Ökat behov av livslångt lärande

Trenden handlar om en omställning som pågår i samhället där arbetsmarknaden av flera anledningar behöver ny och mer kompetens.

Samtidigt väntas inte arbetskraften växa i samma utsträckning som tidigare år. Det innebär att nuvarande utbildningsmodeller omprövas och att fler aktörer i samhället behöver ta ett ökat ansvar för utbildning och lärande.

Världen

Genom tekniken och kunskapen ändras samhället – vad olika arbeten handlar om och hur de utförs. Det skapar behov av att hantera denna utveckling med bland annat digital kompetens, nya arbetssätt, kunskap att hantera de regleringar som kommer med utvecklingen samt en ökande komplexitet i arbetsuppgifter. Därmed behöver också samhällets invånare ständigt nya kunskaper, och det behövs system för att säkerställa detta. Idag finns ett gap mellan den kunskap arbetsgivare anser att de behöver och vad som finns tillgänglig, internationellt och i Sverige.

Fokus på kompetens - inte utbildning

Mycket kunskap är idag en färskvara och behöver förnyas och uppdateras. Att gå en lång utbildning i unga år kommer därmed inte att räcka framöver. Lärandet kommer behöva ske kontinuerligt genom arbetslivet. Dessutom väntas en större flexibilitet och förändringstakt på arbetsmarknaden. Man kommer att byta yrke oftare och kanske flera gånger under livet.

På EU-nivå har det här behovet resulterat i den europeiska kompetensagendan. Agendan anger att ”EU behöver en kompetensrevolution för att människor ska kunna utvecklas i takt med den gröna och den digitala omställningen och för att bidra till återhämtningen efter covid-19-krisen.”

Sverige

Nationellt har regeringen gett ett uppdrag om att utveckla en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Uppdraget syftar till att nyttja digitaliseringens möjligheter för att möta behovet av livslångt lärande och omställning och innehåller bland annat uppdrag om att utveckla gemensamma begrepp och metoder för att hantera data om kompetens.

Stort behov av kompetens framöver

Inom både näringslivet och offentlig sektor är bristen på kompetens stor. Enligt SKR väntas sysselsättningen fortsatt öka men inte alls i samma utsträckning som tidigare. Mellan åren 2011 och 2021 ökade antalet sysselsatta i Sverige med 370 000 personer. Prognosen är att antal nya i sysselsättning kommer att bli 169 000 mellan 2021 och 2031.

Inom näringslivet är bristen på kompetens stor. Svenskt näringsliv uppger att det har blivit allt svårare att rekrytera och att vart femte rekryteringsförsök misslyckas, ofta för att det inte finns kandidater med rätt kompetens. Detta gör kompetensförsörjning till en av företagens största utmaningar, nationellt och regionalt. Företag i Västra Götaland uppger att det största hindret för tillväxt just är att rekrytera personal med erfarenhet och rätt kompetens. Bristen på omställning av kompetens mot ny teknik gör att det förändringstryck som finns inte kan mötas och därmed att utveckling hämmas.

De kommande åren väntas även stora behov av kompetens inom kommunerna, främst på grund av att den stora gruppen 40-talister fyller 80 år och kommer upp i en ålder då allt fler behöver vård och omsorg, vilket leder till ett stort behov av kompetens inom området. Kompetensförsörjning är därför en kritisk fråga för kommunerna. Det kommer inte att finnas tillräckligt med personer att anställa vilket gör att en rad andra lösningar behövs, såsom att nyttja teknologin, hitta nya arbetssätt, kompetensutveckla befintliga medarbetare och stärka möjligheterna till omställning.

Försämrad konjunktur – hur bedöms det påverka behovet av kompetens?

Arbetsförmedlingen bedömer att det kommer att vara en fortsatt stor efterfråga på kompetens under de kommande åren. Arbetsmarknaden karaktäriseras av en brist på arbetskraft vilket har gjort att ekonomin har kunnat minska utan att arbetslösheten går upp, en utveckling som Arbetsförmedlingen bedömer kommer bestå till dess att en balans uppnått. Arbetsgivare söker främst personer med hög utbildning.

Omställning

Behovet av omställning och kompetensutveckling har lett till nya avtal mellan arbetsgivare och fackliga parter. Syftet är att stärka möjligheterna till omställning och kompetensutveckling för personer som är mitt i yrkeslivet och vill bredda eller utveckla sin kompetens. Stödet finns dels genom statligt finansierat stöd via CSN: omställningsstudiestöd, och dels genom kollektivavtalade stöd vid behov av omställning via Omställningsfonden.

Avtalet tar inte sikte främst på personer i behov av utbildning utan personer i behov av mer, eller annan utbildning.

Arbetsgivares ansvar

Ytterligen en konsekvens av behovet av kompetens är att arbetsgivare behöver ta ett större ansvar för sina medarbetares kompetensutveckling. I och med utvecklingen av ständigt ny kunskap behövs interna system och processer för att förse medarbetare med detta.

Mölndal

Många parter berörs av kompetensutmaningen utifrån olika perspektiv, som utbildningsanordnare eller som arbetsgivare i behov av kompetens. Inom Göteborgsregionen, GR, sker en regional samverkan mellan företag, kommuner och utbildningssektorn i syfte att stärka och säkra regionens kompetensförsörjning.

Mölndal har att kunskapsintensivt näringsliv och Mölndals stad är en växande aktör inom utbildning som påverkar, och påverkas av utvecklingen, exempelvis med flera utbildningar inom den gröna omställningen. Lokalt liksom globalt blir samverkan mellan berörda aktörer avgörande eftersom ingen part har en ensam rådighet i frågan.


Att fundera vidare på:

  • Stundande lågkonjunktur – hur påverkar det behovet av omställning? Hur snabbt det behöver ske och hur kommer att ske?
  • Kvinnor tror i högre utsträckning att de ska byta jobb och de har högre utbildningsnivå. Vad betyder det inom kommunal sektor med 80 procent kvinnor anställda?
  • Har du koll på vilken kompetens du och din arbetsgrupp behöver de kommande åren? Hur ska ni få tag på den?

Läs mer:

Källor:

Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2024-02-15