Klimatförändringar

De största hoten mot planeten och dess förmåga att upprätthålla våra samhällen är klimatförändringarna och hotet mot den biologiska mångfalden.

FN:s klimatpanel IPCC har slagit fast att det med största sannolikhet är människan som har orsakat de klimatförändringar vi ser. Om utsläppen fortsätter i samma omfattning kommer de att ge upphov till förändringar med djupgående konsekvenser för ekosystemen runt om i världen och för människor, samhällen och försörjningsmöjligheter.

Det finns en rad internationella mål, strategier och överenskommelser med syfte att minska utsläppen av växthusgaser och att minska sårbarheten till följd av klimatförändringarna.

Världen

Agenda 2030, FN:s globala mål för hållbar utveckling, är ett internationellt ramverk som påverkar oss både nationellt och lokalt. Dess 17 globala mål har till syfte att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

Parisavtalet visar vägen

Enligt Parisavtalet ska den globala temperaturökningen hållas till långt under två grader, med målet att den ska stanna vid högst 1,5 grader. För att nå dit slår IPCC fast att hela världen bör minska nettoutsläppen av växthusgaser till i genomsnitt högst ett ton per person senast 2050. Minskningen måste ske i en sådan takt att koldioxidutsläppen globalt halveras till 2030 jämfört med 2010. Det är alltså i hög grad ett mål som påverkar Sverige och Mölndal.

2021 hölls COP 26 (FN:s klimatkonferens 2021) i Glasgow. Resultatet blev att länderna uppmuntras att skärpa sina klimatmål redan nästa år, stödet för klimatanpassning ska fördubblas till år 2025 och för första gången omnämns fossila bränslens roll i klimatomställningen. I mötets samlingsbeslut finns skrivningar om utfasning av subventioner till fossila bränslen, mer ambitiösa utfästelser om 1,5-gradersmålet och vikten av rättvis omställning.

Ambitiösa EU-mål

Målen i EU:s gröna giv om att ekonomin och samhället i EU ska bli klimatneutralt till 2050 har omvandlats till bindande lagstiftning. EU har också tagit fram en strategi för klimatanpassning som utgör en långsiktig vision för hur EU senast 2050 ska bli ett klimattåligt samhälle, som är helt anpassat till de oundvikliga konsekvenserna av klimatförändringarna.

Sverige

I genomsnitt bidrar varje svensk till utsläpp av nio ton växthusgaser per år. Hushållen står för cirka hälften av utsläppen. Transporter svarar för 20 procent, livsmedel för cirka 20 procent och boendet för ungefär 10 procent av de totala nivåerna.

Svenskarnas utsläpp av växthusgaser behöver minska från nio ton till mindre än ett ton per person under perioden 2040–2050 för att nå Paris-avtalets 1,5-gradersmål.

Miljömål

Sveriges miljöpolitik utgår från generationsmålet för miljöarbetet och från 16 nationella miljökvalitetsmål. De är en viktig utgångspunkt för Sveriges nationella genomförande av FN:s Agenda 2030 och EU:s mål om klimat och energi.

På viktiga områden som miljö- och klimatpåverkan från konsumtion samt ekosystemens återhämtning och bevarandet av biologisk mångfald, går utvecklingen i många avseenden åt fel håll. Under de närmaste åren behöver hela samhället öka takten i miljöarbetet om vi ska nå uppsatta mål till år 2030.

Klimatpolitiskt ramverk

Riksdagens klimatpolitiska ramverk innehåller klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Sveriges klimatmål är i paritet med Parisavtalets temperaturmål. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, för att därefter uppnå att utsläppen är mindre än noll och halten av växthusgaser i atmosfären sänks.

Mölndal

Staden uttrycker i sina kommunfullmäktigemål att vi ska bedriva det miljö- och klimatarbete som krävs för långsiktigt hållbar utveckling. En ny klimat- och energiplan för att minimera klimatpåverkan är under utarbetande. Mölndals stad står även bakom Västra Götalandsregionens Klimat 2030, vars målsättning är att ställa om till en fossiloberoende region 2030.

Som kommun har vi ett stort ansvar för att bidra till att miljömålen kan uppfyllas och se till att förutsättningarna finns för att Mölndalsbor, näringsliv, föreningar och alla som passerar vår kommun kan ta miljöhänsyn. Staden kommer att behöva genomföra både direkta och indirekta insatser för att själv bidra till minskad miljö- och klimatpåverkan framöver.

En så kallad koldioxidbudget tydliggör de utmaningar samhället står inför för att uppnå Parisavtalet. En koldioxidbudget på lokal nivå utgår från de utsläpp av enbart koldioxid som sker inom kommunens gränser. För Mölndals del visar en sådan budget att utsläppen behöver minska i en takt om 17 procent årligen för att vi ska bidra till att nå tvågradersmålet.

Mölndals stad påverkas i dag, och med största sannolikhet i framtiden, av klimatförändringar i form av bland annat översvämningar, höga temperaturer, torka och mer växlande väderförhållanden. Det ställer högre krav på att säkerställa samhällsplanering och genomtänkt lokalisering av nybyggnationer för att förebygga tänkbara klimatrisker. Även befintliga byggnader och verksamheter kan behöva ses över och åtgärdas för att skydda både byggnader, infrastruktur, natur och människor.

Det finns en del verktyg vi kan använda oss av för att kunna stå emot klimatförändringar, till exempel att främja biologisk mångfald och nyttja ekosystemtjänster. Insatser för att minska utsläppen och insatser för att minska effekter av klimatförändringar förstärker varandra.

Att fundera vidare på

  • Vilka är de viktigaste insatserna våra verksamheter kan göra för att bidra till ett miljömässigt hållbart samhälle?
  • Mölndal växer - hur kan det säkerställas att planering och byggande bidrar till att skapa en robust och miljömässigt hållbar stad?
  • Hur kan Mölndals stad stödja Mölndalsborna att göra klimatsmarta val och anpassa sig till det förändrade klimatet?
  • Hur kan vi systematiskt arbeta för att klimatanpassa så effektivt som möjligt?

Källor

Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2022-02-10