Ökad polarisering och utsatthet

Polarisering kan vara skilda åsikter politiskt eller skillnader i socioekonomiska villkor vilket kan leda till ett mer polariserat samhälle.

Enligt Nationalencyklopedin betyder polarisering ”skärpning av motsättningar”.

Polarisering är en förutsättning för en väl fungerande parlamentarisk demokrati, Vi har traditionellt en låg grad av politisk polarisering i Sverige, men nu ses tecken på ökat ideologiskt avstånd när det gäller frågor som rör mångkultur, identitet, globalisering och migration. Vi kan vara i början av en trend mot ökad ideologisk polarisering, även om de nivåer vi uppmäter i dag inte är alarmerande eller unikt höga.

Sverige

Här diskuterar vi ett antal faktorer som kan kopplas samman med risken för ökade skillnader i samhället och effekter av dessa.

Socioekonomi och utanförskap

Utanförskap och utsatthet skapar lätt en negativ spiral som i förlängningen kan leda till ökad polarisering. Förutom de rent socioekonomiska utmaningarna uppvisar utsatta grupper sämre hälsa och lägre skolresultat. Personer som är beroende av välfärden har oftare än andra grupper en upplevelse av att ha mindre inflytande och mindre delaktighet. De grupperna uppvisar också en lägre tillit till politiker och till samhället i stort.

Sverige tillhör fortfarande de länder som har en relativt jämlik inkomstfördelning, men skillnaden mellan rika och fattiga växer. Delegationen mot segregations (Delmos) årsrapport 2021 visar att segregationen i Sverige har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Andelen fattiga barn ökar i Sverige. Skillnaden i barnfattigdom mellan inrikes- och utrikesfödda barn är större i Sverige än i övriga EU-länder. Det är procentuellt större risk att växa upp i relativ barnfattigdom i Sverige än i övriga nordiska länder.

Mölndal

De flesta Mölndalsbor har goda socioekonomiska förutsättningar. Vi har en befolkning med hög utbildningsnivå som ökar över tid. Arbetslösheten är vanligtvis låg liksom andelen med låg ekonomisk standard och/eller försörjningsstöd. Det finns inga tydligt utsatta bostadsområden utan utanförskapet finns insprängt i olika områden. Det gör det inte desto mindre viktigt att arbeta för att stärka situationen för utsatta Mölndalsbor och att så långt det är möjligt motverka en samhällsutveckling som kan leda till ökad polarisering.

Utsatta grupper

I Mölndal är andelen hushåll med låg ekonomisk standard liten. Relativt få personer lever i hushåll vars ekonomiska standard understiger 60 procent av medianen i riket. 2,5 procent av Mölndalsborna fick försörjningsstöd någon gång under 2020, vilket är cirka hälften av genomsnittet för hela riket. Genomsnittet för utbetalt försörjningsstöd per invånare i Mölndal var ungefär 66 procent av riksgenomsnittet. Antalet Mölndalsbor med försörjningsstöd ökade endast marginellt 2020 jämfört med 2019, pandemin till trots. Summan av utbetalningarna ökade dock med 16 procent under samma period.

Nära kopplat till ekonomisk ojämlikhet är bland annat skillnader i människors hälsa och skolresultat.

Hälsa

Det finns på gruppnivå ett starkt samband mellan social position och hälsa. Överlag utvecklas hälsan i Sverige i en positiv riktning. Dock ökar skillnaderna mellan olika gruppers hälsa.

Generellt sett upplever Mölndalsbon en god hälsa. Tre fjärdedelar av 16–84-åringarna i Mölndal skattar sin allmänna hälsa som god eller mycket god, vilket är något högre än i länet.

En av de viktigaste faktorerna för människors hälsa är utbildningsnivå. En i dag 30-årig Mölndalsbo med eftergymnasial utbildning förväntas ha en sex år längre återstående medellivslängd jämfört med en person med lägre utbildning. Hälsan är generellt sämre i grupper med låg socioekonomisk status, funktionsnedsättning, hbtq-identitet eller födda utomlands.

Psykisk ohälsa

Ett utropstecken är ökningen av den psykiska ohälsan. Det är det främsta skälet till sjukskrivning bland både kvinnor och män, i Mölndal och i riket. Stress är den vanligaste bakomliggande orsaken. Socialstyrelsen beräknar att mellan 20 och 40 procent av Sveriges befolkning lever med psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa ökar också kraftigt bland ungdomar. I resonemang kring detta bör man ha med sig perspektivet att ord kan ha olika laddning för olika generationer. Eventuellt kan det gälla ordet ångest, som möjligtvis inte beskriver ett lika allvarligt tillstånd för de yngre generationerna. 73 procent av ungdomarna anger att de har upplevt ångest under det senaste året. Det finns en stressproblematik kopplat till prestationskrav i vissa grupper med starkare socioekonomi. Svårare psykisk ohälsa är vanligast i socioekonomiskt svagare grupper liksom bland unga med funktionsvariation, hbtq-identitet och utländsk bakgrund.

I ungdomsenkäten LUPP anger endast 22 procent av flickorna i årskurs 8 och 13 procent i gymnasiets årskurs 2 i Mölndal att deras hälsa är mycket bra. För pojkarna är andelen 51 respektive 38 procent. Stress och nedstämdhet är de vanligaste orsakerna. Skolan är en av de arenor som är viktiga för att lägga grunden till ett jämlikt samhälle.

Klara skolan

Fullföljd skolgång är en nyckel till goda livsvillkor och god hälsa. I dag krävs ofta lägst gymnasieexamen för att få goda förutsättningar på arbetsmarknaden.

Även om Mölndal har relativt homogena bostadsområden utan tydlig segregation skiljer sig faktorer som påverkar skolresultaten åt mellan olika delar av Mölndal. Det avspeglas i skolornas resultat.

Elevers socioekonomiska bakgrund har betydelse för skolresultatet, varav den viktigaste faktorn är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Även barn till föräldrar med gymnasieexamen når sämre resultat än barn till föräldrar med högskoleutbildning. Skolan lever inte upp till sitt kompensatoriska uppdrag: att ge alla elever, oavsett förutsättningar, möjlighet att nå målen. Eleverna i de kommunala skolorna i Mölndal presterar något sämre än förväntat utifrån våra socioekonomiska förutsättningar, men det har skett en positiv utveckling de senaste åren.

Att fundera vidare på

  • Hur kan vi främja sammanhållning i samhället och motverka polarisering? Vilka insatser behöver vi prioritera?
  • Hur hittar vi och hur stöttar vi de utsatta grupperna i Mölndal?
  • Hur kan vi tillsammans göra tidiga insatser som främjar barns och ungas goda uppväxtvillkor?

Källor

Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2022-02-09