Nya ekonomiska förutsättningar

Det har varit ett oerhört händelserikt år. Världs­ekonomin präglades i början av 2022 av en snabb åter­hämtning efter coronapandemin med fortsatt låga räntor, något stigande inflation samt brist på vissa varor och komponenter.

Sen ville verkligenheten något annat.

Världen

I februari anfölls Ukraina av Ryssland. Kriget har bidragit till en försämring av den globala konjunkturen och att återhämtningen efter pandemin har avstannat. Inflationen har stigit till rekordnivåer och Europa har drabbats av en energikris i samband med utfasningen av rysk gas och olja.

Centralbankernas inflationsbekämpning, med höjda styrräntor, sänker efterfrågan men att komma till rätta med inflationen ses som avgörande.

Enligt Riksbanken är hög inflation skadligt för ett lands ekonomi och innebär en hög variation i prisutvecklingen. Detta föder osäkerhet. Förtroendet för landets valuta urholkas och hushållens incitament att spara minskar. Det blir också svårare att planera inköp och veta vad som ska krävas vid löneförhandling. För företag ökar osäkerheten gällande investeringar, inköp och prissättning.

Nordea uppskattar i december 2022 att globalt BNP kommer att öka med 2,3 procent under 2023 och med 2,6 procent under 2024. Globalt BNP brukar vanligtvis öka med ungefär 3,5 procent per år. Konjunkturen väntas förbättras igen under 2025.

Sverige

Den svenska ekonomin följer i stort världsekonomin. Inflationen uppgick i oktober 2022 till 9,3 procent jämfört med ett år innan, och påverkar nu alla ekonomins sektorer. Riksbanken höjde styrräntan i november till 2,5 procent i syfte att uppnå inflationsmålet på 2 procent. Fler höjningar är att vänta i början på 2023.

Hushållen drabbas hårt då den totala kostnadsökningen från exempelvis livsmedel, energi, drivmedel och räntor väntas bli högre än nivån på löneökningarna.

Svenska hushåll är dessutom, enligt Konjunkturinstitutet, mer räntekänsliga än hushåll i andra länder på grund av hög belåningsgrad och korta räntebindningstider. Hushållens pessimism har även börjat sprida sig till näringslivet vilket gör att företagen på sikt riskerar få svårt att hålla lönsamheten uppe samtidigt som investeringar tenderar att skjutas på framtiden. Svensk exportindustri påverkas negativt när världshandeln minskar.

Visserligen medför den svaga kronkursen att svenska produkter blir förhållandevis billiga men det leder även till att råvaror och komponenter som köps utomlands blir dyrare. Arbetslösheten bedöms, enligt bland annat SKR och SCB, att öka något under 2023 dock från relativt låga nivåer.

Lågkonjunktur möts i regel av en aktiv finanspolitik med omfattande statliga satsningar och stimulanser. Men med de förutsättningar som nu råder riskerar den typen av åtgärder att bli kontraproduktiva eftersom inflationen då skulle drivas på ytterligare. Detta återspeglas i regeringens budget för 2023 som beskrivs som återhållsam, trots att Sverige egentligen har goda statsfinanser.

Även nivån på löneökningarna påverkar inflationen. Traditionellt sett har löneökningarna i Sverige hållits på en nivå där de inte har bidragit till en ökad inflation. Inför årets förhandlingar mellan fack och arbetsgivare påverkar dock de stigande priserna arbetstagarnas förväntningar på högre löneökningar.

Enligt SKR är ”frågan är inte längre om Sverige går mot en lågkonjunktur utan hur snart vi når dit samt hur djup den blir”. I december bedömde SKR att svensk BNP kommer att sjunka med 0,6 procent under 2023 för att därefter öka med 1,4 procent respektive 2,4 procent under 2024 och 2025. Uppskattningen är samstämmig med bedömningar från andra institut.

Kommunerna

De svenska kommunerna har under de senaste åren haft rekordresultat men i takt med den tilltagande lågkonjunkturen vänts trenden brytas under 2023 och 2024. Skatteintäkterna, som är kommunernas viktigaste intäktskälla, kommer enligt SKR visserligen att fortsätta öka nominellt men det reala skatteunderlaget väntas minska.

Kommunernas köpkraft beräknas sjunka med närmare två procent till följd av pris- och löneökningar samt inflationens effekt på pensionskostnaderna samt införandet av ett nytt pensionsavtal. Det starka utgångsläget medför dock att kommunerna på kort sikt kan undvika neddragningar i verksamheten.

Mölndal

Mölndal har under många år haft en god ekonomi. Samtidigt förändras förutsättningarna att bedriva verksamhet i takt med att befolkningen växer och dess sammansättning ändras. Prognoserna från SCB visar att det, i riket, främst är andelen äldre över 80 år som kommer att öka framöver, medan andelen barn och unga inte väntas öka i samma takt som det tidigare antagits.

Det medför att det ökade demografiska trycket på välfärden inte blir riktigt lika kraftigt som tidigare antagits. Befolkningsökningen i Mölndal har under de senaste åren saktat ner. Det är viktigt att den kommunala verksamheten anpassas utifrån de demografiska förutsättningarna.

Genom skatteutjämningssystemet är det utvecklingen av skatteunderlaget i hela riket som styr storleken på skatteintäkter och inkomstutjämning i respektive kommun. Prognoserna från SKR visar att Mölndals ekonomiska förutsättningar är utmanande inför de kommande åren.

Ekonomin påverkas också av kostnadsutjämningssystemet, som är en kostnadsneutral omfördelningsmodell mellan landets kommuner. Mölndals strukturella förutsättningar i form av demografi och socioekonomi har under senare år förbättrats mot riket, vilket medför ett försämrat utfall eftersom ersättningarna från kostnadsutjämningssystemet kommer att minska.

Stadens ekonomi påverkas också av ett ökat investeringsbehov kopplat till renovering och ersättning av äldre uttjänta lokaler, befolkningsutveckling, krav från statliga reformer och utökad service till medborgarna. Oron i omvärlden bidrar till en ökad osäkerhet kring genomförandet av investeringsprojekt men även avseende kostnader och finansiering. Högre räntekostnader riskerar att ta utrymme från andra delar av den kommunala verksamheten.

Utmaningarna som Mölndal står inför innebär att de behov av effektiviseringar, besparingar och omstruktureringar med fokus på digitalisering och förebyggande arbete som fanns före pandemin i mycket kvarstår för att staden även fortsatt ska kunna ha en god ekonomi med gynnsamma förutsättningar framöver.