Ökat kommunalt fokus på integration

En framgångsrik integration är i mångt och mycket nyckeln till att både individer och samhälle ska må bra, till ömsesidig nytta för alla.

Den övergripande nationella målsättningen för integration är ”lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.” Integration är både ett mål och en process med ömsesidig förståelse och respekt för alla människors lika värde.

Världen

Den ökade globaliseringen, konflikter, oro och naturkatastrofer i världen, liksom en önskan om ett ekonomiskt och socialt bättre liv har lett till ökad migration. Det finns mer än 258 miljoner migranter i världen – personer som bor i ett annat land än där de föddes. Det är cirka 3,4 procent av världens befolkning. Antal människor på flykt uppgår enligt FN:s flyktingorgan UNHCR till mer än 70 miljoner människor.

Sverige

Sverige är ett av de länder i västvärlden som har störst andel av befolkningen som är född utomlands, cirka två miljoner personer. Av beviljade uppehållstillstånd på senare år har 30 procent varit arbetskraftsinvandring, 50 procent anhöriginvandring och 20 procent asylsökande.

Lång tid att komma i arbete

För många nyanlända tar det lång tid att etablera sig i Sverige. Det tar i genomsnitt åtta år innan hälften av flyktinginvandrarna förvärvsarbetar. Det finns dock tecken på att processen har börjat gå något snabbare under senare år. Tiden till etablering skiljer sig dock mycket åt och beror i hög grad på utbildningsnivå. Efter 16 år i Sverige har knappt hälften i gruppen som saknar gymnasial utbildning kommit in på arbetsmarknaden.

Skillnaden i skolresultat mellan inrikes och utrikes födda elever är större i Sverige än i jämförbara länder. Även barn som kom till Sverige mellan 0–6 års ålder har i lägre grad än inrikes födda gymnasiebehörighet. Utöver detta har utlandsfödda delvis sämre hälsa än inrikes födda.

Skillnad mellan män och kvinnor

World Value Survey har undersökt hur väl invandrade personer känner sig hemma i Sverige och hur deras värderingar ser ut. Lågutbildade känner sig mer hemma än högutbildade, äldre mer än yngre och män mer än kvinnor.

En preliminär tolkning är att första generationens migranter jämför sin nuvarande situation med ursprungslandets villkor. Om man då är lågutbildad och/eller äldre, har man i allmänhet upplevt en väsentlig förbättring i livsvillkor.

För männen har också ett tungt ansvar för familjens försörjning delvis övertagits av ett fungerande välfärdssystem. För kvinnorna är däremot förändringarna inte lika stora, de har i många fall fortsatt stort ansvar för familj och barn.

Mölndal

Många av de som kom till Mölndal under flyktingkrisen 2015–2016 var relativt välutbildade. De som kommer till Mölndal nu, inklusive så kallade kvot­flyktingar, har sämre utbildningsbakgrund och sämre hälsa. Det innebär en större integrationsutmaning och ekonomisk press för kommunen. Av de som kom som flyktingar 2016 och nu har lämnat etableringen söker 86 procent försörjningsstöd.

Fler analfabeter

Tendensen är att fler har kortare utbildning bland de grupper av anhöriga som nu immigrerar. Stadens verksamheter möter allt fler som är analfabeter. Olika utbildningsnivå och förutsättningar kräver att det finns ett brett utbud av vägar till etablering och egen försörjning.

Samtidigt lyckas skolelever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige bra i Mölndal. Samtliga av dessa elever nådde gymnasiebehörighet och det samlade meritvärdet ökade och är något högre än för elever med svensk bakgrund.

Mölndal är en av tio svenska så kallade ankomstkommuner och tog 2015–2018 emot 4 660 ensamkommande barn och unga. De flesta slussades efter kort tid vidare till andra kommuner och endast en mindre grupp blev kommunplacerade i Mölndal.

Att fundera vidare på

  • Hur kan vi bättre ta tillvara den mångfald, erfarenhet och kompetens som finns bland nyanlända?
  • Hur kan vi stödja en utveckling som gör att alla har lika möjlighet att etablera sig i samhället?
  • Hur kan vi arbeta för att nyanlända kommer in snabbare på arbetsmarknaden och i egen försörjning?
  • Hur kan vi påverka attityder och värderingar kring invandring och integration hos Mölndalsborna?

Källor

Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2021-10-05