Mölndal, Kungsbacka och Härryda driver projektet Uppföljning av gymnasieelever för att fler elever ska ta examen och för att minska utanförskap.

När livet påverkar skolan – och skolan påverkar livet

Att klara gymnasiet handlar inte bara om studier. Hur vi mår, våra relationer, vår fritid och det stöd vi får omkring oss påverkar också möjligheten att lyckas i skolan.

Ibland kan det vara svårt att veta vart man ska vända sig när livet känns tungt eller när frånvaron börjar öka. Då är det viktigt att få stöd i tid – innan problemen växer sig större.

Projektet Uppföljning av gymnasieelever bygger på övertygelsen att varje ung människa har resurser och möjligheter att lyckas om rätt stöd sätts in i rätt tid. Genom att samarbeta mellan skola, hemkommun, elevhälsa och andra verksamheter vill vi skapa bättre förutsättningar för unga att må bra, fullfölja sina studier och hitta en hållbar väg vidare i livet.

Projektet bidrar också till att göra de stödinsatser som redan finns i Mölndal mer tillgängliga och samordnade, samtidigt som vi utvecklar nya insatser där vi ser att det finns behov. Målet är att fler unga ska få rätt stöd i rätt tid för att kunna fullfölja gymnasiet och ta nästa steg mot studier, arbete och ett gott vuxenliv.

EU-projektet Uppföljning av gymnasieelever

Mölndals, Kungsbackas och Härrydas kommuner deltar i EU-projektet Uppföljning av gymnasieelever. Projektet pågår från februari 2025 till januari 2028. Syftet är att förbättra hur kommunerna följer upp gymnasieelever i både kommunala och fristående skolor. Målet är att fler elever ska ta gymnasieexamen och att färre unga riskerar att hamna i utanförskap.

Projektet bygger vidare på erfarenheter från det tidigare ESF-projektet Fullföljda studier UP2.

Arbetet handlar om att tidigt upptäcka när en elev riskerar att inte klara sin examen. Då kan hemkommunen sätta in stöd och andra tidiga insatser.

Stöd även för ungdomar inom KAA

Projektet omfattar också ungdomar som ingår i det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Det gäller unga som har avbrutit sina gymnasiestudier, inte påbörjat en gymnasieutbildning eller gått ut med ett studiebevis och därför behöver stöd att hitta en väg vidare mot en gymnasieexamen, studier eller annan meningsfull sysselsättning. Målet är att dessa ungdomar, utifrån sina egna förutsättningar, ska få det stöd de behöver för att på sikt kunna fullfölja en gymnasieutbildning. För vissa kan vägen tillbaka gå via Komvux eller folkhögskola, medan andra först behöver andra stödinsatser för att stärka sin hälsa, motivation och framtidstro.

Genom att inkludera ungdomar inom KAA i projektet kan kommunen arbeta mer sammanhållet med stöd före, under och efter gymnasietiden. Det skapar bättre förutsättningar för att fler unga ska fullfölja en gymnasieutbildning – oavsett om vägen dit går via gymnasieskolan, Komvux eller folkhögskola – och etablera sig i studier, arbetsliv och samhällsliv.

Gemensam modell för elevuppföljning

Inom projektet tar kommunerna fram gemensamma rutiner, verktyg och stödinsatser för att följa upp gymnasieelever. Det omfattar bland annat:

• ett tidigt varningssystem (EWS) för att upptäcka elever i riskzonen.
• stärkt samverkan mellan skola och hemkommun.
• individuellt anpassade stödinsatser för elever som riskerar att inte ta examen, både från hemkommunen och gymnasieskolan.
• möjlighet för skolpersonal att hitta kontaktuppgifter till ansvarig kontaktperson i hemkommunen för rapportering av betydande frånvaro i Göteborgsregionens elevinformationssystem.

Mölndals kommun har tagit initiativ till projektet. Härryda kommun är ny samverkanspartner, och Kungsbacka kommun fortsätter det samarbete som inleddes i projektet Fullföljda studier UP2.

I projektet samlar och analyserar vi information om elevers närvaro och studieresultat. Syftet är att skapa en tydlig struktur för att kunna sätta in stöd i tid, särskilt från hemkommunen.

