Demografisk utveckling

Det demografiska perspektivet ger möjlighet att se mönster och förbereda sig för hur befolkningen kommer att vara sammansatt framåt.

När stora årskullar lämnar sina barndomshem behöver det finnas bostäder och med många äldre behöver äldrevården dimensioneras utifrån det. Befolkningen sätter ramarna för både utgifterna och intäkterna.

Världen

Mänskligheten går från att leva korta liv i stora familjer till långa liv i små familjer. Gapet mellan de som lever längst och kortast minskar i världen. Utbredningen av människor som lider av undernäring sjunker. Vi har det bättre på en rad punkter.

Det är osäkert hur utvecklingen för den globala migrationen kommer att se ut framöver. Något som dock är säkert är att vi blir fler äldre.

Prognoser

Många tror att världens befolkning växer snabbare än någonsin, men så är inte fallet. Tillväxttakten minskar trots att medellivslängden ökar och spädbarnsdödligheten minskar. De senaste 50 åren har antalet barn som föds per kvinna nästan halverats i världen. Bedömningen är att snittet kommer att fortsätta att sjunka. Det är kopplat till välstånd, utbildning och kvinnors makt över att planera sitt barnafödande.

Enligt FN:s beräkningar kommer befolkningen att minska i över 50 länder under de närmsta 30 åren, bland annat i Kina. Det får konsekvenser för ekonomin och för kompetensförsörjningen.

Migration

Troligen kommer den globala migrationen att vara en viktig fråga framåt. Krig, brist på livsnödvändiga resurser, naturkatastrofer och växande ekonomiska klyftor är exempel på faktorer som kan komma att sätta fler människor på flykt.

Mycket av den förväntade befolkningsökningen de kommande åren antas ske i Afrika, i många fall i några av världens fattigaste länder. Strömmar från landsbygd till större städer, och ekonomisk och klimatrelaterad migration väntas öka. Samtidigt står många av Europas länder inför en befolkningsminskning och en åldrande befolkning.

Sverige

Av flera olika anledningar är demografiska frågor högaktuella i Sverige. Vi ser ett demografiskt gap som är ett bekymmer både för samhällets finansiering och för kompetensförsörjningen. Den rådande pandemin sätter fokus på boende, livsvillkor och dödlighet. Människorna som ska utföra tjänsterna, producera det vi konsumerar och skapa välståndet börjar bli för få. Andelen äldre ökar. Det demografiska gapet sätter press på samhällsinstitutionerna.

Det föds inte tillräckligt med barn för att balansera den takt i vilken de äldre grupperna växer. Snittåldern för förstföderskor ökar. Tidigare har utvecklingen motverkats av en invandring som, oftast, innebär en föryngring av befolkningen. Sverige har historiskt kunna dra nytta av invandring under år då efterfrågan på arbetskraft har varit stor. I närtid har utmaningen legat i att se till så att människor som invandrat också matchas till de yrken där behoven är stora.

Arbetskraften

Det blir allt vanligare att äldre arbetar efter pensionsåldern, men det råder ändå en obalans mellan utbud och efterfrågan på svensk arbetsmarknad. Ungdomar utbildar sig länge, vilket i sin tur leder till att de anländer till arbetsmarknaden lite senare. För att behålla nuvarande välfärdsnivå behöver vi arbeta längre upp i åldrarna.

Covid-19 och medellivslängd

Under 2020 var folkökningen den lägsta på 15 år. Migrationsnettot var lågt och många avled som en följd av covid-19. Enligt Folkhälsomyndigheten dog 7 752 personer fler än vad som prognostiserats.

I ljuset av pandemin upptäckte många människor innebörden av ordet överdödlighet. Det var framför allt äldre män som avled i större utsträckning än väntat enligt Folkhälsomyndigheten. I vissa yngre åldrar var det dock i stället lägre dödlighet. Sammantaget sjönk dock medellivslängden i Sverige tydligt, vilket inte har observerats sedan 1968.

Medellivslängd är ett mått som inte bara är intressant att analysera under en pandemi. Det bär också på kunskap om skillnader i livsvillkor beroende på socioekonomi. Under perioden 2012 till 2020 ökade skillnaderna något mellan högutbildade och övriga när det gäller medellivslängd. Under 2020 var skillnaden drygt fem år både för kvinnor och män. Det finns också studier som pekar på hur covid-19 oproportionerligt drabbat socioekonomiskt svaga grupper.

Mölndal

Mölndalsborna är relativt unga, har hög utbildning och god inkomst. I framtiden finns mycket som talar för att Mölndalsborna fortsatt kommer att vara yngre än riksgenomsnittet, men samtidigt vet vi att befolkningen åldras.

Ålder och socioekonomi

De kommande tio åren bedöms befolkningen öka i princip i alla åldrar. Mest väntas spannet 25–44 öka. Även i åldrarna 55–69 år väntas ökningen vara stor och likaså bland barn. Det här hänger ihop med vilka stora grupper som redan i dag bor i kommunen och antagandet om fortsatt hög inflyttning.

Andelen äldre invånare är låg i kommunen. Samtidigt har Mölndal, liksom många andra kommuner i Sverige, en stor kull av fyrtiotalister. I takt med att de blir äldre kommer nya behov att skapas. I framtiden är det troligen så att våra äldre kommer att vara friska längre.

Hög rörlighet

Det är många som flyttar in och ut ur Mölndal årligen. Det är också många som arbetspendlar över kommungränsen. Viktiga förklaringar är det strategiska geografiska läget med goda kommunikationer, attraktiv bostadsmarknad och stark arbetsmarknad. De kommande åren kommer sannolikt de här kännetecknen att stimuleras genom infrastruktursatsningar som ytterligare stärker kommunikationerna. Mycket talar för att den höga rörligheten av invånare kommer att vara fortsatt hög.

Att fundera vidare på

  • Den framtida befolkningsutvecklingen medför att behovet av välfärd växer, samtidigt som skatteintäkterna växer långsammare än kostnaderna. Hur kan vi möta den utmaningen? Om Mölndals stad inte kan göra allt som görs i dag - vad ska prioriteras i vår verksamhet på längre sikt?
  • Antalet unga och äldre Mölndalsbor ökar framöver. Hur påverkar det vår verksamhet? Hur kan deras behov mötas?
  • En växande befolkning medför också ökade krav på omhändertagande av grupper med omsorgsbehov utifrån till exempel LSS och psykisk ohälsa. Hur kan vi möta de behoven?

Källor

Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2022-03-18