Globalisering

Begreppet globalisering används ofta för att beskriva det ökade ömsesidiga beroendet mellan världsekonomier, kulturer och människor.

Värderingar sprids, skillnader mellan länder och människors levnadsvillkor minskar, även om de fortfarande är väldigt stora. Gränsöverskridande handel, minskade tullar, ny teknologi samt flöden av investeringar, människor, kapital och information är några faktorer som driver globalisering. Ofta delas globalisering in i tre olika dimensioner: ekonomisk, kulturell och politisk.

Världen

Världen blir mindre och möjligheterna att ta del av influenser och kultur från hela världen har exploderat under de senaste decennierna. Industrialisering och urbanisering har drivits på och den extrema fattigdomen har minskat. Med globalisering följer en del negativa konsekvenser, såsom ökade skillnader mellan fattiga och rika, miljöförstöring, gränsöverskridande brottslighet, större kriskänslighet och sjukdomsspridning. Ett militärt och säkerhetspolitiskt beroende skapas. Sårbarheten i samhället ökar, inte minst i tider med internationell terrorism, cyberspionage och ett stort el- och IT-beroende.

Konflikter i världen får stora konsekvenser, samhällen raseras och människor dör och drivs på flykt, vilket bland annat leder till migrationsvågor. De i sin tur riskerar att bidra till polariserade samhällen, ökade klyftor, större utmaningar och kostnader för att möta de människor som flyr och deras behov.

Motkrafter och inbromsning

Globaliseringen går i vågor. Motkrafter är bland annat ökad protektionism, nationalism och främlingsfientlighet. Maktbalansen i världen ändras, Kina och andra asiatiska länder flyttar fram sina positioner. Ryssland utgör en osäkerhetsfaktor. Inom Europa har vi tydligt sett hur globalisering kan gå i vågor och hur motkrafter kan växa fram. Brexit, Storbritanniens utträde ur EU, kan ses som ett exempel på det.

Spridning av virus och sjukdomar sker snabbare genom vårt globala resmönster. Större utbrott, som till exempel coronapandemin, fungerar som en stark motkraft till globaliseringen genom att det påverkar handel, resor och i förlängningen ekonomin starkt. Även klimatkrisen kommer att ha påverkan på våra rese- och handelsmönster vilket kan fungera som en bromsande kraft för globaliseringen.

Den tekniska utvecklingen och globaliseringen har drivit på varandra. Nu kan man dock se att automatiseringen och det mindre behovet av arbetskraft till viss del bromsar den utvecklingen. Tillverkning har börjat flytta tillbaka till högkostnadsländer, delvis som ett resultat av stigande löner i till exempel Kina. Inom industrin kommer vi troligen att se ett förändrat agerande framöver till följd av coronapandemin. Det blev tydligt hur sårbar industrin är för avbrott runt om i världen bland annat till följd av det utbredda just in time-tänket och sårbara produktionskedjor. Det kan antas förändra hur företag planerar och utlokaliserar sina produktions- och inköpsprocesser i framtiden.

Sverige

Inom Sverige har globaliseringen i grunden förändrat förutsättningarna för näringslivet. Från mitten av 1980-talet fram till 2020 har exporten av varor och tjänster som andel av bruttonationalprodukten (BNP) ökat från cirka 30 procent till cirka 44 procent. Vi ser ett större utlandsägande inom svenskt näringsliv.

Den pågående pandemin har givetvis drabbat även Sverige, bland annat med ett sjunkande BNP. Återhämtningen har dock varit snabbare än förväntat och BNP-tillväxten är tillbaka på samma siffror som före pandemin.

Mölndal

Även svenska kommuner påverkas starkt av globaliseringen. I takt med att gränser suddas ut och vi ställs inför utmanande situationer blir det viktigare att agera i sammanhang utanför kommungränsen. Förhållanden som har sitt ursprung i globaliseringen, till exempel flyktingsituationen så som den såg ut 2015, klimatkrisen, effekter av världskonjunkturen och coronautbrottet är exempel på händelser som vi påverkas starkt av och inte kan hantera på egen hand.

Det ska också poängteras att Mölndal även är med och medverkar till en globaliserad värld, bland annat genom handel och klimatpåverkan.

Behålla och stärka attraktionskraften för näringslivet

För Mölndals del är det starkt internationaliserade näringslivet ett tydligt exempel på det ömsesidiga beroendet av vår omvärld. I kommunen finns drygt 7 000 företag inom 500 branscher, varav life science är den största. Inom Mölndal har vi fler än 400 exportföretag och drygt 550 importföretag. Närmare 300 företag är utlandsägda. Norge, USA och Tyskland är de dominerande ägarländerna. Det stora utlandsberoendet gör oss sårbara för avbrott i den internationella handeln och för till exempel starkare protektionism, konflikter och global konjunkturnedgång.

Mölndals gynnsamma geografiska läge med tillgång till goda kommunikationer ger oss en god position för att attrahera näringslivsetableringar. Vi ser en ökad global konkurrens kring spetskompetens. För att behålla och utveckla det näringsliv som finns i staden behöver vi vara en attraktiv plats för företag och dess anställda att verka och bo på. Den så kallade arbetsmarknadsregion (område inom vilket det tidsmässigt är rimligt att arbetspendla) där Mölndal ingår förutspås växa från 1,4 miljoner invånare i dag till 1,8 miljoner år 2030. Av de 120 000 nya jobb som väntas skapas i Göteborgsregionen till år 2035 väntas drygt 9 000 skapas i Mölndal.

Den nya järnvägen som planeras för regionala snabbtåg mellan Göteborg och Borås kommer sannolikt att få en station i Mölndal. På sikt finns det också en liten möjlighet att även de höghastighetståg som planeras trafikera Stockholm-Göteborg kan stanna i Mölndal. Den nya järnvägen knyter Västsveriges största städer närmare varandra och förbättrar kommunikationerna till Landvetter flygplats. Stationen stärker Mölndals position då upptagningsområdet för arbetspendlare breddas.

Att fundera vidare på

  • Vilka är de viktigaste utmaningarna och möjligheterna som globaliseringen för med sig för Mölndals del? Hur kan vårt arbetssätt utvecklas för att möta dem på ett effektivt sätt?
  • Urbanisering hänger tätt samman med globalisering. Mölndal växer - hur kan vi arbeta för att göra det till en attraktiv och hållbar plats att leva och bo på?
  • Det finns en internationell konkurrens om företagsetableringar och spetskompetens. Hur behöver Mölndal utvecklas för att även fortsättningsvis ses som en attraktiv plats för företag och arbetstagare att verka på?

Källor

Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2022-02-09