Pulspasset

Det är en kall dag i slutet på januari när jag kliver in i idrottshallen på Sinntorpsskolan. Eleverna har samlats runt lärarna Åsa Rodéhn, Malin Molin och Jakob Chamoun som har förberett stationer med olika aktiviteter.

Eleverna sätter på sig sina pulssensorer. Åsa har kopplat upp en surfplatta till projektorn som projicerar pulsprogrammet på väggen. Där syns varje elevs puls. En syntetisk röst hörs från högtalaranläggningen.
"Träna, forty seconds, start"

Musiken startar och passet kör igång. Eleverna har ett högt tempo när de utför de olika aktiviteterna. Då och då tittar de upp på projektorduken för att se hur de ligger till. Det går inte att ta miste på att eleverna är motiverade och vana vid passen.

Mål med projektet

När Sinntorpsskolan hösten 2018, i samarbete med Kultur- och fritidsförvaltningen, gick in i pulsprojektet, såg man fyra viktiga mål med projektet. Ökad inlärning, bättre studiero, högre koncentration och högre närvaro. Man kunde dessutom koppla arbetssättet till skolans digitalisering som följs av en forskare från Högskolan Väst.

Testårskurs

Två gånger i veckan har eleverna i årskurs 7 på Sinntorpsskolan, ett halvtimmeslångt pulspass. I nuläget är det bara årskurs 7 som deltar, de är projektets testårskurs. Passet går ut på att man under 30 minuter ska vara 20 minuter i grön zon. Det betyder att man ska ha 70-80% av maxpuls. Eleverna kan se sin egen puls på projektorduken. Lyser det grönt så har de rätt puls.

Musik som höjer pulsen

Jag frågar Malin Molin hur viktig musiken är för pulspassen.
"Otroligt viktigt. 85 procent av passet skulle jag säga. Det hänger ju mycket på musikens takt. Det ska vara musik med högt tempo som hjälper till att uppnå rätt pulsnivå. Lugn musik är inte att föredra"

Elevinflytande

Pulspassen skiljer sig från idrottslektionerna genom att det inte finns en kursplan och en prestation som ska bedömas.
"Det här gör att eleverna är mer fria att själva bestämma aktivitet. Inflytandet har varit en viktig del av projektet" säger Jakob Chamoun.

Effekter på skolarbetet

Åsa Rodéhn berättar att lärarna redan sett tydliga effekter på skolarbetet.
"Framför allt har vi sett ett ökat engagemang och en bättre koncentration på de lektioner som eleverna har direkt efter ett pulspass. En enkel förklaring är att blodtillförseln till hjärnan ökar när vi rör på oss. Det är ju också så att fysisk aktivitet påverkar hela människan, inte bara muskler och kondition. Det förebygger också fysisk och psykisk ohälsa"

Forskare från Högskolan Väst

Det som fick samverkansforskaren Maria Spante från Högskolan Väst, att intressera sig för pulsprojektet var att skolan hade valt en digital teknik som inte var datorer och surfplattor. Att man med tekniken ville visualisera elevernas aktivitet.

I praktiknära samverkan har Maria tillsammans med skolans lärare och rektor skapat frågor och inriktning för projektet.
"Det blir inte bara en forskare som kommer till skolan och observerar. Vi tittar och tänker tillsammans utifrån de observationer vi gjort, för att driva det här till nästa steg"

Tekniken inspirerar till rörelse

Maria berättar att eleverna har använt den digitala tekniken som ett stöd för den egna aktivitetsnivån.
"Det vi har sett är hur den digitala tekniken kan inspirera till rörelse och användas som motivation när eleverna testar nya aktiviteter i pulspassen. Själva visualiseringen av deras puls triggar något hos eleverna"

Fortsatt samarbete

Det finns utvecklingspotentialer som handlar om att fördjupa elevernas lärande kring idrott, hälsa och rörelse, tack vare det man uppnått hittills, menar Maria.
"Det ska bli spännande att fortsätta samarbeta med Sinntorpsskolans skickliga lärare. Att se hur vi tillsammans kan skapa lärandemodeller och ta det här vidare"

Önskan om utökning

Lärarna på Sinntorpsskolan vill utöka arbetet med pulspassen.
"En önskan är att vi skulle vilja ha möjligheter till fler lokaler så vi kan köra flera pass samtidigt. Kanske en lokal för gym och en för dans" säger Åsa Rodéhn.

Anders Eriksson
Verksamhetsutvecklare