Matavfall och matsvinn

Alla hushåll och verksamheter måste sortera sitt matavfall, som sen blir till biogas och biogödsel. Matsvinnet kan du minska genom att planera, frysa in och göra nya rätter.

Vad är matavfall

Matavfall är det som blir över och inte kan sparas när du lagat eller ätit mat. Även vissa andra nedbrytbara produkter kan läggas i de bruna papperspåsarna.

• Matrester, både råa och tillagade
  
• Pasta, gryn och mjöl
• Grönsaker och frukt
  
• Hushållspapper och pappersservetter
• Bröd och kakor
• Kaffesump, kaffefilter, te och tepåsar (utan metall)
  
• Sylt och såser
• Snittblommor och krukväxter utan jord
• Ben från kött och fisk
• Matfett som har stelnat eller torkats upp med hushållspapper
  

Rinnande matavfall

Rinnande matavfall, som matfett och frityrolja, ska du sortera och hälla i flaskor. Du lämnar in det gratis på en återvinningscentral.

• Matfett ska inte spolas ner i avloppet.

Övrigt rinnande matavfall, till exempel soppor som inte kan sparas häller du ut i vasken. Samla upp de fasta bitarna och släng i matavfallspåsen.

Företag som har mycket rinnande fett ska ha fettavskiljare och få det hämtat av en särskild tjänst.

• Fettavskiljare.

Använd bara bruna papperspåsar

Det är bara den bruna matavfallspåsen som får användas. Inga andra påsar ska användas, inte heller de nedbrytbara och komposterbara påsarna som finns i matbutiker, så kallade bioplastpåsar. Dessa innehåller upp till 50 procent fossila plaster och bryts inte ner i biogasanläggningen.

Använd inte de bruna påsarna till annat avfall än matavfall.

När dina matavfallspåsar är slut

Villaägare

Du som har egna flerfackskärl kan klämma fast en tom matavfallspåse i locket på kärl 1 på tömningsdagen. Du får en ny bunt vanligtvis med en gång. Skulle det inte bli så ber vi dig kontakta oss via kontaktcenter.

Du får 4 buntar med påsar gratis per år, vilket motsvarar 320 påsar. Beställer du fler än 4 buntar om året kommer du debiteras en avgift.

Flerfamiljshus

Du som bor i lägenhet får påsar av din fastighetsägare (hyresvärd eller bostadsrättsförening). Oftast finns påsarna i miljörummet.

Du som är hyresvärd eller styrelse för en bostadsrättsförening: normalt ska det fyllas på vid tömning men ni kan också använda vår e-tjänst för att beställa påsar. Vid frågor, kontakta oss via Kontaktcenter Mölndal.

• Flerbostadshus och verksamheter beställer matavfallspåsar i e-tjänsten.

Det händer med matavfallet

Matavfallet vi samlar in transporteras till en rötningsanläggning och används för att framställa biogas. Efter biogasprocessen bildas en restprodukt som kallas rötrest. Den fungerar som ett utmärkt gödselmedel och ersätter handelsgödsel.

Matavfall på sommaren

När du sorterar inomhus

• Torrare matavfall ger mindre lukt. Låt vätskan rinna av i vasken innan du lägger avfallet i påsen.
• Lägg med fördel lite hushållspapper i botten av påsen.
• Skölj av skaldjursrester med vatten, låt rinna av innan du lägger resterna i påsen. Du kan även frysa in skalen fram till tömningsdagen och sedan lägga dem i kärlet.

Håll påsen hel och torr

• Fyll inte påsen över den streckade linjen.
• Byt påse minst var tredje dag – även när den inte är full.
• Rulla alltid ihop påsen så att den är stängd. Matavfall som ligger löst i sopkärlet ökar risken för lukt och insekter.
• Diska den bruna korgen om den är smutsig.
• Använd endast de bruna påsarna när du sorterar matavfallet hemma. Plastpåsar är inte tillåtna, inte heller biologiskt nedbrytbara plastpåsar. Lägg inte en plastpåse runt den bruna påsen. Det stör rötningsprocessen och vi vill dessutom inte sprida plastrester på åkrar runt om i Sverige.

Kärl som du har utomhus

• Om det finns möjlighet bör kärlet stå i skuggan. Glöm inte att ställa fram det inför hämtningen.
• Tvätta kärlet före och efter sommaren samt vid behov. Om du har problem med larver och flugor - spola ur efter varje tömning. Som villaägare är det ditt ansvar.
• Lägg lite ättika på kärlets kant och botten. Detta motverkar flugor och andra insekter.

Matavfall på vintern

När du sorterar inomhus

• Blöta påsar fryser fast! Låt matresterna rinna av i vasken innan du lägger dem i påsen.
• Lägg lite hushållspapper i botten av påsen för att kapsla in den vätska som ändå uppstår. Skulle påsen ändå bli blöt, stoppa den i en annan brun påse. Men aldrig i en plastpåse!
• Fyll inte påsen över den streckade linjen. En överfull påse är svår att rulla ihop ordentligt. Resultatet blir oftast att matrester ramlar ur påsen och i kärlet och fryser fast vid sträng kyla.
• Stäng matavfallspåsen väl.
• Byt matavfallspåse ofta så minskar du risken för fastfrysning.

Kärl som du har utomhus

• Lägg inte tidning i botten av kärlet under vintern. Det ökar fastfrysningen av matavfallspåsar.
• Lägg ner den bruna påsen i kärlet med botten uppåt.
• Pressa inte ner matavfallspåsarna i facket.
• Överfyll inte ditt kärl och stäng kärlets stora lock ordentligt varje gång så inget vatten tränger in i kärlet.
• Om det är kallt och det är risk för fastfrysning i kärlet, rör loss påsarna inför tömning. Det är ditt ansvar, enligt arbetsmiljöregler får inte renhållningsarbetarna göra det.
• Se till att det är snö- och halkfritt framför dina kärl och på vägen mellan kärlen och där sopbilen normalt stannar.

Du får inte lämna matavfall på en återvinningscentral eller på obemannade återvinningsstationer.

Vad är matsvinn

Matsvinn är mat som går att äta men av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Under ett år slänger varje person ca 33 kilo mat i hemmet, som innebär en stor miljöpåverkan.

Ett hushåll på fyra personer slänger mat för över 5000 kr om året i soporna, enligt Livsmedelsverket. Det finns mycket att spara i plånboken om vi planerar måltider, hanterar maten rätt och fryser in det som går.

Så kan du kan minska ditt matsvinn

• Sänk temperaturen i kylen till 4°C, då håller maten längre.
• Ha koll på vad du har hemma innan du handlar.
• Matrester kan bli en perfekt plockmåltid eller grund till något nytt. Soppa, wok, pyttipanna, omelett, paj eller något annat.
• Bortglömd frukt kan bli en fruktsallad. Många frukter går även att frysa in för att senare använda i en smoothie.
  
• Titta, lukta och smaka och lita på dina sinnen när mat har passerat bäst före-dag.
• Ge bort mat som du inte tänker använda, innan du väljer att slänga det.

Relaterad information