Ökat behov av livslångt lärande

Framöver väntas stora personalbehov i kommun­erna, främst på grund av att fyrtio­talisterna kommer upp i en ålder då allt fler behöver vård och omsorg.

Antalet barn och unga förväntas också öka, dock inte i samma utsträckning som i SKR:s tidigare prognoser. Tack vare invandringen ökar antalet personer i arbetsför ålder.

Tillgång till kompetens är inte bara avgörande för den kommunala verksamheten utan också för att vi ska kunna behålla och utveckla vårt starka och diversifierade näringsliv.

Den hotande kompetensbristen i vissa av våra verksamheter kan bland annat motverkas genom ett strategiskt utvecklingsarbete kring livslångt lärande.

Sverige

Livslångt lärande har en viktig roll i genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, dels som ett eget mål, dels som ett medel för att uppnå några av de andra målen. Sverige strävar efter att vara världsledande inom omställningen till ett hållbart samhälle och ta tillvara de möjligheter som omställningen ger.

Ökad utbildningsnivå i samhället

De senaste decennierna har utbildningsnivån i Sverige successivt ökat. Framöver förväntas den fortsätta öka, om än i långsammare takt än tidigare. År 2035 väntas 48 procent av befolkningen ha eftergymnasial utbildning, år 2020 var det 43 procent.

Ny teknik och nya kunskaper

I dag lever vi i ett informationssamhälle där information och kunskap ständigt förändras. Ny teknik, nya kunskaper och globala strömningar påverkar vilka arbeten som finns och hur de utförs. Det skapar ett behov av att hantera denna förändring. Vi behöver utveckling av digital kompetens, nya arbetssätt, kunskap att hantera de regleringar som utvecklingen för med sig samt kunna hantera en ökande komplexitet i arbetsuppgifter.

Det finns redan nu tecken på en tudelad arbetsmarknad med behov av å ena sidan fler enkla arbetsuppgifter och å andra sidan alltmer komplexa uppgifter. Dock verkar inget tyda på att det kommer att uppstå ett överskott av kompetens, såsom ofta befaras i samband med snabb teknisk utveckling när maskiner, robotar eller artificiell intelligens (AI) ersätter människors arbete.

Mycket kunskap är i dag en färskvara och behöver förnyas och uppdateras. Att gå en lång utbildning i unga år kommer därmed inte att räcka framöver. Lärandet kommer att behöva ske kontinuerligt under arbetslivet. Dessutom väntas en större flexibilitet och förändringstakt på arbetsmarknaden.

Formellt och informellt lärande

Lärande kan ske på många sätt. Genom digitalisering och AI tillgängliggörs kunskap och utbildningsmetoder förbättras och individanpassas.

Att tala om lärande, i stället för utbildning, innebär en förflyttning av fokus från formell utbildning till hur individer bearbetar sina erfarenheter till kunskaper, förmågor, attityder och värderingar vid varje skede genom hela livet.
Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet

Mölndal

Framöver väntas eftergymnasial utbildning vara det som har starkast efterfrågan. Det beror dels på att en större och åldrande befolkning innebär ett ökat behov av arbetskraft inom välfärdstjänster såsom skola och vård, dels att det sker en utbildningsväxling när kompetenskraven ökar inom många yrken. Det här syns inom flera av kommunens yrken, bland annat i skolan där de som i dag arbetar som lärare utan lärarexamen förväntas ersättas av utbildade lärare.

Inom vård- och omsorgsyrken väntas tillgången på gymnasieutbildade inom sektorn minska, vilket ihop med stora behovsökningar leder till brist på vård- och omsorgspersonal. Inom äldreomsorgen pågår satsningar för att öka kompetensnivån, bland annat genom den nationella satsningen Äldreomsorgslyftet, där medarbetare samt nya i yrket erbjuds utbildning till vårdbiträde eller undersköterska.

Utmaningar i näringslivet

Även inom näringslivet är bristen på kompetens stor. Företag i Västra Götaland uppger att det största hindret för tillväxt just är att rekrytera personal med erfarenhet och rätt kompetens. Bristen på omställning mot ny teknik gör att det förändringstryck som finns inte kan mötas och därmed att utveckling hämmas.

Sammanfattningsvis kommer, och behöver, lärande ske genom hela livet, genom kortare utbildningar, utifrån näringslivets och samhällets snabbt förändrade behov – gärna med möjlighet att validera kompetens på ett standardiserat sätt. Arbetsgivare kommer att behöva ta ett större ansvar för sina medarbetares, och därmed samhällets, kompetensutveckling.

Att fundera vidare på

  • Hur kommer vi att värdera olika former av kompetens framöver?
  • Kvinnor tror i högre utsträckning att de ska byta jobb och de har högre utbildningsnivå. Vad betyder det inom kommunal sektor med 80 procent kvinnor anställda?
  • Kan pandemin med snabbare utveckling mot distansarbete och distansundervisning göra det lättare att nå andra och nya grupper med utbildning, på andra sätt?
  • Kommer en alltmer tudelad arbetsmarknad, med behov av å ena sidan allt fler enkla arbetsuppgifter och å andra sidan alltmer komplexa uppgifter, att leda till ökad polarisering? Hur kan vi som kommun hantera det?

Källor

Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2022-03-18