Värderings­förändringar

Globalisering och teknikutveckling gör att fler får tillgång till information snabbare än någonsin. Hur påverkas våra värderingar av detta?

Skillnaden mellan värderingar i olika länder minskar i takt med att människors livsvillkor närmar sig varandra. Polarisering inom ett land kan dock göra att skillnaderna inom en generation eller mellan olika delar av landet blir större.

Sverige

Människor i Sverige vill göra sina egna individuella val. Det visar undersökningen World Values Survey som jämför olika länder utifrån olika värderingsperspektiv.

Sverige placeras högst upp i högra hörnet - som det land i världen där värderingar kopplade till valmöjligheter, jämställdhet, självbestämmande och medbestämmande värderas högst.

Vi är också det land som är mest sekulariserat, religionen har mycket liten inverkan på våra val och värderingar.

Diagram från undersökningen World Values Survey som jämför olika länder utifrån olika värderingsperspektiv. Sverige placeras högst upp i högra hörnet som det land i världen där värderingar kopplade till valmöjligheter, jämställdhet, självbestämmande och medbestämmande värderas högst.

Bilden visar en jämförelse av olika länder utifrån olika värderingsperspektiv, källa: World Values Survey.

Vi har inte bara utpräglat höga individualistiska ideal, utan också solidariska och toleranta tankemönster, byggda på en hög grad av tillit, både till den egna gruppen och till människor som vi inte känner.

Hur kommer våra värderingar att påverkas i klimatkrisens och coronapandemins spår? Kommer vi att se mer till det gemensamma ”goda” och låta våra egna behov stå tillbaka? Hur kommer den mångfald och större skillnader i invånarnas kulturella och socioekonomiska bakgrund vi i dag ser i det svenska samhället påverka våra värderingar på sikt?

Är demokrati inte längre en självklarhet?

Kairos Future visar i en rapport att det inte är självklart att alla ser demokrati som det bästa systemet. En knapp fjärdedel av svenskarna är öppna för ”att ha en stark ledare som inte behöver bekymra sig om riksdag och politiska val”. Mer än 40 procent kan tänka sig expertstyre. Var tredje svensk anser att rätten att få rösta bör kopplas till ett kunskapskrav. Bland ungdomar är andelen 50 procent.

Många känner att de stora utmaningarna som till exempel klimatkrisen behöver lösas snabbt och kraftfullt och litar inte på att de demokratiska systemen kan tillgodose det. Det går att se en stor nedgång i de yngre generationernas tilltro till ekonomiska, sociala och politiska system, som exempelvis det egna landets regering, media och företag.

Filterbubblor påverkar

Nya mönster för hur nyheter konsumeras, ökningen av sociala medier och dess filterbubblor påverkar hur vi ser på samhället. Nyhetsutbudet blir mer selektivt, det kan leda till ökade klyftor i kunskap och deltagande i samhällslivet. Vi har länge sett ett minskat engagemang i politiska partier. Engagemang i samhällsfrågor kan dock ta sig andra uttryck, såsom ett aktivt föreningsliv eller klimatstrejker.

Parallellt ser vi att näringsliv, föreningar och enskilda personer på olika sätt engagerar sig i utvecklingen av samhället och kanske kommer att ta ett större ansvar i utförandet av gemensamma välfärdstjänster i framtiden.

Hur ser unga i övrigt på framtiden och vilket samhälle kommer de att vilja leva i?

Generation Y och Z - vilka är de?

De två yngsta generationerna är kända som Generation Y respektive Z.

Generation Y (Millenials) – födda 1980-1996

Denna generation sägs vara idealistisk och kollaborativ. Fler lockas av att göra en god gärning för samhället i stort (46 procent) än av att få barn och starta familj (39 procent). De sägs vara drömmare och växte upp med en bild av att man kan bli vad man vill.

Generation Z – födda 1997–mitten av 00-talet

Denna generation sägs vara realistisk och självständig. Moral, ordning och reda samt sparande värdesätts. En bra utbildning som ger möjlighet till ett bra jobb är viktigt. De känner stort ansvar för hållbarhetsperspektiven och klimatfrågor. Det är genomgående i livsvalen, från var de arbetar till vilka företag de vill stödja genom att köpa deras produkter.

Dessa ungdomar har levt i skuggan av terrorhot, finanskris, krig, klimathot och nu en pandemi. Att växa upp under dessa osäkra förhållanden antas skapa en högre förväntan hos de unga om att det offentliga tar ansvar och säkrar medborgarens trygghet. Politikens betydelse för att forma samhället kan öka. Förmodligen kommer de unga att kräva mer kraftfulla beslut för att minska klimatkrisen.

Psykisk ohälsa ökar i samhället. Ett prestationsinriktat samhälle med höga krav och pressen från sociala medier kan vara en orsak. Allt fler unga anger att de upplever ångestproblematik.

Mölndal

I en tid som kan tänkas komma att präglas av ökad polarisering och minskning av de traditionella välfärdstjänsterna är det viktigt att uppmuntra och kanalisera engagemang och delaktighet hos våra invånare. Dels finns det värdefulla kunskaper att ta tillvara, dels är det viktigt att skapa en känsla av inkludering i samhället. Demokratiska värden behöver stärkas.

Att fundera vidare på

  • Hur kan vi verka för att behålla och stärka demokratiska värden i samhället? Hur kan vi möta ungdomars förväntningar på hur ett samhälle ska fungera och ta tillvara deras engagemang?
  • Hur påverkas våra värderingar av de kriser vi har sett de senaste åren (såsom flyktingkris, klimatkris och coronapandemin)?
  • Hur påverkas våra värderingar av den ökade mångfalden i samhället?

Källor

Hjälpte den här informationen dig?

|
Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2021-02-09