Nya ekonomiska förutsättningar

Den ekonomiska utvecklingen fortsätter att vara dramatisk som en effekt av tidigare års påverkan från pandemi och krig i Ukraina. Den rekordhöga inflationen under 2023 är på väg tillbaka ner mot normala nivåer och räntorna väntas sänkas under 2024.

Det bidrar positivt till att stötta konjunkturen. Den förhöjda prisnivån är dock bestående och räntorna antas inte bli lika låga som före uppgången, vilket medför en fortsatt dämpad efterfrågan, höjd arbetslöshet och en minskning av kommunernas reala skatteunderlag. De ekonomiska förutsättningarna kommer vara fortsatt utmanande framöver.

Världen

Omvärlden är i många aspekter fortsatt orolig men trotts det har världsekonomin återhämtat sig från coronapandemins effekter och många av de tidigare problem som fanns kopplat till bland annat utbudsstörningar. Bristen på vissa varor i kombination med den aktiva finanspolitik som många regeringar bedrev under pandemin ledde under 2023 till den högsta inflationen på många år i flertalet länder. Inflationen späddes även på av kriget i Ukraina som tidvis påverkat utbudet av framför allt råvaror, energi och drivmedel.

Globalt råder nu en mild lågkonjunktur. Centralbanker världen över har med hjälp av höjda räntor, bedrivit en aktiv penningpolitik för att få ner inflationen. Enligt Riksbanken är en hög inflation skadlig för ett lands ekonomi och innebär en hög variation i prisutvecklingen. Detta föder osäkerhet. Förtroendet för landets valuta urholkas och hushållens incitament att spara minskar. Det blir svårare att planera inköp och veta vad som ska krävas vid löneförhandling. För företag ökar osäkerheten gällande investeringar, inköp och prissättning.

Mot slutet av 2023 har den höga inflationen börjat ge vika och alltmer återgått till normala nivåer. De höga räntorna kvarstår men flertalet bedömare tror att räntetoppen har nåtts och att räntorna snart kommer börja sänkas, dock inte till så låga nivåer som tidigare. Globalt BNP brukar vanligtvis öka ungefär 3,5 procent per år. SKR bedömer att globalt BNP för 2023 och 2024 ökar med mindre än tre procent per år innan konjunkturen förbättras under 2025.

Sverige

Den svenska ekonomin följer i stort världsekonomin och befinner sig nu också i en mild lågkonjunktur. Riksbanken har under det senaste året höjt styrräntan till fyra procent i syfte att kyla ner ekonomin så att inflationsmålet på två procent uppnås. Inflationen, KPIF som visar tolv månaders förändring, uppgick i december 2023 till 2,3 procent att jämföra med 10,2 procent i december 2022. Som nämnts ovan väntas dock inte priserna sjunka tillbaka utan en flerårig anpassning till högre priser och räntor är att vänta vilket dämpar tillväxten under kommande år. Det höga prisläget påverkar nu, enligt SKR, alla ekonomins sektorer och urholkar köpkraften hos såväl hushåll, företag och kommuner. För första gången på många år minskar både reallönerna och kommunernas reala skatteintäkter.

Enligt SKR sjönk Sveriges BNP med 0,3 procent under 2023, att jämföra med en minskning på 0,2 procent respektive 0,5 procent enligt Konjunkturinstitutet samt regeringen. Utvecklingen av BNP väntas enligt bedömarna blir fortsatt svag under 2024 för att sedan påbörja en viss återhämtning under 2025 då konjunkturen stärks. Jämfört med många andra liknande länder så är svensk ekonomi mer känslig för höjda räntor eftersom skuldsättningsgraden bland svenska hushåll är relativt hög och att många lån har korta bindningstider. Inflationen medför även att den svenska kronan för tillfället är historiskt svag mot andra valutor. Däremot är arbetsmarknaden fortfarande ovanligt stark även om flera bedömare tror att arbetslösheten framöver kommer att öka, något som märks med allt fler varsel inom exempelvis handel- och byggsektorn.

För att inte riskera att öka på inflationen ytterligare bedrivs i Sverige, precis som i många andra länder, en restriktiv finanspolitik vilket bland annat återspeglas i regeringens budget för 2024 som, enligt exempelvis Handelsbanken, får anses vara återhållsam. Statliga stimulanser, som annars ofta används för att motverka lågkonjunktur, tenderar att driva på inflationen ytterligare och därmed bli kontraproduktiva. De svenska statliga finanserna får dock i grunden anses vara stabila.

