Stigande förväntningar på välfärden

Sannolikt finns det olika uppfattningar om vad stigande förväntningar på välfärden innebär. Det är dock inte helt säkert att förväntningarna stiger.

Samhället förändras, förutsättningarna för offentliga institutioner ändras och individens vardag ser annorlunda ut jämfört med för bara några år sedan. Men i den här texten finns få tecken på att befolkningens attityder har förändrats.

Världen

På de flesta platser på jorden är människor i dag i olika grad påverkade av ny teknik. Välståndet ökar på många platser. Tillsammans förändrar denna utveckling både våra möjligheter att påverka och kanske även våra attityder till välfärden.

Ny teknik skapar nya behov

På kort tid har många av våra vanliga sysslor blivit digitala, mobilt tillgängliga och förenklade. Vi lever i en värld där produkter, tjänster och sociala interaktioner får plats i vår ficka vart vi än går. På flera sätt har vi vant oss vid att snabbt och enkelt kunna få många av våra behov mötta.

Stora globala aktörer på teknikområdet driver utveckling som i sin tur påverkar andra. Mycket tyder på att när en aktör höjer ribban inom en sektor, så skapas inte bara förväntningar inom det egna fältet, utan det sprider sig även till andra områden. Medborgaren gör kanske inte skillnad på multinationella företag och lokala myndigheter när de ställer krav på produkter och tjänster.

Möjligheterna att bygga relationer, påverka opinionen och driva små som stora frågor är större än någonsin. Internet har gett många människor möjlighet att genom sociala medier hitta nya sätt att utöva påverkan i sina syften. Både globalt och lokalt kan rörelser skapas som får genomslag i exempelvis politiska eller sociala frågor.

Sverige

I framtiden förväntas den offentliga sektorn påverkas starkt av en demografisk och i förlängningen ekonomisk utmaning. Kostnaderna för välfärden kommer att öka snabbare än intäkterna om inget dramatiskt händer framåt.

Demografi och kostnadsökning utan förklaring

Utvecklingen av Sveriges befolkning pekar mot att andelen äldre, som normalt sett kräver stora välfärdsresurser, blir allt större samtidigt som människorna i arbetsför ålder inte ökar lika snabbt. Ekvationen är svårlöst som den är redan här, men det blir värre. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i sina beräkningar sett att i Sverige så ökar kostnaderna inom välfärden snabbare än vad som är demografiskt motiverat. I vissa sammanhang förklarar man det här med att det är förväntningarna som har ökat. Det kan lika gärna handla om en ökad ineffektivitet och/eller en ökad ambitionsnivå.

Medborgarfokus

Den offentliga sektorn jobbar för att möta de behov som medborgarna har och det märks. I en undersökning av SKR anger tjänstepersoner och chefer att det är just medborgarnas behov och förväntningar som prioriteras och tolkas i förändringsarbetet. Vi har fokus på dem vi är till för, vilket kan kopplas till den här trendens upplevda betydelse.

Lägre tilltro än våra grannar

Banken SEB gör årligen en undersökning om hur trygg befolkningen är med välfärden inom olika områden. Sveriges välfärdsindex ligger stabilt under våra nordiska grannländer. Det är en sjunkande trend fram till 2014, därefter har det stabiliserats på en högre nivå.

Tillit, förtroende och pandemi

Förtroendet för samhällsinstitutionerna i Sverige har över tid varit stabilt enligt de undersökningar som SOM-institutet (Institutet för samhälle, opinion och media vid Göteborgs universitet) gör. I vissa fall har det även ökat under pandemin, vilket gäller exempelvis sjukvården och skolan. På frågan om hur vi tycker att verksamheterna fungerar är betyget över lag gott. Svenskarna som helhet känner tillit till och är positivt inställda till välfärden. Men i vissa grupper ser det annorlunda ut.

Den mellanmänskliga tilliten är lägre och minskande i vissa grupper – i de socialt utsatta grupperna. Personer som beskriver sin hälsa som dålig, lågutbildade, arbetare, invandrare, arbetslösa och unga har enligt SOM:s undersökningar lägre tillit. Det pekar på hur den offentliga sektorn faktiskt möter olika attityder beroende på hur utsatt befolkningen är. Högutbildade med god inkomst och hälsa är mer positivt inställda.

Mölndal

Medborgarnas ökade möjligheter till insyn och valmöjligheter har gett verksamheter möjlighet att på ett tydligare sätt tolka förväntningarna. Det finns dock få bevis på att människors förväntningar på välfärden på lokal nivå skulle ha stigit.

Befolkning, inkomster och utbildningsnivå

I Mölndal bor i dag 70 000 invånare och många av dem är i arbetsför ålder, har hög utbildning och goda inkomster. Över tid ökar inkomster och utbildningsnivå, både nationellt och i Mölndal.

En befolkning med hög utbildning och stigande inkomster kan innebära större krav på välfärden i stort och i kommunerna. Genom en minskad auktoritetstro och ökad jämlikhet kan man anta att många vågar framföra sina åsikter och förväntningar på kommunen.

Insyn, jämförelser och valfrihet

Individens valmöjligheter gör att vissa delar av välfärden i dag befinner sig i ett sammanhang där marknadsmässiga principer styr allt mer. Vi kan enkelt jämföra produkter, tjänster, upplevelser och kommuner digitalt. På det här sättet har dagens medborgare större påverkan på vissa offentliga institutioner än tidigare, vilket sannolikt synliggör förväntningar i högre grad.

Det finns också lagstiftning om rättigheter och valfrihet som skapar ett tryck på det offentliga.

Mölndalsbornas attityder

Det finns inget i Statistiska centralbyråns (SCB:s) medborgarundersökning som pekar på att förväntningarna stiger snabbare än kommunernas förmåga att möta dem. Sett till de senaste tio åren verkar snarare uppfattningen vara relativt stabil i riket, och till och med visa på en viss positiv utveckling i Mölndal.

Vems förväntningar?

Utifrån det som beskrivs här går det inte att på ett enkelt sätt säga att förväntningarna på välfärden stiger i allmänhet. Kanske är det så att de förändringar som välfärden ställs inför tolkas som stigande förväntningar?

Den som ropar högst

Mycket pekar på att teknisk utveckling leder till att enskilda individer har större möjligheter att informera sig själva och påverka tillsammans med andra. Tänk om de som ropar högst får större inflytande än andra?

Risken finns att ekonomiska och sociala klyftor i samhället förvärras av ojämlik kravställning och påverkan. Kan det vara så att de personer som är mest utsatta i samhället är mest negativt inställda till välfärden, samtidigt som de i minst utsträckning gör sig hörda?

Att fundera vidare på

  • Hur ska vi möta stigande förväntningar på kommunal service hos alltmer medvetna invånare i kombination med att de kommunala resurserna minskar?
  • Hur kan vi säkerställa att vi möter alla grupper i samhället på ett likvärdigt sätt?
  • Hur kan vi bli bättre på att få balans mellan det kortsiktiga och det långsiktiga perspektivet i våra prioriteringar?

Källor

Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2022-03-18