Ökad polarisering

Att motverka polarisering är viktigt för att skapa ett jämlikt, tryggt och fungerande samhälle.

Sverige tillhör de länder som har en relativt jämlik inkomstfördelning, men inkomstskillnaderna har även här ökat snabbt sedan 1980-talet. Det kan leda till en ökad polarisering mellan grupper i samhället.

Förutom de rent socioekonomiska utmaningarna har utsatta grupper sämre hälsa, sämre skolresultat, en upplevelse av att ha mindre inflytande, delaktighet och tillit till exempel gentemot politiker och samhället i stort. Det kan skapa en grogrund för populism, misstro mot samhället och främlingsfientlighet.

Mölndal

I dag har vi en stor välmående befolkningsgrupp i Mölndal, med hög utbildningsnivå som ökar över tid. Arbetslösheten är vanligtvis låg liksom andelen med låg ekonomisk standard och/eller försörjningsstöd.

Socioekonomisk analys

Vi har inga tydligt utsatta bostadsområden utan utanförskapet finns insprängt i olika områden. Det gör det inte desto mindre viktigt att arbeta för att stärka situationen för utsatta Mölndalsbor och att så långt det är möjligt motverka polarisering. Att som utsatt leva i relativ fattigdom i ett välmående område utgör i många fall en extra påfrestning.

En socioekonomisk studie har genomförts på bostadsområden i Mölndal. 82 områden grupperas i olika färger utifrån ett antal olika faktorer. Den ger en bild av läget 2017.

Så här ser våra områden ut:

Karta från socioekonomisk studie som genomförts på bostadsområden i Mölndal. 82 områden grupperas i olika färger utifrån ett antal olika socioekonomiska faktorer.

Gula gruppen - Här finns den högsta andelen arbetslösa, högsta andelen med ekonomiskt bistånd liksom födda utanför EU/EFTA. Även ohälsotalet är som högst här. Här bor drygt 20 procent av Mölndalsborna.

Blå gruppen - I den ”blå gruppen” är andelen arbetslösa och med ekonomiskt bistånd också högre än i de övriga områdena, dock generellt sätt lägre än i de gula. Här bor 25 procent av invånarna.

Övriga grupper - I de två mest resursstarka områdena (lila och gröna) hittar vi 33 procent av befolkningen. Resterande 21 procent bor i områden (orange) som karaktäriseras som stabila men med lägre utbildningsnivå än i de två starkaste områdena.

För att ge en bild av skillnaderna följer här en jämförelse mellan det högsta respektive lägsta värdet för olika faktorer. Det är inte ett och samma område som har högsta respektive lägsta värde, utan det är olika områden för olika faktorer.

Utsatta grupper

Relativt få personer i Mölndal lever i ekonomisk utsatthet. Vi har få hushåll vars ekonomiska standard understiger 60 procent av medianen i riket. Andelen som får försörjningsstöd är låg. De flesta som får det är utrikes födda.

Andelen som är i långvarigt försörjningsstöd är dock hög. Under 2018 hade 43 procent av biståndsmottagarna haft bistånd 10–12 månader under året, jämfört med genomsnittet för landets kommuner som var 28 procent. Bilden är att många av dessa lider av ohälsa och behöver hjälp i kontakten med andra samhällsfunktioner såsom sjukvården och Försäkringskassan.

Nära kopplat till utsatthet och polarisering är människors hälsa.

Hälsa

En god hälsa är viktigt både för individen och ur ett samhällsperspektiv. Överlag utvecklas hälsan i en positiv riktning. Medellivslängden ökar i Mölndal, regionen och riket. Dock ökar skillnaderna mellan olika gruppers hälsa, vilket bidrar till en tilltagande polarisering. Det finns på gruppnivå ett starkt samband mellan social position och hälsa.

En av de viktigaste faktorerna för människors hälsa är utbildningsnivå. En i dag 30-årig Mölndalsbo med eftergymnasial utbildning förväntas ha en sex år längre återstående medellivslängd jämfört med en person med lägre utbildning.

Generellt sett upplever Mölndalsbon en god hälsa. Tre fjärdedelar i gruppen 16–84-åringar skattar sin allmänna hälsa som god eller mycket god, vilket är något högre än i länet. Män mår i stort bättre än kvinnor och yngre bättre än äldre. Vi ser att ohälsan är högst i de gula områdena i den socioekonomiska analysen.

Psykisk ohälsa

Ett utropstecken är dock ökningen av den psykiska ohälsan. Det är den största orsaken till sjukskrivning bland både kvinnor och män, i Mölndal och riket. Det är vanligast i åldrarna under 50 år. Stress är den vanligaste orsaken, vilket har ökat de senaste åren. Psykisk ohälsa ökar också kraftigt bland ungdomar. Ökningen sker bland såväl tjejer som killar, men är betydligt vanligare bland tjejer. Det är vanligast i socioekonomiskt svagare grupper liksom bland unga med funktionsvariation, hbtq-identitet och utländsk bakgrund. Samtidigt ser vi en stressproblematik kopplat till prestationskrav i vissa grupper med starkare socioekonomi.

En av de arenor som är viktig för att lägga grunden till ett jämlikt samhälle är skolan.

Gå klart skolan

Elevers socioekonomiska bakgrund har betydelse för skolresultatet, varav den viktigaste faktorn är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Fullföljd skolgång är en nyckel till goda livsvillkor.

När det gäller meritvärde för årskurs 9 tillhör Mölndal den fjärdedel av Sveriges kommuner med högst andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen. Andelen elever med gymnasiebehörighet minskar på nationell nivå och ligger för i år på 86 procent. I Mölndal ökar denna siffra i stället och ligger nu på 88 procent, vilket är det högsta resultatet på många år.

Hög lärarbehörighet

Mölndal är bland de kommuner i landet som satsar minst pengar på skola och förskola och har låg personaltäthet. Antalet elever per lärare är näst högst i Sverige. Hög utbildningsnivå hos föräldrarna och hög lärarbehörighet ger dock effekt i goda resultat för Mölndalseleverna. Skolor med högre personaltäthet når ett bättre resultat.

Andelen elever i åk 9 med föräldrar som har eftergymnasial utbildning är hög i Mölndal, 69 procent (58 procent i riket). Det finns dock stora skillnader mellan skolorna avseende föräldrars utbildningsnivå, vilket är den mest betydelsefulla faktorn för elevers skolresultat. Skillnaderna har dock minskat något de senaste åren.

Att fundera vidare på

  • Hur kan vi främja sammanhållning och motverka polarisering? Vilka insatser behöver vi prioritera?
  • Hur hittar vi och hur stöttar vi de utsatta grupperna i Mölndal?
  • Hur kan vi tillsammans göra tidiga insatser som främjar barn och ungas goda uppväxtvillkor?
  • Hur kan vi främja tryggheten i samhället?

Läs mer

  • Den sociala kompassen 2019, Mölndals kommun, Statisticon
  • Livsvillkor i Mölndal

Källor

Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2021-08-03