Ökande förväntningar på väl­färden

Förväntningarna på välfärden förväntas bli större samtidigt som resurserna riskerar att bli allt mindre.

Det finns flera anledningar till att förväntningarna på välfärden ökar. Tillgången till ny teknik är en starkt bidragande orsak. Det blir en utmaning för kommunen att leva upp till dessa förväntningar i framtiden. Antalet barn, unga och äldre ökar i Sverige och det i en snabbare takt än den arbetsföra delen av befolkningen. Det leder till att behovet av välfärdstjänster ökar samtidigt som det blir allt svårare att få arbetskraft och skatteintäkter att räcka till - gapet mellan kostnader och intäkter ökar.

Varför stiger förväntningarna?

Ny teknik har skapat möjlighet till snabba lösningar på människors många behov. De yngre generationerna är födda in i det uppkopplade samhället och har förväntningar därefter.

Friskare äldre

Dagens pensionärer har även de en större och annorlunda förväntan vad gäller service och krav på kommunen än tidigare. Äldre är överlag friska allt längre upp i åldrarna. De så kallade YOLD (young olds) tar allt mer plats i samhället. Begreppet har myntats i Japan, där det är personer i åldersgruppen 65–75 år som räknas till denna kategori. De jobbar längre, är friskare och har bättre ekonomi än tidigare generationer.

Utbildningsnivån bland Mölndalsborna är mycket hög, vilket tenderar att driva upp förväntningarna på välfärden.

Nya plattformar med digitalisering

Den snabba teknikutvecklingen har bidragit till att enskilda personer i större utsträckning förväntar sig att enkelt och omedelbart få sina behov tillfredsställda. 24 timmarssamhället har blivit en realitet.

Med bara några klick kan medborgaren få fakta och statistik om olika verksamheter. Det är självklart positivt med transparens, samtidigt som möjligheterna att göra enkla jämförelser också driver upp kraven.

Digitaliseringen och utvecklingen av sociala medier har skapat nya plattformar och förutsättningar för att skapa opinion och driva frågor.

Innovation - nya arbetsformer och ny teknik

Förutom att se över vilka tjänster vi erbjuder behöver vi också ompröva och utveckla hur de utförs. Genom att ta tillvara kompetens och förändringstankar i organisationen kan det driva på en lösningsfokuserad verksamhetsutveckling. Vissa verksamheter kan bli effektivare med hjälp av tekniska lösningar, andra kräver framför allt ett nytt tankesätt.

En studie, Innovationsbarometern, visar att behov och förväntningar från medborgarna är den viktigaste faktorn för att driva utveckling och förnyelse i verksamheten. Faktorer som anses ha stor betydelse för innovationsförmågan är tillgång till kompetens, organisationskultur med ett tillåtande klimat, ledningsstöd, riskhantering och finansiering.

Våga prioritera och kommunicera

Med en krympande kommunal ekonomi blir en sannolik konsekvens att staden inte längre kan erbjuda alla de tjänster vi gör i dag. Vi behöver ha en medveten hållning i våra prioriteringar.

Genom att involvera invånare och brukare får de information, möjlighet till inflytande och kan bättre förstå processer och prioriteringar. Det är viktigt att låta alla grupper komma till tals, inte bara de starkaste grupperna som har makt och kraft att driva sina frågor. Att använda en strukturerad medborgardialog kan vara ett sätt att skapa delaktighet, öppenhet och transparens.

Även i tider av krympande ekonomi måste vi våga prioritera långsiktiga satsningar som främjar till exempel hälsa eller inkludering. Vi får inte se alltför snävt till kortsiktiga ekonomiska hänsyn utan våga ta modiga och kloka beslut som har god effekt på både individers förutsättningar till ett gott liv och i förlängningen till en god samhällsekonomi.

Ökad samverkan med andra aktörer

I framtiden kan vi behöva ha ett bredare perspektiv på vem som producerar olika välfärdstjänster. Ökat samarbete med till exempel näringsliv, föreningar och volontärer är en möjlighet att både kunna bidra till att lösa finansieringsfrågor och utförande av olika tjänster. Olika samhällsaktörer har ofta ett intresse av att öka attraktiviteten i lokalsamhället och tar ett allt större ansvar för att bidra till den utvecklingen.

Att fundera vidare på

  • Hur ska vi möta stigande förväntningar på kommunal service hos allt mer medvetna invånare i kombination med att de kommunala resurserna minskar?
  • Hur kan vi säkerställa att vi möter alla grupper i samhället på ett likvärdigt vis?
  • Hur kan vi bli bättre på att få balans mellan det kortsiktiga och långsiktiga perspektivet i våra prioriteringar?

Källor

Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2021-03-02