När många barn och vuxna ska lära känna varandra är ateljén en fin mötesplats. Lena Mardani arbetar som barnskötare på Bifrosts förskola sedan många år tillbaka. Hon brinner extra för arbetet i förskolans ateljéer och har startat upp ett nytt skapande projekt tillsammans med kollegorna.
”Tanken är att olika barn och grupper ska kunna mötas och kroka i varandras skapande så att känslan blir att vi gör det här tillsammans”, säger Lena.

Bifrosts nya förskola har varit igång sedan hösten 2024. Till ytan är det en stor förskola men känslan är inte att det finns plats för 150 barn här. Hela designen och organisationen är gjord för att ta vara på det lilla i det stora.

Välkomna in i ateljén

En gråmulen marsdag besöker jag Lena mitt i skapandet i de yngsta barnens ateljé. Idag är det bara två barn med för att Lena samtidigt ska kunna berätta om arbetet för mig. Första stunden sysselsätter barnen sig med ”läggcollage”. Det är ett inspirerande plockmaterial som alltid finns framdukat på ett bord i ateljén. Lena berättar att det är för att eventuella väntestunder alltid ska fyllas med meningsfull tid för barnen.
”Det mesta av undanplockningen efter olika skapande projekt kan barnen vara engagerade i, men vid de tillfällen de inte kan det bli det här en väldigt fin aktivitet.”

Litteraturprofil

Bifrosts förskola arbetar sedan många år med litteratur på kreativa sätt och befinner sig just nu i processen att bli diplomerad förskola med litteraturprofil. Ett av kriterierna i det arbetet bygger på att arbeta utifrån årslånga sagoteman.

Boken ”Promenad” har länge varit i fokus på förskolan och den inspirerar även arbetet i ateljéerna. Berättelsen följer en promenad genom staden där läsaren får kika in i de olika karaktärernas unika hem för att se hur de bor och vad de gör. Glitter-Kenneth, Jenny i djuraffär’n, Sop-Gunilla, Rymd-Elmer och Frilufts-Berra har helt olika hem med massor av spännande detaljer att upptäcka och utforska. Barnen har fått lära känna karaktärerna både i form av handdockor och som utklädda pedagoger.

Ateljén lockar till att skapa

Vi hinner inte vara länge i ateljén förrän barnen själva tar initiativ till att skapa. Ett barn vill gärna göra Glitter-Kenneth och få fria händer att plocka fram material ur skåpen.
”Kan vi ha hattar också till Kenneth och en kjol?” undrar barnet och Lena svarar, ”Ja det kan vi, du har ju bra koll på hur det ska vara. Om du plockar fram så kan du visa mig hur du har tänkt sedan. Jag har ju faktiskt aldrig träffat Glitter-Kenneth”, säger Lena och ler lite finurligt. Hon hjälper sedan till att få fram den silverfärg som barnet önskat till discokulan.

Lena berättar att barnen får stor frihet att tänka och utforska ateljén, med en tillit till deras förmåga. Materialet i ateljén är tillgängligt och anpassat för de allra yngsta och för barn med olika funktionsvariationer.
”Det är en process och balans att komma dithän att materialet är tillgängligt för barnen så att de självständigt kan plocka fram. Vi vuxna behöver träna på att släppa in barnen och lita på att de klarar det här.”

Gemensamt projekt i ateljén

Lena är Bifrosts representant i nätverket skapande förskola. Där samlas pedagoger från alla förskolor i Mölndals stad för gemensam kompetensutveckling. Hon har också ett extra ansvar för att hålla arbetet i förskolans ateljéer levande. För att engagera barn från olika grupper till gemensamt skapande har Lena och hennes kollegor startat upp ett gemensamt skapandeprojekt med inspiration från boken Promenad. Grunden är ett gemensamt landskap där varje storarbetslag har fått varsin karaktär att skapa utifrån.
”Den här världen får successivt växa fram och den är föränderlig. Vi vet inte vad som händer”, berättar Lena.

Alla grupper har deltagit i grundplattan på något sätt och nu har en grupp börjat skapa Frilufts-Berra och hans miljö. Än så länge har barnen valt att det ska vara en bassäng och en simskola och de också skapat Frilufts-Berra själv.
”Att det inte är färdigt material vi använder gör att det blir större berättelse. Det finns hela tiden en öppenhet för vad som kan ske och vi lär oss hela tiden av barnen. Jag lär mig något nytt varje dag”, säger Lena.

Här i ateljén få barns röster, komma fram på många olika sätt, det är de vi vill höra.

När alla karaktärerna har tagit form är tanken att sagolandskapet ska få berika barnens lek. Landskapet kommer att placeras centralt i passagen till matsalen, vilket är en miljö som alla avdelningar delar. Barnen kan då få en känsla av sammanhang och delaktighet - det här har vi gjort tillsammans.

Marie Eriksson