Värderingsförändringar

Hur påverkas våra värderingar i ett samhälle som förändras snabbt, där globalisering och teknik gör att fler får del av information snabbare än tidigare?

Flyktingkatastrofer, terrorism, sjukdomsspridning, klimathot och säkerhetspolitisk oro skapar en osäkerhet inför framtiden. Vissa händelser får stort genomslag i hela världen, som till exempel Metoo och Black Lives Matter. Företeelserna sprids via effektiva nyhetsflöden och via sociala plattformar.

Skillnaden mellan värderingar i olika länder minskar i takt med att människors livsvillkor närmar sig varandra. Skillnader inom ett land kan dock göra att värderingar inom en generation eller mellan olika delar av landet eller mellan olika stadsdelar blir större.

Sverige

Människor i Sverige vill göra sina egna individuella val. Det syns inte minst i undersökningen World Values Survey som jämför länder utifrån olika värderingsperspektiv. Sverige placeras som det land i världen där värderingar kopplade till valmöjligheter, jämställdhet, självbestämmande och medbestämmande värderas högst. Vi är också det land som är mest sekulariserat, religionen har mycket liten inverkan på våra val och värderingar.

Vi har inte bara utpräglat höga individualistiska ideal, utan också solidariska och toleranta tankemönster, byggda på en hög grad av tillit, både till andra människor och till samhället i stort.

World Values Survey har också undersökt värderingar hos invandrade till Sverige från utomeuropeiska länder. Det visar sig att den gruppen känner en större stolthet för Sverige än den svenska populationen som helhet och att de i stor utsträckning känner sig svenska.

Vad är viktigt för svenskarna?

I Sverigestudien mäts svenskars inställning till olika frågor. Den visar att trots att vi lever i en pandemi har våra värderingar inte förändrats nämnvärt. Relationer har dock blivit viktigare, framför allt med fokus på familjen. Medkänsla och förmåga till anpassning skattas högre än tidigare. Invandring/integration toppar listan över viktiga samhällsfrågor, tätt följd av brottslighet och sjukvård. Brottslighet är också det människor oroar sig mest för, följt av miljö- och klimatfrågor.

Det finns undersökningar som visar på skillnader i hur kvinnor och män ser på den kommun de bor i. Kvinnor använder fler ord med positiv innebörd, såsom exempelvis utbildningsmöjligheter, entreprenörskap, miljömedvetenhet och mångfald. Bland kvinnor toppade ordet utbildningsmöjligheter listan medan det för männen var ordet byråkrati.

Är demokrati inte längre en självklarhet?

Kairos Futures rapport ”Framtidens samhällskontrakt” (2020) visar att det inte är självklart att alla ser demokrati som det bästa systemet. En knapp fjärdedel av svenskarna är öppna för ”att ha en stark ledare som inte behöver bekymra sig om riksdag och politiska val”. Mer än 40 procent kan tänka sig expertstyre. Var tredje svensk anser att rätten att få rösta bör kopplas till ett kunskapskrav. Bland 16–25-åringar är den andelen 50 procent.

Det är säkert flera faktorer som ligger bakom den förändrade synen på demokrati. Demokrati är ett trögt system som agerar inom vissa territoriella gränser. Det går att se en betydande nedgång i de yngre generationernas tilltro till ekonomiska, sociala och politiska system, som exempelvis det egna landets regering, media och företag.

Generation Z och Alpha – Vilka är de?

De två yngsta generationerna är kända som Z och Alpha. Båda generationerna är starkt präglade av den teknologiska utvecklingen.

Generation Z – födda 1997–cirka 2012

Valfrihet, individuell frihet, självförverkligande och allas lika värde har varit självklart för den här åldersgruppen. För dessa ungdomar är moral, ordning och reda, trygghet samt sparande grundläggande ideal. En bra utbildning som ger möjlighet till ett bra jobb är viktig. Kraven på chefer och gott ledarskap är höga, men de har själva ingen stor önskan om att axla en sådan roll. De känner ett stort ansvar för hållbarhetsperspektiven. Det är genomgående i deras livsval, från var de arbetar till vilka företag de vill stödja genom att köpa deras produkter.

Många engagerar sig i klimatfrågan, i rättvisefrågor och för frihet och demokrati i världen. Det finns också ett starkt engagemang i mindre skala: i lokalsamhället, i sina vänner, i bättre sätt att vara.

Generation Alpha – cirka 2012–2024

Ännu har inte alla i generation Alpha sett dagens ljus, men 2025 förväntas Alpha vara den största generationen någonsin. De antas bli sociala, globala och mobila eftersom de sannolikt kommer att jobba, studera och resa mellan olika länder och växla mellan flertalet karriärer. Många analytiker tror att generation Alpha kommer att bli den bäst utbildade, den mest tekniskt avancerade och den rikaste generationen någonsin. De är starkt präglade av informationssamhället de är födda in i. För att nå dessa unga är video det effektivaste kommunikationsmedlet.

Allt fler unga anger att de upplever ångestproblematik. Ett prestationsinriktat samhälle med höga krav och pressen från sociala medier kan vara en orsak. Deras barndom och ungdomstid har varit präglad av stor osäkerhet i världen. De har levt i skuggan av terrorhot, finanskris, krig, klimathot och nu en pandemi. Dessa uppväxtvillkor förväntas skapa en förväntan hos de unga att det offentliga ska ta ansvar för och säkra medborgarens trygghet. Förmodligen kommer de att kräva mer kraftfulla beslut för att hantera klimatkrisen. Förväntningar på tydliga men samtidigt lyhörda ledare är höga.

Samhället behöver inte bara ta hänsyn till de yngre och deras förväntningar, det finns också en annan grupp med delvis nya behov som tar allt större plats:

YOLD – Young olds

Äldre är överlag friska allt längre upp i åldrarna. De så kallade ”YOLDs” (Young Olds) tar allt mer plats i samhället. Begreppet har myntats i Japan, där det är personer i åldersgruppen 65–75 år som räknas till denna kategori. De jobbar längre, är friskare och har bättre ekonomi än tidigare generationer. Dagens pensionärer har en större och annorlunda förväntan vad gäller service och krav på kommunen än vad den gruppen hade för till exempel 20 år sedan.

Mölndal

I ungdomsenkäten LUPP 2021 uppger drygt 40 procent av ungdomarna att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen – men bara 16 procent i årskurs 8 och 20 procent i gymnasiet år 2 tror att de har möjlighet att föra fram åsikter till beslutsfattare. Det finns skillnader utifrån boendeområde: lägst tilltro till möjligheten att föra fram sina åsikter finns bland ungdomar som bor i Kållered. Nästan hälften av ungdomarna i båda åldersgrupperna uttrycker ett ganska eller mycket stort förtroende för politiker. Som referenspunkt kan nämnas att ungefär 70 procent av ungdomarna har ett ganska eller mycket stort förtroende för vuxna i allmänhet.

Att fundera vidare på

  • Hur kan vi verka för att behålla och stärka demokratiska värden i samhället? Hur kan vi möta ungdomars förväntningar på hur ett samhälle ska fungera och ta tillvara deras engagemang?
  • Hur påverkas våra värderingar av de kriser vi har sett de senaste åren (såsom flyktingkris, klimatkris och covid-19-pandemin)?
  • Hur påverkas våra värderingar av den ökade mångfalden i samhället?

Källor

Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2022-02-09