Genom att bygga vidare på erfarenheterna från Fullföljda studier UP2 och samarbeta med fler kommuner vill vi skapa en hållbar modell för elevuppföljning i hela Göteborgsregionen.

Utmaningar i dagens uppföljning

Många gymnasieelever i Göteborgsregionen går i skola i en annan kommun än sin hemkommun. I Mölndal gäller det 90 procent av eleverna, i Härryda 50 procent och i Kungsbacka 30 procent.

Hittills har hemkommunerna haft begränsad insyn i elevernas närvaro och studieresultat. Informationen kommer ofta för sent, först när eleven har övergått till det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Då är det svårare att sätta in tidiga och effektiva insatser för att eleven ska klara gymnasieexamen.

När uppföljningen inte sker systematiskt kan det leda till att:

• eleverna får otillräckligt stöd från hemkommunen
• elevernas behov inte upptäcks i tid
• risken för långvarigt behov av ekonomiskt stöd och arbetslöshet ökar
• rutiner för samverkan och rapportering saknas

Genom erfarenheter från det tidigare projektet Fullföljda studier UP2 kan vi upptäcka risker tidigare under gymnasietiden, genom att följa upp frånvaro och underkända betyg. Förutom att följa upp indikatorerna närvaro och betyg har vi också ett varningssystem som elevhälsan och rektorer kan använda för att upptäcka elever som riskerar att inte nå examen. Systemet visar när skolan behöver samverka med elevens hemkommun.

Arbetet sker i nära samverkan mellan hemkommunen och skolan. Kommunerna har tecknat ett gemensamt PUB-avtal för att kunna samarbeta och dela relevant information om eleverna på ett säkert sätt. De följer också gemensamt överenskomna rutiner för samverkan.

Fokus ligger på att stärka samarbetet och skapa bättre möjligheter att sätta in stöd från hemkommunen i nära samarbete med elevhälsan.

Projektet Uppföljning av gymnasieelever ska:

• följa upp elever i Mölndal, Kungsbacka och Härryda.
• införa tidiga insatser för elever som riskerar att hoppa av eller inte ta examen.
• bygga upp utvecklings- och projektgrupper i varje kommun under projektets tre ESF-finansierade år.
• stärka samarbetet mellan elevhälsoteam och samverkansorgan som socialtjänst, kultur och fritid och vård.
• sprida befintliga insatser i Mölndal och de övriga hemkommunerna till berörda huvudmän.
• öka användningen av SIP-verktyget för att samordna möten kring elever med psykosociala behov.
• utveckla nya stödinsatser vid behov.

Förväntade resultat och långsiktiga effekter

Projektet förväntas på sikt:

• öka andelen elever som fullföljer gymnasiet och tar examen.
• minska antalet elever som hamnar i kommunalt aktivitetsansvar (KAA) och ge möjlighet till KAA att arbeta förebyggande.
• förbättra samarbetet mellan skola och hemkommun.
• effektivisera användningen av kommunens resurser.
• minska andelen unga i utanförskap och behov av försörjningsstöd.
• sprida modellen för systematisk uppföljning till fler kommuner i Göteborgsregionen.

Två nya insatser under 2026

Gymnasielotsar

Gymnasielotsarna är två medarbetare som arbetar halvtid i projektet. De finns till för dig som har svårt att komma till skolan eller riskerar att inte klara gymnasiet. De kan stötta dig att öka din närvaro, hitta en meningsfull fritid, lotsa dig vidare till rätt stöd och vid behov erbjuda stödjande samtal. De kan också vara ett stöd i kontakten med skolan och andra verksamheter när det behövs.

Reflekterande och utforskande samtal

Reflekterande och utforskande samtal är en ny insats som startar i augusti 2026. Samtalen utgår från ett systemiskt arbetssätt där ni tillsammans utforskar hur du har det just nu, vad som påverkar din situation och vilka möjligheter som finns att komma vidare utifrån det som är viktigt för dig. Fokus ligger på dina styrkor, dina relationer och de sammanhang som påverkar din vardag, med målet att tillsammans identifiera och undanröja hinder samt hitta hållbara vägar framåt.