Kommunerna

De rekordhöga resultatnivåerna från pandemiåren väntas bytas mot stora underskott inom många kommuner och regioner under 2023 och 2024. Det beror främst på en kraftigt stigande pensionsskuld men även på den höga inflationen som bidrar till att det reala skatteunderlaget minskar vilket påverkar kommunernas köpkraft negativt. 2024 står ut som ett historiskt svagt år, kommunernas köpkraft beräknas då sjunka med närmare två procent. För första gången under 2000-talet väntas utvecklingen av det reala skatteunderlaget vara negativ två år i rad. De starka resultatnivåerna från tidigare år medför dock att kommunerna på kort sikt, i viss mån, kan undvika neddragningar i verksamheten.

Mölndal

Mölndals stad har under många år haft en god ekonomi. Det har länge varnats för att kommunernas ekonomi och förutsättningar för att bedriva verksamhet kommer att försämras i takt med att befolkningen växer och dess sammansättning ändras. De senare prognoserna från SCB visar dock att det, i riket, främst är andelen äldre över 80 år som kommer att öka framöver, medan andelen barn och unga inte väntas öka i samma takt som det tidigare antagits. Det innebär att det ökade demografiska trycket på välfärden inte blir riktigt lika kraftigt som tidigare förväntats eftersom behovet av förskola och skola inte längre bedöms bli lika omfattande. Försörjningsbördan på de i arbetsför ålder kommer dock att öka då andelen i denna grupp minskar i förhållande till andelen i behov av kommunal service. Att andelen i arbetsför ålder minskar kommer även att medföra rekryteringsproblem inom samtliga samhällssektorer. Mölndal visar en högre andel barn samt en lägre andel äldre jämfört med riket. Befolkningsökningen i Mölndal har under de senaste åren saktat ner och växer inte i samma omfattning som tidigare. Det är viktigt att den kommunala verksamheten anpassas utifrån de rådande demografiska förutsättningarna.

Skatteintäkterna är den helt dominerande intäktskällan för staden. De senaste prognoserna från SKR visar på att stadens ekonomiska förutsättningar är utmanande inför de kommande åren, vilket har nämnts ovan. Genom skatteutjämningssystemet är det utvecklingen av skatteunderlaget i hela riket som styr storleken på skatteintäkter och inkomstutjämning i respektive kommun. Mölndal har hitintills varit en bidragsmottagare men från 2023 betalas en avgift till inkomstutjämningssystemet. Stadens ekonomiska förutsättningar påverkas också av kostnadsutjämningssystemet, som är en kostnadsneutral omfördelningsmodell mellan landets kommuner. Mölndals strukturella förutsättningar i form av demografi och socioekonomi har under senare år förbättrats relativt riket, vilket medför ett försämrat utfall för staden då ersättningarna från kostnadsutjämningssystemet därmed minskar.

Mölndals ekonomi påverkas också av ett ökat investeringsbehov, dels kopplat till befolkningsutvecklingen, dels för att renovera eller ersätta äldre uttjänta verksamhetslokaler men även i form av utökad service till medborgarna. Kommunen ska dessutom leva upp till de krav som följer av statliga reformer samt möta eventuellt ökande krav på verksamhetens omfattning och kvalitet från exempelvis medborgare och brukare. Lågkonjunkturen har medfört en ökad osäkerhet kring genomförandet av investeringsprojekt främst avseende kostnader och finansiering. Under 2023 har byggkonjunkturen mattats av och i Mölndal är det få nya projekt som påbörjas, dock är flera redan pågående utbyggnadsområden under uppförande. Den höga investeringsvolymen medför att staden sedan något år tillbaka behöver låna pengar för finansiering av projekten. De höga räntekostnaderna som detta medför tar därmed utrymme från andra delar av den kommunala verksamheten.

Utmaningarna i verksamheten i kombination med den ansträngda ekonomiska situationen medför ett behov av effektiviseringar, besparingar och omstruktureringar med fokus på bland annat digitalisering och förebyggande arbete för att möjliggöra att staden ska kunna ha en god ekonomi med gynnsamma förutsättningar även framöver.

Källor och mer information

Aktuell ekonomi, planeringsförutsättningar för åren 2023–2027. Cirkulär 23:56 SKR december 2023
MaklroNytt 3 2023. Cirkulär 23:59 SKR december 2023
Konjunkturinstitutets prognosjämförelse 2023–2027, 2024-01-09
Konjunkturprognosen, Handelsbanken 2023-09-20