Under 2025 bodde det 72 128 personer i Mölndal. Det är 708 fler än året innan - en ökning med nästan 1 procent. Samtidigt minskar befolkningen i fler än hälften av Sveriges kommuner. Hur mår egentligen Mölndal? Vad säger siffrorna om vår ekonomi, vår vardag och vår framtid?

Vi har pratat med stadens analytiker Tove Selnes för att förstå vad som döljer sig bakom statistiken.

Mölndal är nu Sveriges 34:e största kommun och den tredje största i Västra Götaland.

Hur ska vi förstå årets befolkningstillväxt?

Det är starka siffror. 2025 var Mölndal en av de kommuner i landet med högst befolkningstillväxt – och allra högst i Västra Götaland. Att vi fortsätter växa är anmärkningsvärt då mer än hälften av Sveriges kommuner tappar invånare.

Varifrån kommer de som flyttar hit?

Genom SCB:s befolkningsstatistik kan vi se ganska mycket om hur man flyttar till och från Mölndal. Under 2025 flyttade knappt 5 450 personer hit från andra kommuner. De flesta kommer från Göteborg, Kungsbacka och Härryda. Det är tydligt att vi är en attraktiv del av Göteborgsregionen.

Vilka är det som flyttar hit?

Det är generellt vanligt att flytta för studier och arbete i när man är i tidiga 20-årsåldern samt i familjebildande åldrar. Medelåldern för inflyttare till Mölndal under 2025 var 30,3 år.

Mölndal hade ett positivt flyttnetto, det vill säga fler som flyttade in än ut, i både åldersgrupperna 20-29 och 30-39 år. Det säger något om att både unga vuxna och småbarnsfamiljer väljer Mölndal.

Hur ser åldersfördelningen ut?

Mölndal har en relativt sett ung befolkning jämfört med rikssnittet. I Sverige är medelåldern 42 år. I Mölndal är den 39,7 år.

Men den generella utvecklingen med en allt äldre befolkning påverkar också Mölndal:

• Antalet personer som är 80 år och äldre har ökat med 26 procent på tio år.

• Antalet barn 0–5 år har minskat med 4,6 procent under de senaste fem åren

• Barn i grundskoleålder, 6–15 år, har minskat med 2,6 personer under samma tidsperiod.

Vad innebär det för Mölndal?

Som kommun har vi ett viktigt uppdrag att anpassa välfärden efter vad vi vet om vilka vi kommer att vara i framtiden. Att det föds färre barn betyder att vi behöver se över organisationen för förskola och skola, det kan handla om sammanslagningar eller omstruktureringar.

Behovet av äldreomsorg ökar när fler lever längre. Samtidigt lever många fler friska år än tidigare, vilket vi behöver ta hänsyn till i planeringen av äldreomsorgen.

Det är en balansakt: färre barn i skolan och fler äldre i behov av stöd. Där emellan utbildar vi oss och arbetar.

Hur ser det ut ekonomiskt för Mölndalsborna?

I den sysselsättningsstatistik som vi får från SCB kan vi följa utvecklingen av arbetsmarknaden, både för Mölndalsborna men också för de som har Mölndal som arbetsort.

• 46 228 personer arbetar eller studerar i Mölndal.

• 12 821 av dem bor också här.

• 26 679 Mölndalsbor pendlar till arbete i en annan kommun.

• Sysselsättningsgraden är 74,1 procent (riket 69,2 procent).

Vad säger det om vår arbetsmarknad?

Vi har en stark arbetsmarknad och en hög utbildningsnivå. 57,4 procent av invånarna mellan 20–65 år har eftergymnasial utbildning, jämfört med 45,6 procent i Västra Götaland.

Inkomsterna ligger också över både regionalt och nationellt snitt. Medianinkomsten för personer mellan 20 och 65 år 2024 var 453 868 kr, jämfört med 401 400 kr i Sverige.

Samtidigt finns tydliga skillnader mellan kvinnor och män om statistiken bryts ner på respektive kön. I Mölndal var medianinkomsten år 2024:

Inkomstgapet är alltså betydande, vilket speglar den utmaning som finns nationellt.

Säger statistiken något om hur vi lever i Mölndal och vad Mölndalsborna själva tycker om sitt liv här?

Ja, sådan kunskap har vi från de enkätundersökningar som görs med jämna mellanrum, både av Mölndals stad och av Västra Götalandsregionen och nationella myndigheter. Enkätundersökningarna handlar bland annat om hälsa, trygghet, levnadsvanor, kultur- och fritidsvanor och hur invånarna uppfattar kommunen.

Vi vet till exempel att de flesta mölndalsbor mår bra. 76 procent skattar sin hälsa som god eller mycket god och 90 procent är ganska eller mycket nöjda med sitt liv, enligt den senaste Folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor". I samma undersökning framkommer att 72 procent av mölndalsborna är fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka, vilket är högre än genomsnittet i Västra Götaland.

I SCB:s senaste medborgarundersökning var resultaten överlag mycket positiva för Mölndal.

• 96,1 procent tycker att Mölndal är en bra plats att bo och leva på.

• 89 procent tycker att kommunen sköter parker, torg och lekplatser bra.

• 91,1 procent är nöjda med tillgången till kommunal service utanför centralorten.

• 78,9 procent upplever att det är enkelt att använda kollektivtrafiken.

Var sticker vi ut?

I flera av de undersökningar där det går att jämföra med regionen eller Sverige är resultaten mer positiva i Mölndal på många områden. Men det finns också utvecklingsområden.

I Folkhälsoenkäten sticker Mölndal ut vad gäller stillasittande och stress jämfört med andra kommuner i regionen. 30 procent sitter minst 10 timmar per dygn. 19 procent uppger att de känner sig väldigt mycket eller ganska mycket stressade.

I Medborgarundersökningen sticker Mölndal ut vad gäller kultur- och nöjesutbud som får lägre betyg jämfört med andra kommuner i Sverige. Mer än hälften av de som svarade på medborgarundersökningen tycker att kultur- och nöjesutbudet kan bli bättre.

Sammanfattningsvis goda förutsättningar

Har du något sista medskick till de som läser detta. Vad säger siffrorna om Mölndal?

Vi har mycket goda förutsättningar för att klara av de utmaningar vi står inför. Mölndal har en god tillväxt och siffrorna visar att Mölndal mår bra, men att vi liksom andra kommuner behöver tänka nytt när befolkningen förändras. Det behöver vi göra tillsammans med olika kompetenser inom staden och också i dialog med våra invånare och näringsliv.