Sidans innehåll

Hälsa och välbefinnande

Hälsa handlar om hur vi mår och klarar livets utmaningar. Den påverkas av våra livsvillkor och levnadsvanor. När många har god och jämlik hälsa kan fler vara aktiva i samhället. Folkhälsan är viktig för både social hållbarhet och samhällets utveckling.

Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för jämlik hälsa på lika villkor i hela befolkningen. Samtidigt är hälsofrämjande arbete också en strategi för att klara välfärden när de äldre blir fler och andelen i arbetsför ålder, som ska försörja en allt större andel av befolkningen, minskar.

En meningsfull fritid är en skyddsfaktor och föreningslivet är en också viktig aktör och arena för främjande och förebyggande insatser, för såväl barn och unga som vuxna och äldre.

Skillnader i hälsa

Målet är jämlikhet i hälsa, men skillnaderna är stora. Grupper med lång utbildning, god inkomst och social trygghet upplever generellt sett bättre hälsa, än personer med sämre ekonomiska och sociala förutsättningar. Skillnader råder också utifrån kön, ålder, etnisk bakgrund, sexuell läggning, könsidentitet och funktionsnedsättning. En högre andel män än kvinnor upplever god hälsa, och fler yngre än äldre. Samtidigt signalerar unga vuxna psykisk ohälsa i större omfattning än medelålders och äldre. I grupper med funktionsnedsättning är hälsan generellt sämre, liksom bland personer som migrerat och bland transpersoner. Ohälsa kan medföra svårigheter att arbete med risk för sämre ekonomi som följd.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är den största orsaken till sjukskrivningar i Mölndal och i landet. Stress, nedstämdhet, ängslan och oro ökar, framför allt hos kvinnor. Nivån av psykisk sjukdom är däremot relativt konstant.

Våren 2025 beslutade regeringen om en nationell strategi för psykisk hälsa, Det handlar om livet. Strategin omfattar insatser riktade till alla åldrar, och inom förskola och skola, på arbetsplatser och inom hälso- och sjukvården. Ökad kunskap och minskad stigmatisering är några av målen och alla landets kommuner och regioner har uppdrag att vara aktiva i arbetet.

Suicid (självmord) kan bottna i psykisk ohälsa eller sjukdom, men kan också ske av andra anledningar eller av tillfällighet. Svåra livsvillkor och stora omställningar i livet kan vara riskfaktorer. Varje år dör cirka 1500 personer i Sverige i suicid, betydligt fler än i trafiken. I Mölndal görs insatser för att öka kunskapen om riskfaktorer och att stärka det förebyggande arbetet.

Barn och ungas hälsa

De flesta barn och unga mår bra. Samtidigt signalerar grupper av barn och unga i hela landet nedsatt psykiskt välbefinnande med stress, ängslan, oro och nedstämdhet sedan flera år tillbaka. Kopplingar syns till flera faktorer, till exempel stress över familjens livsvillkor eller över de egna skolresultaten, ohälsosamma levnadsvanor, ofrivillig ensamhet och användning av digitala medier. Barn och unga med neuropsykiatriska utmaningar upplever ofta svårigheter i vardagen, som kan bidra till sämre hälsa. Psykiskt nedsatt välbefinnande och ohälsa i unga år ökar risken för psykisk ohälsa även i vuxen ålder.

Många barn och unga når inte upp till rekommenderade nivåer av rörelse och fysisk aktivitet, vilket kan påverka både psykisk och fysisk hälsa. I förskolor och skolor bidrar satsningen Make a Move till att sprida rörelseglädje och mer och regelbunden rörelse under dagen.

Äldres hälsa och självständighet

Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. En naturlig försämring av syn, hörsel, rörlighet, balans och andra funktioner kan påverka möjligheten att vara aktiv och självständig, och den upplevda hälsan. Depression är den vanligaste psykiska sjukdomen hos äldre personer. Social gemenskap, fysisk aktivitet och bra matvanor är några faktorer som är viktiga för att förebygga psykisk ohälsa även hos äldre personer.