Nya livsmönster påverkar platsbundenheten

Historiskt har människor flyttat dit jobben finns. Utvecklingen utgick från naturtillgångar, senare från industri och därefter från infrastruktur och kunskap.

En urbanisering pågår i hela världen och drivs främst av ekonomiska incitament där landsbygden inte längre kan förse befolkningen med arbete, men också av klimatförändringar. Kommer de ökade möjligheterna till distansarbete (för vissa grupper) som vi har sett de senaste åren att ändra människors inställning till var vi kan och vill bosätta oss i framtiden?

Världen

Runt hälften av världens befolkning bor i dag i städer och till år 2050 väntas den andelen öka till cirka två tredjedelar. Ökningen beror främst på att befolkningen i städer i Asien och Afrika förväntas växa.

I USA, men även i Europa, syns tendenser till att storstäder lockar allt mindre. Städer som New York, Los Angeles och London hade under 2020 en ökad utflyttning medan inflyttningen till medelstora städer (med USA:s mått mätt) ökade. Även de nordiska huvudstäderna hade 2020 en ökad utflyttning. Stockholm har i flera år haft en negativ inrikes nettoflyttning där många söker sig till dess kranskommuner.

Sverige

I Sverige väntas kommungrupperna storstäder, pendlingskommun nära storstad samt större stad växa mest av de olika kommungrupperna, med cirka 11 procent till år 2030 jämfört med 2020. Större städer förväntas växa i samma takt som de senaste tio åren och växer därmed något snabbare än storstäder och pendlingskommuner nära storstad.

Är pandemin slutet på urbaniseringen?

Redan före coronapandemin fanns tendenser till att människor sökte sig bort från de allra största städerna. Det tros bero på frågor som tillgång till bostäder och att det är stora årskullar som nu är i den ålder som söker boende utanför storstäder.

”När pandemin väl är över har jag svårt att se att unga människor skulle ha ändrat sina preferenser. Det finns dock en bra chans att de tio största kommunerna i Sverige efter Stockholm, Göteborg och Malmö kommer att växa likt i USA. På senare år har de städerna i Sverige fått tydligare urbana värden som större utbud av kultur och restauranger.”
/Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi på Jönköping International Business School.

I dag finns vissa jobb digitalt

Under pandemin uppmanades att alla som kunde skulle arbeta hemifrån. Hälften av befolkningens yrkesverksamma arbetade då hemifrån, heltid eller viss tid. De allra flesta som arbetat hemifrån under pandemin vill fortsätta att göra det, men i mer begränsad omfattning.

Det medförde att behovet att bo nära arbetet luckrades upp och att arbeta på annan plats än kontoret blev vardag. Samtidigt verkar det finns ett sug tillbaka till kontoret. Kairos Future AB beskriver två motverkande utvecklingsspår:

  • En längtan efter kollegor och den sociala samvaron som en arbetsplats erbjuder. Denna åsikt återfanns även i den interna enkät Mölndals stad gjorde till dem som arbetade på distans. Medarbetarna ansåg sig sakna den informella informationen, de mindre avstämningarna och det sociala sammanhanget.
  • Skönt att slippa pendlandet. Även denna faktor och den flexibilitet det skapar i vardagen och för familjelivet framkom i Mölndals undersökning. I Mölndal ville medarbetarna framöver arbeta hemifrån 1–3 dagar per vecka.

Kontorets roll

Vad blir då kontorets roll framöver och vilket arbete ska utföras där? Vad som sker på ett kontor i dag är inte samma som det en gång var, då det arbete som skulle utföras bara kunde ske med kontorets förutsättningar. Pandemin gav en skjuts åt att göra sitt arbete enbart digitalt. Samtidigt handlar en del arbete i dag om sådant värdeskapande arbete som inte kan lösas på standardiserade sätt utan kan kräva kunskap, koncentration, kreativitet och samarbete med personer i och utanför organisationen. Kontorets roll blir då att skapa förutsättningar för detta arbete.

Mölndal

Det finns många arbetsplatser i kommunen och ett starkt näringsliv. Mölndal är en inpendlingskommun där andelen som pendlar in till kommunen för att arbeta är större än genomsnittet, liksom att dagbefolkningen är större än nattbefolkningen. Om kontorets roll ändras framöver och fler arbetar på distans kommer det att påverka hur många som rör sig i Mölndal under dagtid. Det kan slå negativt mot näringslivet, men innebär ett lägre tryck på kommunikationer.

Det kan också innebära utmaningar kring var personer ska få sin samhällsservice och betala skatt. Har en person två boenden tenderar man att tillhöra och betala skatt i sin stadskommun, medan samhällstjänster nyttjas på båda ställena. Mölndal är ingen sommarstugekommun men likväl uppstår det utmaningar kopplat till fördelning av resurser mellan kommuner när invånare bor alltmer över administrativa gränser.

Att fundera vidare på

  • Hur uppfattas Mölndal – som en del av storstaden Göteborg eller som den ”nära staden”? Vad innebär det i relation till de tecken som finns på att många storstäder har ”växt klart”?
  • Det finns många undersökningar som visar att människor delvis vill arbeta på distans även framöver. Undersökningarna genomfördes under rådande pandemi. Påverkar det dess resultat och hur mycket kommer vi att arbeta på distans framöver i samhället i stort?

Källor

Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2022-02-09