit i olika demografiska och sociala grupper, 2017. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996–2017.

Mölndal

Hur ser tilliten ut i Mölndal? Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (2018) visar att cirka 75 procent av invånarna i Mölndal litar på andra. I Mölndal ses stora skillnader i tillit mellan tjänstepersoner och arbetare. Bland ungdomar uppger runt 75 procent att de har ganska eller mycket stort förtroende för vuxna i allmänhet. Knappt 50 procent av ungdomarna har ganska eller mycket stort förtroende för politiker.

Inflytande, delaktighet och tillit

Som offentlig aktör har vi möjlighet att arbeta för att skapa ett samhälle som stärker de positiva faktorerna som motverkar polarisering.

Några aspekter av inflytande att beakta

I SCB:s medborgarundersökning 2019 ligger vårt resultat på samma nivå som landet i övrigt avseende upplevd grad av inflytande. Mölndal rekommenderas dock att satsa på att öka medborgarnas möjlighet att påverka. Förtroendet för politiken behöver också stärkas.

Cirka 50 procent av de unga vill påverka i den egna kommunen. Andelen ökade mellan 2013 och 2017.

Nära 30 procent av unga i årskurs 8 och nära 40 procent i gymnasiets årskurs 2 har visat samhällsengagemang under det senaste året genom att ha gjort något av följande: Tagit kontakt med någon politiker eller tjänsteperson i kommunen, skrivit ett förslag till kommunens politiker, deltagit i demonstration, diskuterat / gillat / delat inlägg om samhällsfrågor eller politik på internet.

Ytterligare nära 15 procent kan tänka sig att göra något av detta. Det är dock endast drygt 15 procent av de unga som tror att de själva kan föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen.

Att fundera vidare på

  • Vad kan vi göra för att bevara och bygga tillit mellan människor? Mellan invånare och kommun?
  • Hur kan skolan och andra arenor arbeta för att tidigt lägga en grund av tillit hos barn och ungdomar? Finns det andra grupper som är särskilt viktiga att nå?
  • Hur kan vi uppmuntra, skapa utrymme för och kanalisera engagemang och delaktighet hos våra invånare?

Källor

Hjälpte den här informationen dig?

|
Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2021-03-03